Ett modernt stridsflygplan kan vara värt 1,5-2 miljarder kronor. Så när någonting går på tok vid start eller landning så handlar det inte bara om pilotens väl och ve utan det drar också med sig ekonomiska förluster. Detta har skapat en lite udda bransch inom flygindustrin – konsten att fånga flygplan på glid.

Den lilla orten Väderstad en dryg mil väster om Mjölby hyser ett av två företag i hela världen som specialiserat sig på att bygga säkerhetssystem för att fånga upp stridsflygplan på väg att glida av banan. Scama AB är visserligen det mindre av dessa två unika företag, men har ändå mellan 15 och 20 procent av världsmarknaden.

Efter andra världskriget började militären ersätta de gamla propellerflygplanen med modernare och snabbare jetflygplan. Svenska försvaret köpte några jetflygplan från England. Stridsflygplanen blev snabbare och tyngre och krävde allt längre start- och landningsbanor. En krasch på flygfältet fick svårare konsekvenser än tidigare och teknikerna börjaarkivde lägga sina pannor i djupa veck över vad som gick att göra.

På andra sidan Atlanten grunnade amerikanerna på system för att fånga in flygplan som är på väg att glida av banan. Här i Sverige brydde teknikerna på Försvarets Verkstäder i Linköping sina hjärnor över samma problem. Efter en tid av experimenterande finns idag två huvudprinciper för hur man hindrar flygplan att krascha. Den amerikanska lösningen var en krok i flygplanets stjärt som hakar i en vajer och den svenska modellen är ett nät som stoppar upp planet.

Det har hänt en hel del sedan jetflygplanen kom. Vid andra världskrigets slut 1945 vägde ett jetplan 6 ton. Idag väger stridsflygplanen runt 40 ton och har start- och landningshastigheter upp mot 350 km i timmen. Det krävs en hel del för att få stopp på ett sådant muskelknippe när något gått fel.
– De här flygplanen är gjorda för att klara oerhörda krafter under flygning, men är däremot inte lika motståndskraftiga för de påfrestningar en påtvingad inbromsning ger. Och poängen är ju att stoppa planen utan att förstöra dem, säger Scamas vd Harald Åhagen.

Lägger man till att stoppsträckan för nödsystemen bara är 350 m lång så inser man snabbt att ingenjörerna har en del problem att brottas med. Oftast innebär det att installationerna inkluderar både hängslen och livrem. Dels det amerikanska sättet att fånga planet med en krok och en vajer för de flygplan som har krok och dels det svenska systemet med skyddsnätet.

Kunderna är flygvapen världen runt som redan satsat många miljarder på inköp av flygplan och anläggande av flygplatser. Så när det kommer till att installera säkerhetssystem så motsvarar det en liten andel av totalkostnaden för att hålla sig med moderna stridsflygplan. Och med tanke på att flygplanen kostar uppåt två miljarder styck är ett bromssystem en verkligt billig försäkring.

Scamas enda konkurrent i kampen om kunderna är världsledaren Zodiac Aerospace, ett fransk-amerikanskt företag. Kontrahenterna ligger ständigt i luven på varandra i jakten på de värdefulla kontrakten. Att bygga ett komplett system kostar mellan 6 och 10 miljoner kronor. Men Scamas vd verkar ändå tillfreds.
– Vi har ökat omsättningen från 4-5 miljoner till 60 miljoner de senaste sex åren, säger Harald Åhagen. 

Bara en kund räknar Scama som lokal. För fem år sedan sålde man en anläggning till Saab-fältet i Linköping. Annars är all försäljning export. Men systemen tillverkas helt och hållet hemma i Väderstad och 80-90 procent av komponenterna köps också lokalt från leverantörer i Östergötland.

Från den första kontakten till ett affärsavslut kan det gå lång tid. Två år är inte ovanligt och det händer att det tar 10 år innan allt är klart och levererat. Det är mycket som ska specialanpassas, och med omfattande manualer och oerhört mycket dokumentation som ska till innan alla inblandade är nöjda så blir det också mängder av pappersarbete.
– De kunder som kräver mest administration är länderna i Fjärran Östern som har en oerhört krävande byråkrati.

Systemen består av master som kan fällas upp vid behov, fångstnät och vajrar och enorma bromsar för att eliminera krafterna från 40 ton skenande jetplan. Till det kommer avancerade styrsystem för att allt ska fungera blixtsnabbt och felfritt. Allt tillverkas i Väderstad, men skeppas och installeras hos kunden. Systemen testas på plats av Scamas personal som också utbildar lokal handhavandepersonal.

Framtiden ser ljus ut för Scama. Runt om i världen byggs nu många flygbaser. Även de europeiska flygvapnen investerar.
– De flesta i vårt företag är ingenjörer och vårt största problem nu är att få tag i fler kompetenta medarbetare. Våra anställda får snabbt mycket ansvar och måste vara självgående. De flesta här kommer från större företag, men har tröttnat på storföretagsandan och söker sig hit för att få möjlighet att vara med och påverka processerna i större utsträckning, säger Harald Åhagen.

SCAMA AB

Grundat: 1973
Produkt: Utrullningshinder – system för att fånga in stridsflygplan på glid
Kunder: flygvapen över hela världen, representerat i 40 länder
Andel av världsmarknaden: 15-20 procent
Antal anställda: 18 i Väderstad, 6 i dotterföretaget i USA
Omsättning: ca 60 miljoner

TEXT: Roger Nyström

FOTO: Catharina Bergsell

Tidigare publicerat i Affärsstaden 7 – 2017