”Jag vill äta i en skog”, utropar min femåring när vi ska ut på någon sorts utflykt. ”Neeej!” vrålar mellansonen som inte alls har någon lust att grilla korv eller något annat på en novembermörk leråker någonstans i utmarken. Tonåringen är bara trött. Jättetrött. Han gäspar och noterar knappt vad […]
Jag slår mig ner mittemot en man som säger att han inte längre orkar hålla skenet uppe. Han har hållit sin fasad så länge och han är trött på att ständigt vara den där starka, stabila personen som alltid står fast och rak även när han inte är det. Han
I somras läste jag Lina Skandevalls krönika om vad som sker när vi inte säger hej och exakt samma sak har jag reflekterat över och även ifrågasatt i flera sammanhang. Jag är uppfostrad att säga hej till folk på gatan även om jag inte känner dem. Eller uppfostrad… mina föräldrar
Semesterns sista dag är kommen och det är med kulingvarning utanför fönstret jag öppnar datorn för första gången på fem veckor. Igår kändes kvällsmörkret påtagligt och när vinden viner utanför och regnmolnen hänger i klasar på himlen, är känslan av sommarens alla varma lata dagar ganska långt borta. Det är
Det är kulingvarning utanför fönstret på västkusten och hotet om regn hänger över oss med stor osäkerhet om det ska drabba oss idag också. Det blåser även en hel del andra vindar runt oss och valet i september ger oss med jämna mellanrum små stormbyar. Under tiden partiledarna dansar med
Min yngste son sover djupt i skuggan. Han är nerbäddad under en handduk och under bär han badbyxor som alldeles nyss torkade efter senast doppet. Hans andetag är så djupa och hans lilla kropp rofylld under den lite fuktiga handduken. De enda ljud som hörs är fåglarnas läten och vinden
Vi ska åka utomlands! Man tror ju knappt att det är sant att det ska bli av, men jag och pojkvännen ska ta våra 3+3 barn och bila till Kroatien där vi hyrt ett hus. Det är skräckblandade känslor jag upplever inför resan som kommer att bestå av 25 timmar
Jag hör honom innan jag ser honom. Mannen som pustar bakom mig i 33-gradig värme på en gnisslande cykel. När han väl passerar mig ser jag att han är närmare 100 än 70 och att den blåa långärmade skjortan är genomblöt av svett. Hans cykel verkar också närmare 100 än
”Mäh, tjeeeeena Lollo”, hör jag min barndomskompis nästintill bräka på bred västgötska bakom mig på Ica Maxi. Jag är hem-hemma och gör affären, tillika den stora mötesplatsen, i min hemstad. Jag får bita mig i tungan för att inte snabbt svara tillbaka på samma bräkande dialekt, för att mest driva
Det empatiska ledarskapet anser jag får för lite utrymme i ledarskapsböckerna. När vi lär om ledarskap och att vara chef handlar det om hur man leder och hur tydlig man är. Och visst är en vägvisare odebatterbart viktig, men frågan och drivkraften varför vi är ledare får ofta stå åt sidan för mer teoretiska och traditionella synsätt.
