Ränteavdraget är en av de mest välkända delarna av svensk privatekonomi, men reglerna är inte statiska. Nu är det tydligt att en viktig del av ränteavdraget försvinner för många hushåll: räntor på lån utan säkerhet får bara delvis dras av för inkomstår 2025 – och från inkomstår 2026 får de inte dras av alls. Det gör att förändringen i praktiken blir som mest synlig när deklarationerna lämnas in. Särskilt deklarationen 2027 (som avser inkomståret 2026).
Skatteverket beskriver förändringen i sina guider om ränteutgifter. För privatlån utan säkerhet får du, enligt Skatteverket, avdrag med hälften av ränteutgiften för förra året. Men från inkomstår 2026 får du inget avdrag för ränta på lån utan säkerhet. Det är alltså inte en gradvis nedtrappning över flera år – utan en tydlig “halvering 2025” följt av “noll 2026”.
För den som har ett eller flera privatlån utan säkerhet innebär det att den skattemässiga “lindringen” på räntekostnaderna blir mindre redan och sedan försvinner helt.
Det här hänger också ihop med hur deklarationen är uppbyggd. Skatteverket skriver att det, på grund av de nya reglerna, finns två olika rutor i deklarationen: en för ränteutgifter för lån med säkerhet och en för ränteutgifter för lån utan säkerhet. Poängen är att ränteutgifter för lån utan säkerhet hanteras separat, eftersom avdragsrätten förändras.
Det här räknas som “lån utan säkerhet”
Begreppet “lån utan säkerhet” används ofta i vardagligt tal om privatlån och blancolån, men regelverket tar sikte på om det faktiskt finns en säkerhet kopplad till lånet. I propositionen om avtrappat ränteavdrag beskrivs att avdrag för ränta ska medges på lån som uppfyller särskilda förutsättningar kopplade till värdering av säkerheter och maximal belåningsgrad. Samtidgt ska ränta kunna dras av på lån med säkerhet i exempelvis bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg (samt vissa lån från pantbank).
På samma tema skriver Skatteverkets rättsliga vägledning att avdrag från 1 januari 2026 bara medges för ränteutgifter på lån som uppfyller dessa särskilda förutsättningar.
Det viktiga i sammanhanget är att skatteregeln inte utgår från vilken typ av långivare det är, eller hur lånet marknadsförs, utan från om lånet faller in under kategorin lån utan säkerhet eller inte (och om kraven för avdrag är uppfyllda).
“Lån utan UC” – vad har det med saken att göra?
Sökordet “lån utan UC” används ofta i konsumenttexter om lån. Men skatteregeln om ränteavdrag tar sikte på ränteutgifter och lånevillkor kopplat till säkerhet, inte på vilket kreditupplysningsföretag som använts i kreditprövningen. Därför är det säkrast att hålla isär begreppen:
- “Lån utan säkerhet” är relevant för ränteavdraget (det är en central del av regeländringen).
- “Lån utan UC” är i grunden ett marknadsuttryck kopplat till kreditprövning och säger i sig ingenting om avdragsrätt. Däremot kan många sådana lån i praktiken vara privatlån utan säkerhet, vilket gör att de typiskt omfattas av de ändrade reglerna.
Praktiskt exempel: När märks förändringen?
Det som kan förvirra är tidpunkten: ränteutgifter hör till ett inkomstår och deklarationen kommer efter. Skatteverket är tydliga med att:
- Ränta du betalar på privatlån utan säkerhet under 2025 ger bara halvt avdrag (i deklarationen 2026).
- Ränta du betalar på privatlån utan säkerhet under 2026 ger inget avdrag (i deklarationen 2027).
För den som har flera lån kan detta bli en faktor i budget och planering, särskilt om räntekostnaden är hög. Poängen med förändringen är inte att råda någon att ta lån eller inte – utan att beskriva vilka räntekostnader som ger skatteavdrag och vilka som inte gör det från och med 2026.
