Att hantera likviditetsbrist är en återkommande utmaning för många småföretag i Sverige. Långa betaltider på 30, 60 eller 90 dagar kan göra att pengar binds i kundfordringar, samtidigt som löner, leverantörsfakturor och skatter ska betalas.
Fakturafinansiering är en finansieringsform som gör det möjligt att frigöra kapital från obetalda fakturor. Företag med långa betaltider kan därmed stärka kassaflödet genom att finansiera fakturor i stället för att vänta på förfallodagen.
Vad är fakturafinansiering?
Fakturafinansiering är ett samlingsbegrepp för metoder där du får betalt i förskott för dina kundfakturor. I stället för att vänta på att kunden betalar får du tillgång till större delen av beloppet direkt.
I Sverige används främst två modeller:
- Fakturaköp (factoring utan regress): Du säljer fakturan till ett finansbolag som betalar ut pengar till dig och därefter tar hand om betalningen från kunden. I upplägg utan regress kan kreditrisken helt eller delvis flyttas från dig till finansbolaget.
- Fakturabelåning (factoring med regress): Du lånar pengar med fakturan som säkerhet, men behåller ofta ansvaret för kundrelationer och i regel även kreditrisken om kunden inte betalar.
Båda formerna är vanliga bland små och medelstora företag, särskilt i branscher med långa betalningsvillkor – till exempel bygg, bemanning, transport och grossisthandel.
Så går det till i praktiken
Processen är oftast enkel:
- Du utfärdar en faktura till din kund.
- Du skickar fakturan (eller fakturaunderlaget) till finansbolaget.
- Finansbolaget gör en kreditbedömning av kunden.
- Du får en utbetalning, ofta inom 24–48 timmar.
- Kunden betalar fakturan enligt förfallodatumet.
Hur stor del av fakturabeloppet du får direkt varierar. Vid fakturaköp är det vanligt med upp till 90–100 procent av fakturans värde, minus avgifter. Vid fakturabelåning ligger den initiala utbetalningen ofta kring 70–85 procent, och resterande belopp betalas ut när kunden har betalat.
Kostnader vid fakturafinansiering
Kostnaden beror på flera faktorer, bland annat kundens kreditvärdighet, fakturans storlek och hur lång betalningstiden är.
Vanliga kostnader är:
- Factoringavgift: ofta cirka 1–6 procent av fakturabeloppet.
- Ränta (vid fakturabelåning): debiteras på det lånade beloppet under perioden tills kunden betalar.
- Uppläggnings- eller administrationsavgifter: kan förekomma beroende på aktör och upplägg.
I Sverige regleras factoringverksamhet av allmän avtalsrätt. Finansbolag står under Finansinspektionens tillsyn om de är kreditmarknadsbolag eller banker. Därför är det extra viktigt att läsa avtalsvillkoren noggrant – särskilt kring bindningstid, avgifter och regressvillkor.
Fördelar för företag med likviditetsbrist
För småföretag med ojämnt kassaflöde kan fakturafinansiering vara ett effektivt sätt att skapa bättre framförhållning.
Vanliga fördelar:
- Snabbare kassaflöde utan att nödvändigtvis öka långsiktig skuldsättning.
- Möjlighet att ta större uppdrag utan att kapital binds i kundfordringar.
- Minskad administration om finansbolaget hanterar påminnelser och inkasso.
- I vissa upplägg kan även kreditrisken helt eller delvis överföras till finansbolaget.
För snabbt växande företag kan detta vara särskilt värdefullt, eftersom tillväxt ofta kräver rörelsekapital innan intäkterna faktiskt kommer in.
Risker och nackdelar att beakta
Fakturafinansiering är inte kostnadsfri och bör jämföras med alternativ som företagslån eller checkkredit.
Saker att vara extra uppmärksam på:
- Kostnaden kan bli hög om tjänsten används regelbundet under lång tid.
- Vid factoring med regress kan du bli återbetalningsskyldig om kunden inte betalar.
- Kundrelationer kan påverkas om ett externt bolag hanterar betalningspåminnelser.
- Vissa avtal innehåller minimivolymer, startavgifter eller bindningstider.
Räkna därför på den faktiska kostnaden i relation till nyttan för verksamheten.
När kan det vara rätt lösning?
Fakturafinansiering kan vara särskilt relevant när:
- Du har kunder med långa betalningsvillkor.
- Du upplever återkommande likviditetsbrist trots lönsam verksamhet.
- Du vill växa men saknar säkerheter för ett traditionellt banklån.
- Du har tillfälliga toppar i orderingången och behöver mer rörelsekapital.
För företag med stabila kunder och återkommande fakturor kan det vara ett strukturerat sätt att jämna ut kassaflödet – inte bara en akut lösning.
Att sälja fakturor – vad ska du kontrollera?
Om du överväger att sälja eller finansiera fakturor, kontrollera följande:
- Jämför flera aktörer och begär en fullständig prisbild (alla avgifter + eventuell ränta).
- Kontrollera om avtalet är med eller utan regress.
- Säkerställ hur kundkommunikation hanteras (påminnelser, inkasso, tonläge).
- Ta reda på om det finns bindningstid eller minimivolym.
- Bedöm hur lösningen påverkar balansräkning, kreditutrymme och relationen till banken.
Fakturafinansiering kan stärka likviditeten snabbt, men bör vara ett genomtänkt beslut och gärna en del av en större finansieringsstrategi.
LÄS MER: Så fungerar företagslån för 2026
Rätt upplägg för ditt företag
Fakturafinansiering är en etablerad finansieringsform som gör det möjligt för svenska småföretag att frigöra kapital från obetalda kundfakturor. Genom att sälja fakturor eller belåna dem kan du förbättra kassaflödet och skapa handlingsutrymme i verksamheten.
Samtidigt är det en kostnad som bör vägas mot andra alternativ. För företag med långa betalningstider eller snabb tillväxt kan finansiering via faktura vara ett effektivt verktyg – förutsatt att villkoren är tydliga och att lösningen är hållbar även över tid.
Vill du att jag även gör en kort “snabbguide”-ruta högst upp (t.ex. 5 punkter + checklista) så den blir ännu mer lättskummad?
Skriven av gästskribent: Magnus Hesselgren
