Känsliga läsare varnas för en något irriterad ton i denna krönika. Tycker du att det är jobbigt att läsa texter av någon som är irriterad så föreslår jag att du slutar läsa här.
Ibland önskar jag att jag kunde krypa in under någon annans skinn en liten stund. Detta uppstår ofta när jag känner att JAG ORKAR INTE PRATA MER om den globala uppvärmningen/hur man bäst sopsorterar/varför elbilar är bättre än diesel/varför vi borde åka mindre bil och flyg/varför alla borde installera solceller, etc, etc. Problemet är att jag är väldigt engagerad i ämnet, kan mer om det än de allra flesta och klarar inte av att stillatigande lyssna på åsikter som jag anser baseras på missuppfattningar eller helt enkelt fel prioriteringar. Dessutom är det många som vill prata om det och lära sig mer. Det är ju allt som oftast kul. Och jag får skylla mig själv som inte kan vara tyst.