Ett lån kan vara avgörande för både små och medelstora företag. Vare sig du vill växa, investera i ny utrustning, hantera ditt kassaflöde eller klara upp kortsiktiga ekonomiska behov kan ett lån vara ett effektivt verktyg. Det kan hjälpa dig att frigöra kapital. Vare sig du vill växa, investera i ny utrustning, hantera ditt kassaflöde eller klara upp kortsiktiga ekonomiska behov kan ett lån vara ett effektivt verktyg för att frigöra kapital.
I denna artikel går vi igenom vad ett lån till ditt företag innebär, hur det fungerar och vad du bör tänka på när det gäller företagslån ränta.
Vad innebär det att ta lån till företaget?
Ett lån till ett företag innebär en utomstående finansiering där ditt företag lånar pengar från en bank, en extern långivare eller ett kreditinstitut. Därefter ska du betala tillbaka beloppet, med en tillkommande ränta, över tid. Det finns många olika anledningar för ett företag att ta ett lån, men några av de vanligaste orsakerna är något av följande:
- Investering i nya maskiner, inventarier eller lokaler
- Finansiering av marknadsföring eller expansion
- Hantering av tillfälliga problem med kassaflödet
- Uppköp av ett annat företag
Företagslån kan antingen vara med eller utan säkerhet, vilket kan påverkar risk, ränta och hur enkelt det är att få lånet beviljat. Det kan även ställas krav på affärsplan, kreditvärdighet och ditt företags historik.
Hur fungerar räntan när du tar lån till ditt företag?
När ett lån till ditt företag ska betala tillbaka måste du, utöver själva summan på lånet, också betala en ränta samt eventuella avgifter. Ofta är det räntan som står för den största kostnaden och den uttrycks oftast som en procentandel av lånebeloppet per år.
Vad är ränta?
Räntan är den kostnad som du betalar till långivaren för att få låna pengar. För ett företag anges räntan normalt som en årlig procentuell ränta, även om många långivare även kan ha en ränta baserad på månader snarare än år.
Vanliga räntespann för företagslån i Sverige
Räntan kan ofta variera ganska mycket. Företagslån ränta avgörs av långivaren, ditt företags storlek, kreditvärdighet och säkerhet. Nedan följer några ungefärliga siffror baserade på aktuell marknadsdata, men observera att detta kan skifta över tid.
- Lägre räntespann: 4 – 8 procent per år för stora säkerställda lån eller refinansiering från traditionella banker.
- Vanligt intervall: 7 – 15 procent per år för både små och medelstora lån.
- Högre räntor: Upp till 20 procent eller mer för lån utan säkerhet eller lån till nystartade företag som anses ha en hög riskprofil.
Detta innebär att om ditt företag erbjuds en ränta under cirka 15 procent per år kan det anses som relativt konkurrenskraftigt för ett mindre bolag med standardrisk.
Faktorer som påverkar räntan
Följande faktorer är avgörande för den ränta din verksamhet kan få på ett företagslån:
1. Företagets kreditvärdighet
En långivare kommer alltid att bedöma kreditrisken genom att granska företagets betalningshistorik, kassaflöde, balansräkning och eventuella betalningsanmärkningar.
2. Säkerhet
Om du kan erbjuda säkerhet i kapital i form av maskiner, fastigheter eller andra tillgångar kan långivaren sänka räntan eftersom det minskar risken.
3. Lånebelopp och löptid
Större lån och längre löptider hos stora banker kan ofta ge lägre räntor än mindre, kortsiktiga lån från nischade eller digitala långivare.
4. Typ av långivare
Stora traditionella banker tenderar att ha något lägre räntor men också ofta striktare krav, medan fintech- eller digitala långivare kan erbjuda snabbare besked men till en högre kostnad.
Typer av företagslån – och hur räntan skiljer sig
Det finns flera typer av finansieringslösningar, och räntan samt den totala kostnaden varierar beroende på upplägg, risk och säkerhet.
Terminslån (traditionellt företagslån)
Detta är den mest klassiska typen av företagslån. Företaget lånar ett fast belopp som ska betalas tillbaka utifrån en bestämd amorteringsplan som vanligtvis är månadsbaserad.
Det kan vara antingen en fast eller rörlig ränta. Detta beror på avtal med banken eller kreditgivaren. Denna typ av lån används ofta för att göra investeringar i lokaler, maskiner eller expansioner, där behovet av finansiering är tydligt avgränsat i både tid och belopp.
Kreditlinjer / Checkkredit
En kreditlinje, ofta i form av checkkredit kopplad till företagskontot, fungerar mer som en löpande buffert än ett traditionellt lån. En fördel är att räntan endast behöver betalas på det belopps som används och inte på hela den beviljade krediten.
Räntan är vanligtvis rörlig och följer marknadsräntan. Denna metod används främst för att hantera tillfälliga skiftningar i kassaflödet. Den ger dessutom en större flexibilitet än ett vanligt terminslån.
Fakturabelåning
Detta innebär att företaget kan använda sina egna kundfordringar som säkerhet för finansiering. Kostnaden består ofta av en kombination av avgifter och ränta, eller som en procent av värdet på fakturan.
Eftersom att detta upplägget skiljer sig från ett traditionellt företagslån är det inte alltid meningsfullt att bara jämföra den nominella räntan. Fördelen är snabb likviditet. Men observera att den effektiva kostnaden kan bli högre än på säkerställda banklån.
Utrustningslån
Ett utrustningslån är bundet till finansiering av specifika tillgångar. Detta kan exempelvis vara maskiner, fordon eller teknisk utrustning. Själva utrustningen fungerar oftast som säkerhet för lånet, vilket minskar kreditrisken för långivaren. Detta betyder att räntan oftast blir lägre än för lån utan säkerhet.
LÄS MER: Ränteavdraget påverkar lån utan säkerhet
Så jämför du lån och företagslån ränta
Att jämföra räntor är viktigt för att hitta rätt finansiering för ditt företag.
- Be om effektiv ränta (APR) – inkluderar alla avgifter, inte enbart den nominella räntan.
- Jämför flera långivare – både banker och alternativa aktörer kan erbjuda konkurrenskraftiga och rättvisa villkor.
- Titta på återbetalningstid – längre tid ger lägre månadskostnad men också en högre total räntekostnad.
- Förstå säkerhetskraven – bättre säkerhet kan ge lägre ränta, men innebär att du riskerar tillgångar om du inte kan betala i tid.
Skriven av gästskribent: Magnus Hesselgren
