Bara fötter i gräs, huvudet i himlen och ett glas bubbel som berusar blodet tillsammans med fågelkvitter och klorofyll. Det finns inget vackrare än den svenska sommaren och det ska mycket till för att jag lämnar vårt paradis och ger mig i väg söderöver. Det finns så mycket med den svenska sommaren att uppleva som är ursprungligt och gör oss levande och fria.
”Vi är vilda och vackra”, sa vi alltid när vi år efter år tillbringade sommarveckor vid fyren vid Fårö. Våra vilda havsstänkta frisyrer efter många bad i vågor, fladdrade i vinden och vi vandrade på stränder i timmar och fick aldrig nog av att leta vackra stenar eller studera vågornas dans under stormiga dagar. Sommaren är som en hälsoshot av klorofyll från vår natur då vi fyller på varje liten cell med liv inför kommande höst.
En efterlängtad gestalt i sommaridyllen är även den svenska grillmannen som återuppstår och gör entré vid grillen. Nyduschad i sommarskjortan bevakar han kolens glöd medan frun dukar, gör sallad, tillreder såser, kokar potatis, förbereder desserter och tröstar något barn. Det är ingen generationsfråga. Den svenska grillmannen finns i alla åldrar. Ett slags neandertalarskrik från stenåldern. Han vaktar elden och dricker en öl och är fullt upptagen. Ja, jag älskar varenda svensk grillman där han står och vaktar elden och försvarar sin familj. Ja, vad annat kan man göra. Han är lika säker och självklar som midsommarstången, där han dyker upp i grönskan.
Ett annat sommarfenomen är äventyret. Att packa bilen, väskor fulla av pocketböcker, målargrejer, gitarren, parasollet och självklart fiskespön och golfväskan. Oj vad vi har trängt ihop i olika familjekonstellationer i olika bilar bland prylar och väskor. Småbarn, tonårsbarn, vuxna barn. Olika åldrar och storlekar. Alla håller andan när vi hämtar mormor och alla hennes nödvändiga väskor på slutet och alla visste att nu är kris. Nu kan allt hända och det förhandlas om vad som ska med eller inte. På vägen till huset vi hyrt handlar vi mat.
Vi får knappt igen bildörrarna och sitter med fulla matkassar i våra knän. Snart är vi ändå framme och sommaräventyret börjar. Ibland har det varit kajakturen och ibland har det varit vandringen i fjällen eller båtturen i skärgården bland klippor och skär i främmande vatten. Det är som det mest ursprungliga i oss väcks till liv under semestern. Vagabonden på äventyr. Att vackert och vilt vandra längs stränder men även att tända och vakta elden och att leva i det enkla mitt i naturen.
Lika viktigt är att ”bara vara”, förlora sig bland molnen eller i en spännande bok som tar mig till andra världar där jag ligger i hängmattan. Ibland ligger jag i fören på en liten båt medan mannen fiskar och jag kan tänka mig att hålla i ett spö en liten stund men mest njuter jag av att bara glida runt på en sjö och känna det gungande rörelsen och höra kluckandet och blunda en stund.
Då i båten får jag plötsligt den där bra idén jag inte hunnit tänka ut eller hittar en textrad och melodislinga som passar till min senaste låt. Jag reflekterar över det som varit och återfångar mig själv efter stunder av allt för mycket att göra. ”Hej, här har jag mig själv. Vi har visst inte träffats på ett tag. Trevligt att ses.”
Underbara sommar du gör oss så levande och väcker stenålderssjälarna inom oss. Snart är vi tillbaka i en mer välordnad tillvaro i stängda välventilerade rum och längtar till äventyret igen. Men den här sommaren har jag lovat mig själv att jag ska tanka klorofyll så jag lyser i grönt när jag kommer tillbaka efter semestern.
Vem vet, jag kanske lyckas håller mig vild och vacker hela hösten ända till jul.
Tidigare publicerat i Affärsstadens Sommarguide 2023
Susanne Bergman
Organisationskonsult & författare
