You are currently viewing Drivbänk – en god grogrund för människor och växter

Drivbänk – en god grogrund för människor och växter

– Att få människor att växa, det är vad vi önskar av projekt Drivbänk, säger Louise Ridderström och Christina (Tina) Enudd Nordström, initiativtagare till projektet som drivs på odlingen vid Vreta Kluster och på Café Drivbänk på Kungsgatan i Linköping.
Hon berättar att Sverige har en självförsörjningsgrad på grönsaker som ligger på ca 30 %. En siffra som är mycket låg och att vi måste öka odlandet och den gröna näringen efter att ha monterat ner den under lång tid.
– Och det saknas inte areal, vatten eller sådana förutsättningar, säger hon. Det som begränsar är arbetskraft; människor som plockar, skördar och rensar. Idag tar vi in en mängd gästarbetare som utför detta. Vårt mål är att sysselsätta dem som inte vill något hellre än att få jobba.

För att få en plats i projektet, som finansieras av Samordningsförbundet och Linköpings kommun, krävs ambition, intresse och en språknivå som gör att man kan tillgodogöra sig teoridelen inom såväl odlings- som café- och restaurangverksamheten.
– Bakgrund, ålder eller religion spelar ingen roll. På Drivbänk skapar vi en personlig utvecklingsplan, betonar Louise.
Praktik och studiebesök varvas med teorilektioner. På frilandsodlingen, i växthuset och på caféet får kunskaperna sedan befästas. Man arbetar efter odlingssäsongen från frö till skörd och försäljning och får praktiska erfarenheter inom livsmedelshantering, matlagning, servering och måltidsgestaltning.
Stor vikt läggs också vid den personliga utvecklingen.
– Det är psykiskt påfrestande att under lång tid varit ifrån arbetsmarknaden. På Drivbänk vill vi att varje individ ska vara sedd. Känna sig saknad om de inte kommer, bygga upp självkänslan och våga ta för sig. Att få följa den människans resa till en praktikplats eller en anställning är en fantastisk förmån. Det är världens bästa jobb, säger Tina.

Att också lära sig om social kompetens och de outtalade koder som ofta råder på en arbetsplats, förstå vad som förväntas av en arbetstagare, träna på nya sätt att uppträda och få öva sig på att presentera sig och sina kunskaper på en anställningsintervju är viktiga delar i arbetet, liksom att få ta del av svensk kultur och traditioner.
– Om man inte förstår kan man heller inte ta till sig och känna delaktighet, menar Louise och berättar om deltagare som uppskattat att äntligen få svenska vänner, få prova på att äta kräftor eller höra historik om midsommarfirande och luciatåg.

Louise och Tina är eniga över att det viktigaste i projekt Drivbänk är att kunna vara en kontakt mellan arbetssökande och näringslivet. En språngbräda ut mot arbetslivet.
– Vi vill bli en trygghet gentemot såväl företagare som deltagare. Kan vi gå i god för en person som vi sett växa ska företagaren kunna lita på vårt omdöme om man erbjuder en plats i sitt företag.

Sedan starten 2017 har 75 personer varit inskrivna i projektet och hela 18 procent har gått till ett arbete, vilket är att jämföra med regeringens nystartsjobb med motsvarande förutsättningar, som landar på sex procent. 32 procent har gått vidare till studier och resten är kvar i verksamheten.
– Det här ett resultat som vi förstås är otroligt glada och stolta över, säger Louise men poängterar att man inte är beredd att slå sig till ro för det. Vi tittar vidare på hur vi ska fortsätta utveckla arbetet med att få ut fler i anställning, samtidigt som vi är glada över att kunna vara testbädd för ett par av Vreta Klusters innovationsprojekt. Bland annat testar vi en ny odlingsteknik, där fiskar näringssätter vatten som leds ut i rör där plantor kan odlas utan jord. Vi bidrar med växtavfall till en insektsodling som kanske i framtiden kan ersätta det sojabaserade proteinfodret i kycklinguppfödning. Att få vara en del av nytänk och innovationer är stimulerande på många olika sätt.

Intresset för den gröna näringen och därmed även landsbygden ökar, och Louise och Tina ser fram emot att få matcha flera arbetstagare med behövande företag.
– Vi jobbar ständigt med ett öra mot näringslivet säger Louise, och kan anpassa insatsen efter de behov som vi ser kommer. Till exempel lade vi in behörighet för traktorkörkort när det fanns behov av fler som kunde köra traktor. Det är ett enkelt samhällsekonomiskt tänk att vi tar till vara på den kompetens som finns och förädlar den.
– Louise och Tina välkomnar intresserade företagare att höra av sig. Det finns mycket man som företagare kan bidra med. Allt från att ta emot ett studiebesök och berätta om sitt företag till att sponsra ett träd i fruktlunden eller upplåta en praktikplats.
Tillsammans får vi människor att växa, avslutar Louise och Tina.

TEXT: Mirjam Lindahl
FOTO: Mirjam Lindahl