Misstron mellan stad och landsbygd ökar. Landsbygden avfolkas och utarmas medan städerna ständigt växer.
– Att staden på något sätt skulle vara bättre och ha en högre status än landsbygden är en bild som jag inte delar, säger Per. Städerna är ofta mer kända, ja, men de skulle aldrig klara sig på egen hand.
Han berättar om Walter Christallers centralortsteori, som handlar om att det är landsbygden som driver staden. Som exempel nämner han Nya Konditoriet i Örebro som levde och blomstrade mycket tack vare de lantbrukare som på helgerna kom in till orten för att ”gå på kondis”. Vi ser liknande mönster idag. Ringarums Busstrafik ordnar otaliga teaterresor till Stockholm för människor på landsbygden. Kanske är just besökarna från landsbygden den viktigaste faktorn för Stockholms teatervärld?
En annan, klassisk teori i frågan om samspelet mellan stad och landsbygd är Von Thrünens gravitationsteori som bygger på tanken att staden/marknadsplatsen finns i centrum. Nära centrum etablerar sig verksamheter som har behov av just närhet till sina kunder och som är villiga att betala för det centrala läget. Längre ut från centrum återfinns verksamheter som har allt mindre behov av direktkontakt med slutkonsumenten alternativt behov av stora ytor.
– Det är på landsbygden det händer! Säger Per. Det finns så många intressanta, högteknologiska företag som utvecklas på, och behöver landet. Lantbruksföretag, till exempel Gothia Redskap, som utvecklar RTK, GPS-styrda radrensningsmaskiner med större precision är vad stridsflygplan har att tillgå, och Väderstad som är världsledande inom sådd och jordbearbetning. Här finns också kunskapsföretag som Lovang Lantbrukskonsult i Vikingstad. Men inte bara lantbruksbranschen imponerar. Per nämner Mässingscentralen i Gusum och Kinda-Ydre Sparbank. På Harstena i Östergötlands skärgård finns Klaving Shipping och i Söderköping finns professor Sten Lennquist som är världsledande på katastrofmedicinkoncept, med export till hela världen.
– Ja listan skulle kunna göras ännu längre, säger Per som själv har drivit forskning om hur framgångsrika företag och verksamheter kan skapas och drivas på landsbygden och mindre orter.
– Det kanske mest intressanta exemplet i vårt område är Kolmården, och framväxten av Kolmårdens Djurpark, säger han och fortsätter berätta att på 1960-talet var Kolmården, som då var en egen kommun, en av Sveriges svagaste. Framtidstron sviktade, utflyttningen var stor och företag försvann. Det var då kommunalkonsulent Ulf Svensson kom med idén om en djurpark.
Den 27 maj 1965 invigdes så den nybyggda parken och bilkön slingrade sig 11 kilometer lång genom skogarna. Ungefär 40 000 besökare kom till invigningen och succén var ett faktum. Sju år senare stod Kolmården värd för den årliga konferensen för djurparksdirektörer och djurparksveterinärer från hela världen. Alla blev de så imponerade av anläggningen att det bestämdes att i fortsättningen skulle alla parker, nybyggda och ombyggda, ha Kolmården som riktmärke för storlekar på anläggningar och stallbyggnader. Landsbygdsorten Kolmården hade hamnat på världskartan!
Och det är det som allt handlar om, menar Per. Att skapa en USP (Unique Selling Proposition); ett varumärke som förknippas med allt det som platsen står för.
– En plats är så mycket mer än företag, betonar han. Det är det geografiska området tillsammans med de organisationer som finns där. Det är bofast och tillrest befolkning, natur och kultur och inte att förglömma, mentala komponenter. Associationer till personer eller händelser, medvetna eller omedvetna handlingar, som kan verka både positivt och negativt. En framgångsrik verksamhet kan skapa ett mervärde och ett intresse för området som helhet medan händelser som miljöskandalen runt BT Kemi i Teckomatorp eller Tjernobylolyckan inte framkallar några positiva associationer.
Per som varit delaktig i flera region- och platsutvecklingsprojekt har skapat en modell som visar på ett antal strategiska faktorer som avgör framgången för om en ort utvecklas eller inte. Genom att analysera var och en av de åtta komponenterna: kompetensutbud, jobbtillfällen, mysfaktor, tillgänglighet, attraktivt boende, innovativa miljöer, social infrastruktur och ortskoncept kan man bedöma hur stark en viss ort är inom ramen för varje faktor.
– De projekt som haft framgång har ofta präglats av handlingskraft, fokusering och vetskapen att man måste ge upp kravet att få alla viljor igenom, säger Per.
Han talar om en kondenserad stolthet. En gemensam känsla som genomsyrar kommunikationen från dem som lyckats sätta sin plats på kartan. Glasriket i Småland, ett område som spänner över kommungränser och Medicon Valley i Öresundsregionen, som till och med går över landsgränser är fantastiska exempel. Och här i Östergötland vimlar det av kulturhistoriska platser med en rik historia som tillsammans med allt nytt som sker är perfekt grogrund för ”story-telling”.
– Tendensen med en avbefolkad landsbygd går inte att blunda för. Men med en gemensam vilja och tro på att vi har möjlighet att förändra och påverka framtiden i den riktning som vi vill, kan vi skapa ett fungerande samspel mellan stad och landsbygd som driver hela Sverige framåt, tror Per.
TEXT: Mirjam Lindahl
FOTO: Privat
Tidigare publicerat i Affärsstaden 6 – 2017