Många friskvårdsbidrag till anställda på företag och organisationer brinner inne. Målbilden för strategin sättöstergötlandirörelse.nu är att få fler regelbundet fysiskt aktiva – som kan förhindra sjukdomar och ohälsa.
– För att få till en beteendeförändring behöver vi möta människor där de är, säger Pia Carlsson, verksamhetschef för Campushallen i Linköping.

2001 inleddes en stor satsning som hette Sätt Sverige i rörelse – men kraftsamlingen pågick under en kortare period och ebbade ganska fort ut.
Trots minskad rörelse och allt större klyftor mellan de som tränar och de som är inaktiva har egentligen ingenting hänt sedan dess.
WHO (Världshälsoorganisationen) införde ett nytt, internationellt projekt för att få upp rörelsen – men Sverige har hittills inte hakat på i någon nationell satsning.
Eftersom Region Östergötland blev otåliga har man därför inlett en ny strategi som pågår 2016 till 2020 under namnet sättöstergötlandirörelse.nu
– Det speciella är att det inte är någon tillfällig motionskampanj, utan betydligt större än så. Det är ju en hel strategi som vi välkomnar, framhåller Pia Carlsson, verksamhetschef för Campushallen – en av många friskvårdsaktörer i Linköping.

Pia Carlsson

Det behöver inte vara så avancerat, utan kan vara en rask promenad med en kollega på lunchen, säger Pia Carlsson, verksamhetschef för Campushallen i Linköping.

En av de fem olika arenorna/temana/områdena i strategin är arbete och försörjning – som riktar sig speciellt till olika företag och organisationer:
”Ett samhälle där arbetsgivare och andra aktörer från såväl offentlig, privat och idéburna organisationer enskilt och tillsammans med andra verkar för främjandet av fysisk aktivitet och minskat långvarigt stillasittande – för både de som är i arbete, sjukskrivna, arbetslösa eller i olika former av sysselsättning”.
– Friskvårdsarbete kan användas som en strategi att lägga mycket kraft på för att förhindra sjukdom och ohälsa bland sina anställda. Det gäller att skapa en medvetenhet hos alla och att agera praktiskt – att koppla tillbaka till SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete). Det sistnämnda finns reglerat i lag och om vi främjar friskvården är vi övertygade om en högre grad av välmående på företagen.
– Vi skulle önska att få hjälpa företag och organisationer att bli mer aktiva i sitt friskvårdsarbete. Ett upplägg skulle kunna vara att kartlägga företagets mål och nuläge, bestämma vilka insatser som görs gemensamt under till exempel ett år och därefter göra individuella träningsplaner för personalen.
Många företag och organisation erbjuder friskvårdsbidrag till sina anställda – men i många fall utnyttjas inte dessa alls. Man kan undra vad det beror på och hur det går att hjälpas åt för att förändra beteende för att just sätta Östergötland i rörelse?
– Det gäller att få till en beteendeförändring och att möta människor där de befinner sig i nuläget – exempelvis personer som inte har några träningsvanor eller personer som är sjukskrivna. Det är viktigt både ur motionssynvinkel och för trivseln på företaget – att skapa mer glädje så att alla anställda trivs och mår bra. Här gäller det att förebygga, inspirera och motivera för att motverka ohälsa.

Det handlar om pulshöjande aktiviteter som pågår i minst 30 minuter per gång.
– Det behöver inte vara så avancerat, utan kan vara en rask promenad med en kollega på lunchen, en löptur, ett gruppträningspass eller bollspel.
Allra viktigast är att individanpassa så att det fungerar för var och en.
– Det är väldigt betydelsefullt att alla hittar en motionsform som passar sig själv och att sedan sätta upp realistiska mål med träningen. Det gäller ju att inte satsa för hårt från början och inte orka med. Det bästa träningspasset är ju ändå det som blir av.
Arbetsgivaren tar initiativ och uppmuntrar de anställda till rörelse – genom att vara aktiv och att erbjuda bra möjligheter. Även massage ingår i Skatteverkets friskvårdspeng och är ju också något som kan ge ett bättre välmående.
– En första konkret sak att hantera kan vara att säkerställa att det finns duschar på arbetsplatsen så att de anställda exempelvis kan cykla till jobbet eller springa/gå en rask promenad på lunchen. Sedan att erbjuda friskvårdsbidrag och gärna möjligheten att träna på arbetstid. De kan dessutom stärka gruppkänslan och sammanhållningen en hel del.
Hur kommer då Campushallen in i bilden?
Jo, även om 62 procent av de som tränar på anläggningen är studenter, består den övriga delen av anställda inom arbetslivet.
– Vi sätter samman friskvårdsdagar åt företag – där personalen får prova på flera olika träningsformer. Hos oss har vi 24 olika typer av gruppträningspass, ett stort gym och sex olika bollsporttyper. Det finns något för alla nivåer och gäller att hitta sin egen. Sedan är det upp till ledningen att uppmuntra och inspirera – något vi förstås hjälper till med också. Vi ger verktyg till alla att komma i gång och kan med personliga tränare exempelvis sätta ihop individanpassade program, berättar Pia Carlsson.

 

DE FEM OLIKA ARENORNA/OMRÅDENA

  • Boende och närområde.
  • Fritid och kultur.
  • Skola och utbildning.
  • Arbete och försörjning.
  • Omsorg, samt hälso- och sjukvård.

MÅL FÖR SÄTT ÖSTERGÖTLAND I RÖRELSE.NU

  • Fler regelbundet fysiskt aktiva, färre stillasittande och där ojämlikheten i aktivitetsnivå mellan grupper minskar.
  • Kunskapen, intresset och förutsättningarna för fysisk aktivitet och rörelse ökas för alla – oavsett kön, etnicitet, inkomst, utbildning eller funktionshinder.
  • Samhället erbjuder lättillgängliga, attraktiva, trygga och säkra livsmiljöer, tillgängliga offentliga utrymmen, mötesplatser och grönområden, infrastruktur och innovativa lösningar för att främja aktivitet och rörelse för alla.
  • Samhällsaktörer i Östergötland samarbetar aktivt och långsiktigt för att främja fysisk aktivitet och rörelse för alla.
  • Medborgarna är reellt delaktiga och har inflytande.

TEXT: Joakim Löwing
FOTO: Björn LIsinski

Relaterade poster