Producentgruppen OPEC+ beslutade vid ett onlinemöte 3 maj att höja sin oljeproduktion i juni med 411 000 fat per dag (bpd). Tillsammans med de redan spikade höjningarna för april och maj når det samlade tillskottet 960 000 bpd – vilket motsvarar 44 % av den frivilliga neddragning på 2,2 miljoner bpd som åtta kärnländer införde 2022.
Saudiarabien drev på beslutet. Källor inom gruppen säger att Riyad vill straffa Irak och Kazakstan för svag efterlevnad av kvoterna. Samtidigt som man vill svara på uppmaningar från USA:s president Donald Trump att kyla av oljemarknaden.
Organisationen motiverade accelerationen med ”låga lager och friska fundamenta”. OECD‑lagren låg i februari på 7,65 miljarder fat, nära femårslägsta. Men om medlemmarna inte skärper disciplinen hotar gruppen att häva samtliga frivilliga neddragningar redan i oktober, enligt Reuters källor.
Prisfall och prognossänkningar
Beskedet sänkte marknaden direkt. Några dagar senare föll Brent till 60,23 dollar fatet (‑1,7 %) och WTI till 57,13 dollar (‑2 %), de lägsta stängningspriserna sedan februari 2021. Banker justerar nu sina prognoser: Barclays skar sitt Brent‑estimat för 2025 med 4 dollar till 66 dollar och för 2026 med 2 dollar till 60. ING drog ned sin 2025‑prognos till 65 dollar från tidigare 70.
RBC:s råvaruchef Helima Croft varnar för att fortsatt svag efterlevnad i Irak kan ”äventyra den planerade, kontrollerade avvecklingen” av nedskärningarna. Samtidigt ser analytiker hos UBS och Saxo Bank beslutet som ett test av Saudiarabien om hur mycket prispress konkurrenterna tål.
LÄS ÄVEN: Förhoppningar om konstruktiv dialog efter Yen-hets
Men det kan ske en balansgång framöver: OPEC+ håller fullministermöte 28 maj. Där avgörs om perioden juli till september får ytterligare höjningar eller om gruppen pausar takten. Mest beroende på hur lagerdata och Trump‑tullarnas konjunktureffekt utvecklas.
Klart är att Saudiarabien behåller rösten som styr taktpinnen i kartellen, åtminstone så länge övriga medlemmar slirar på sina löften.