Vi är många som har tvingats att tänka ”outside our box” under den här våren. Mycket kreativt nytänk har fött nya spännande möjligheter. Det är helt fantastiskt vad vi människor kan skapa ur ett krisläge. Omedvetet genom våra liv bygger vi annars lätt in oss själva och andra i boxar.
”Pippa pippa”, ropar min då yngste son och pekar på gräsklipparen. Det är sommar. Varmt ute och solen skiner. Det är för ljust för att jag ska nå framgång med att få barnen att somna, men för sent för att de ska få vara vakna. Sonen i fråga är vansinnigt
Oavsett vad man tycker om Folkhälsomyndighetens strategier i Coronakrisen och mannen på allas läppar, herr Tegnell, så måste man ge dem att de har visat sig vara riktigt duktiga kommunikatörer. Oförtröttligt har de varit huvudaktörer i presskonferenser varje vardag de senaste tre månaderna. De har använt i princip samma enkla grafik hela vägen och jag tror inte att någon kan hävda att man inte sett den berömda kurvan som måste hållas platt.
Vi har alla upplevt att vi får träningsvärk när vi gjort något nytt eller annorlunda. Nu när man går i ut i trädgården fixar i landen, klipper buskar eller vad man gör så känner man av det i hela kroppen. Detsamma gällare när man ska börja träna något som man inte gjort tidigare eller på en lång tid. Det värker i muskler och leder.
Jag kan inte bara bortse från Corona och skriva om något som är helt utanför det som sker runt oss just nu. Det går inte. Framför våra ögon skapas historia som kommer att ha påverkan på oss, vår nutid och framtid, vårt arbetssätt och levnadssätt och att inte skriva om det är för svårt. Även om jag är urless på viruset redan.
Döden, döden, döden – med de orden inledde Astrid Lindgren och hennes systrar sina telefonsamtal för att ha ämnet avklarat. Jag har försökt inleda mina samtal med Corona, corona, corona på sistone – men det har inte hjälpt. Oundvikligen glider samtalet in på virusets härjningar i smått och stort. Det är med andra ord svårt att skriva en krönika utan att beröra Corona, men vad man än skriver så är det ohjälpligt förlegat när tidningen väl trycks. Så ha överseende om den här krönikan känns som om den var skriven för en evighet sedan – för ur ett Corona-perspektiv är det nog så.
En dag slutade livet att gå i repris. En del av en livshistoria som kanske är värd att berätta.
Nya år har nya möjligheter, men vi kan vara säkra på att det aldrig blir som vi har tänkt oss.
Klimatfrågan diskuteras och debatteras på tvären och längden i allsköns medier. Jag är inte expert på politisk analys, men tycker mig se obehagliga tendenser att viljan att ställa om alltmer handlar om en politisk skiljelinje mellan socialdemokratisk/liberal politik kontra konservativa/nationalistiska ståndpunkter. I Sverige fanns en hyfsad konsensus mellan sju riksdagspartier om behovet av att agera, skiljelinjerna handlade framför allt om VAD som behövs göra. Nu hårdnar tonläget alltmer i grundfrågan och behovet av snabba åtgärder ifrågasätts, framför allt längst ut på högerkanten. Frågan är hur detta påverkar utvecklingen i Europa respektive Sverige?
Med små enkla medel kan man relativt enkelt anpassa sin bokföring för att få ut mer av siffrorna och på så sätt styra sitt företag i en positivare riktning.
