Klimatmålen är nåbara
Björn-Ola Linnér är professor vid Linköpings universitet och forskar inom klimatpolitik.

Klimatmålen är nåbara

Björn-Ola Linnérs arbetar med att analysera hur olika politiska processer och aktörer påverkar förutsättningarna för att nå en hållbar samhällsutveckling. Hela världen är i fokus. En viktig del i hans forskning är att utveckla nya metoder, plattformar och klimatvisualisering. Han för dialog med FN:s klimatkonvention, regeringar, företag och miljöorganisationer. Björn-Ola tror att det är nödvändigt med en växelverkan mellan politiker, företag och medborgare för att nå klimatmålen.

Klimatfrågan är en ganska svår fråga. De allvarligaste konsekvenserna ligger långt in i framtiden. Enligt Björn-Ola finns det dock flera faktorer som pekar på att vi kommer lyckas. Han sitter med i FN:s klimatkonvention, ett organ som ska ge vetenskapliga beslutsunderlag för politiker och har varit med på FN:s klimatförhandlingar sedan i början av 2000-talet. Det handlar om att ta fram forskningsunderlag som ska ge resultat att påverka klimatet i rätt riktning.

Politiker kritiseras ibland för att kortsiktigt lyssna på opionsbildningen. Enligt Björn-Ola möter han dock en mer positiv bild av politiker än den i media. Nu kan man genom bra beslutsunderlag, planera och ta bra beslut som ligger längre in i framtiden. Ta till exempel Ostlänken.
— Politikerna borde ha insett situationens allvar mycket tidigare. Om vi hade agerat som idag för tio år sedan så hade det varit mycket enklare att nå Parisavtalet, säger Björn-Ola Linnér.

Inom EU går man till och med lite före i vissa länder när det gäller klimatåtgärder. EU:s gröna giv handlar stora utsläppsminskningar, investeringar i spetsforskning, innovation, stöd för en rättvis klimatomställning och bevarande av den biologiska mångfalden.
I till exempel USA säger 70 % av väljarkåren att klimatfrågan är viktig, enligt opinionsmätningar. Lika många av alla städer och företag säger sig ha som mål att följa Parisavtalet.
— Det är världens andra största ekonomi efter hela USA, säger Björn-Ola Linnér.

Genom att satsa på tekniska innovationer och lösningar kan vi minska vår påverkan på miljön. Det är en viktig pusselbit i klimatomställningen.
— Jag tycker att det satsas alldeles för lite på forskning inom tekniska innovationer för miljön. Dessutom behöver vi förändrade ekonomiska spelregler som gynnar resurseffektivitet och ett perspektivskifte av vad vi ser som det goda samhället, säger Björn-Ola Linnér.

Efterfrågan bland industri och konsumenter påvisar ett allt större behov av hållbara lösningar. Industrin har tagit fram en lite större ledarroll då Parisavtalet har gått i stå. Man ser en resursknapphet i framtiden och måste agera därefter för att behålla sin konkurrenskraft. Billigt fossilt bränsle kommer inte att vara en tillgång i framtiden.
— Transporter är en sektor som är svår att lösa i till exempel Sverige. En myt är att elbilar totalt sett bidrar med lika mycket växthusgaser som mycket fossila bilar. Enligt forskare på Chalmers tar det ungefär 1,5 år att tjäna in den koldioxid som släpps ut, berättar Björn-Ola Linnér.

Med den automatisering som sker i framtiden genom till exempel AI, finns en risk att energiförbrukningen ökar. Men det behövs sociala innovationer som till exempel en ny infrastruktur och mer närproducerat och lokal handel. Resursnåla material, tillverkningsprocesser och större grad av återvinning. Det ska gå att reparera produkter genom att producenterna tar ett större ansvar. Det kallas för cirkulär ekonomi.
Björn-Ola Linnér ger några exempel på åtgärder för att rädda klimatet:

– Utbyggnad av elektrifierade vägar kan frigöra biodrivmedel för sjötrafik och luftfart.
– Kemisk återvinning i av plast.
– 3-D skrivare som kan producera endast på beställning och genom att bestå av fiberlösningar istället för konventionell bomull, enkla att återvinna.

Inom media och en del forskare framställer ibland att det är för sent att nå klimatmålet på 2 graders ökning av den globala temperaturökningen. Även om vi inte når temperaturmålet i Parisavtalet så är det stor skillnad gällande de risker som vi tar för varje tiondel vi ökar den globala medeltemperaturen.

Enligt Parisavtalet så har man förhandlat fram bra verktyg att nå målet genom utsläppshandel, marknadsmekanismer. En viktig fråga som diskuterades i Madrid var hur man skulle hantera detta? Ska de rika länderna betala till exempel Brasiliens utsläpp?
— Frågan är om vem som ska tillgodogöra sig de utsläppsminskningar som uppstår för att man är mindre benägen att helt ställa om sitt eget samhälle? säger Björn-Ola Linnér.
Utsläppen ökar i världen och det som misslyckades i Madrid var att man skulle behövt komma överrens om fler kraftigare åtgärder för att nå Parisavtalet. Problemet är att det finns ekonomiska intressen och mindre vilja att leva upp till det.

— Politiker och företag i Sverige behöver mer staka ut framtiden genom långsiktig och beslutsam kraftsamling och utveckla visioner för hur ett klimatomställt Sverige blir ett mer attraktivt land att leva och verka i, avslutar Björn-Ola Linnér.

 

Text: Per Oddman
Bild: David Brohede