Att företag ser kopplingen mellan hållbarhet och ökat engagemang hos personalen med lägre personalomsättning som konsekvens, är tydligt. Självklart bryr sig inte alla potentiella medarbetare, men det räcker att tillräckligt många ser det som en prioriterad fråga. Flertalet attitydundersökningar som gjorts bland unga på global nivå, lyfter fram klimatfrågan och jämställdhet som de största samhällsutmaningarna, något som speglas i det stora deltagandet i klimatprotesterna under 2019 och det europeiska manifestet där studenter hotade att välja bort arbetsgivare som inte tar klimatfrågan på allvar. Sustainable Brand Index gör årligen undersökningar för att mäta hur viktiga hållbarhetsfrågor är för folk i allmänhet. Den senaste mätningen visar att närmare 35procent av svenskarna inte bara anser att hållbarhet är viktigt, utan också agerar därefter. Eftersom unga dessutom är mer engagerade än äldre, är hållbarhet en viktig faktor för att attrahera unga talanger.
I ljuset av ovanstående kan man fundera över hur bolag vars verksamhet baseras på fossila energikällor ska klara framtidens kompetensförsörjning. De senaste veckorna har det kommit flera nyheter om klimatsatsningar hos bränsle- och energibolag. Är engagemanget tillräckligt genomgripande och räcker det för att människor ska tro på att bolagen verkligen vill bidra till att uppnå Parisavtalet? Det varierar mycket mellan de olika bolagen.
Mest aktuellt ur svensk synvinkel är Preem. Det har stormat runt deras tillståndsansökan för att få bygga ut raffinaderiet i Lysekil, eftersom det skulle leda till en betydande ökning av koldioxidutsläppen. Ansökan kommer att prövas av regeringen i förhållande till Sveriges klimatlag samt dess påverkan på våra möjligheter att leva upp till Parisavtalet. Utan att gå in i polemik om Preems planer för raffinaderiet i Lysekil, så är det intressant att följa Preems kommunikation runt sitt hållbarhetsarbete. Det mest slående är målet att bli världens första klimatneutrala petroleum- och biodrivmedelsföretag innan 2045. Detta kommer att nås både genom ökad produktion av förnybara drivmedel samt genom infångning av koldioxidutsläpp. I linje med detta har Preem just ansökt om miljötillstånd för att producera en miljon kubikmeter förnybar diesel och biojetbränsle i Göteborg. Även om det finns en del övrigt att önska vad gäller Preems agerande i vissa lägen, så måste jag tillstå att det verkar som om bolaget menar allvar. De ser faktiskt en fossilfri framtid framför sig och har satt upp ett ambitiöst mål inför 2045. Något som säkerligen gynnar bolaget när de rekryterar nya medarbetare.
Ett annat företag som varit ute en del i media på sistone är det brittiska oljebolaget BP. De har bildat ett dotterbolag som ska investera i snabbväxande gasellföretag med spännande tekniska lösningar för minskade utsläpp. Tillsammans med bland andra Unilever och Danone har de också startat ett konsortium för att kunna omvandla sämre plastavfall till högkvalitativt förpackningsmaterial. En annan nyhet som trummades ut under 2019 var BPs åtagande att försörja Amazons europeiska datacenter med förnybar energi, dels från vindkraftverk i Sverige, dels från solcellsprojekt i Spanien. Allt det här låter ju jättebra, men gräver man lite djupare ser man att, trots att all extern kommunikation handlar om förnybar energi, så går 96 procent av företagets investeringar till fossila bränslen. Ett skolboksexempel på greenwashing. Man kunde hoppas att de, liksom Preem, har planer för en snabbare omställning längre fram, men bolaget har ambitiösa planer att utöka olje- och gasproduktionen med 16 procent till 2025. I linje med detta är BPs hela belöningsprogram för anställda kopplade till ökad produktion av fossila bränslen. Därtill visar BPs egna framtidsanalyser att de definitivt inte tror att världen kommer att leva upp till Parisavtalet. Huvudscenariot i deras senast publicerade analys visar på en ökning av de årliga koldioxidutsläppen med 10 procent till 2040. De förutspår att förnybart endast kommer att stå för 30 procent av energimixen 2040. McKinsey, som knappast gör glädjekalkyler, tror att mer än hälften av världen energiproduktion kommer att vara förnybar redan 2035 och även IEA (International Energy Agency) tror på snabbare omställning än BP. 85 procent av de globala transporterna kommer enligt BP att gå på fossila bränslen 2040, även om deras ”best-case” scenario ser något bättre ut med 20 procent biobränslen och 15 procent el eller vätgas.
Det finns mycket mer att säga om BPs agerande och analyser. Mest frapperande är kanske att deras analys helt saknar aspekter på hur den globala uppvärmningen kan påverka den ekonomiska utvecklingen i världen och hur snabbt det kan gå när människor och företag väl börjar dissa fossil energi. Sammanfattningsvis tror jag att BP står inför enorma strategiska risker, dels för att de kan få oerhört svårt att kapitalisera sin verksamhet när finansiella institutioner i allt högre utsträckning inte vill finansiera fossil verksamhet och dessutom – vem kommer att vilja jobba på BP i framtiden? Knappast topptalangerna.
Tidigare publicerat i Affärsstaden 1 – 2020
[one_half last=”no”]
Malin Forsgren
Seniorkonsult,
2050
[/one_half]
[one_half last=”yes”]
[/one_half]