Du visar för närvarande SHL-klubbarna pressas av ekonomiska krav
Bild: Brynäs (Shutterstock / Stefan Holm)

SHL-klubbarna pressas av ekonomiska krav

Förra årets rapporter om ekonomin inom svensk ishockeys högstaliga, SHL, målade upp en utmanande bild. Enligt en analys från EY för säsongen 2023/2024 redovisade 11 av 14 SHL-klubbar ett negativt rörelseresultat. Huvudorsaken var stigande spelarlöner, som hade ökat med nästan 21 procent. Denna utveckling pressar fortfarande klubbarnas ekonomiska hållbarhet och möjligheterna att klara elitlicensens krav.

EY:s rapport konstaterar att kostnadsökningarna inte alltid motsvaras av ökade intäkter. Detta skapar en obalans i klubbarnas ekonomi. ”Det är en oroande trend som måste adresseras om svensk ishockey ska vara långsiktigt konkurrenskraftig,” framgår det i rapporten.

Rapporter från TV4 pekar på att ökningen av spelarlöner kan leda till att upp till sex klubbar riskerar att inte klara elitlicensens krav denna säsong. Licensen kräver att klubbarna visar en stabil ekonomi för att garantera ligans hållbarhet. Det är tydligt att många klubbar kämpar med att balansera kostnader och intäkter samtidigt som de konkurrerar om de bästa spelarna.

Denna ekonomiska situation påverkar inte bara klubbarna, utan även fansen och samhällena runt omkring. Ishockey är en viktig del av svensk idrottskultur, och många lokala ekonomier är beroende av intäkter från matcher och evenemang.

Linköping HC som exempel

Linköping HC (LHC), som representerar Östergötland i SHL, har nyligen rapporterat positiva ekonomiska resultat. För säsongen 2023/2024 redovisade klubben en vinst på 5,49 miljoner kronor. Klubbens VD, Carl-Johan Stålhammar, kommenterade resultatet: ”Det känns givetvis jättepositivt och det är ett steg i rätt riktning. Men vi är fortfarande inte där vi vill vara. Det här är bara ett steg i rätt riktning och början på en resa där vi ska bli starka över tid.”

Trots det positiva resultatet noterade EFN Finansmagasinet att LHC inte helt uppfyllde elitlicensens krav på eget kapital i relation till intäkterna. Enligt deras beräkningar saknades cirka 774 000 kronor för att nå de stipulerade åtta procenten. ”Vi har alltid bedömts på eget kapital i relation till omsättningen. Men det är en djungel, och jag önskar tydligare regler.”

Behövs långsiktiga lösningar i SHL

Många experter betonar behovet av att utveckla en hållbar strategi för att hantera de stigande kostnaderna. Detta kan inkludera att införa lönetak eller skapa nya intäktskällor, som ökad sponsring och digitala plattformar. Samtidigt lyfts det fram att klubbarna måste bli bättre på att hantera sina resurser effektivt.

Ett exempel är Karlskrona som tidigare spelade i SHL men nu återfinns i lägre divisioner efter ekonomiska problem. Fallet visar hur snabbt ett lag kan falla om ekonomin inte är stabil. Det fungerar som en varningssignal för andra klubbar som nu står inför liknande utmaningar.

LÄS ÄVEN: Småföretagare navigerar sig genom räntedjungeln

Framtiden för svensk ishockey

Svensk ishockey har en stolt historia, men dagens utmaningar visar att det krävs förändringar för att säkra framtiden. Medan vissa klubbar kanske har råd att absorbera ökade kostnader på kort sikt, är det tydligt att hela ligan måste samverka för att skapa en hållbar modell.

Att öka intäkterna är en möjlighet, men det får inte ske på bekostnad av fansens upplevelse eller klubbarnas långsiktiga mål. Samtidigt är det avgörande att hitta en tydlig balans mellan kostnader och intäkter, så att svensk ishockey kan fortsätta vara både konkurrenskraftig och uppskattad. Framförallt för att kunna möta kraven från större utländska ligor som NHL och KHL.

Med ett gemensamt fokus på lösningar kan SHL och dess klubbar skapa en ljusare framtid – både på och utanför isen.

Publicerad: 21 jan 2025