Eleverna på Skandinaviens enda urmakarskola är hett eftertraktade. Armbandsur är nu också högsta mode, har så varit i snart ett decennium. Värre var det i slutet av förra seklet. Då höll en hel bransch på att malas ner av lågprisimport och digitala urverk.

Nästan sex sökande till varje plats. Inte så konstigt när hälften har arbete redan innan de hunnit få gesällbrevet i handen. Och arbetsmarknaden finns över hela världen. Idag går 36 urmakarelever på skolan, jämnt fördelade mellan de tre årskullarna, hälften av eleverna i tredje årskursen är från Norge.
– Vi är ensamma i Norden om att utfärda internationellt certifikat, en av tretton skolor i hela världen. Så det är en attraktiv utbildning och eleverna som lämnar vår utbildning är lika eftertraktade som urmakare, berättar Hanna Paasikoski, utbildningsledare vid IUH Urmakarskolan i Motala.

IUH står för institutet för högre urmakeriutbildning i Norden och är formellt sett en Yrkeshögskola. Ser man på ägarna och finansiärerna möter man idel namnkunniga och världsledande varumärken som Longines, Breitling, Certina och Tissot.
– Genom åren har det sålts miljontals klockor som måste underhållas. Inte sällan är det riktigt dyrbara klockor man köper för att visa framgång eller status. Andra ger klockor för att visa sin uppskattning. Det är ju också den enda juvelen mannen kan bära, som måste skötas och få service, säger läraren Nicholas Reux från Frankrike.

Häromdagen slogs ett världsrekord vid Bukowskis auktioner här i Sverige när en Omega 2915-1 från 1958 ropades in av en storsamlare. Armbandsuret, som var i otroligt gott originalskick, såldes för 2,2 miljoner kronor. Klockan som ropades ut efter, klubbades för 350 000 kronor, var inte i samma skick.
– Branschen ser en tydlig tillväxt samtidigt som vi har en brist på urmakare, inte bara i Sverige utan också i Europa och Asien. Medelåldern inom yrkeskåren är hög och med alla pensioneringar ökar behovet. Sedan bär många på drömmen att en dag få jobba i Schweiz, bekräftar Conny Krantz tidigare elev, idag utbildare.

Det är millimeterprecision som gäller, inte sällan på tusendelen av en millimeter. Eleverna lär sig finmekanik, konstruktion och teknik. De blir fullfjädrade i hantverket och svarvar små detaljer som axlar och kugghjul. Genom att vrida upp klockan börja den att gå av kraften från den spända fjädern.
– Ett mekaniskt urverk fungerar utan någon yttre elektrisk källa. Och tidhållningen är nära nog exakt. Det är fascinerande i IT-åldern, säger Conny med yrkesstolthet.

Kunnandet i finmekanik är en kompetens som allt fler branscher också frågar efter, bland annat flyg- och rymdindustrin men också av medicintekniska företag. Nyligen inledde Urmakarskolan ett samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Men det finns också ett annat tydligt spår, vårt kulturarv med klockor på gods och gårdar, i kyrktorn och rådhus. Även detta måste kunna tas om hand, underhållas och servas inte bara för nästa generation utan även för framtiden.
– Extra roligt är att se det stora intresset som finns. När vi arrangerar öppna Prova På–kurser blir det snabbt fulltecknade. En del söker sedan vidare för att bli elever hos oss, berättar Hanna Paasikoski.

 

HISTORIK – IUH URMAKARSKOLAN

  • 1940 – Den första urmakarskolan i Borensberg startades av Sveriges Urmakareförbund. Det blev en privat yrkesskola enligt dåtidens modell. Redan året före hade urmakaren Sven Sandström anställts som rektor för den blivande skolan. Han ställde som krav att skolan skulle placeras i samhället där han var född och uppvuxen. Han ville tillbaka till – Borensberg. Efter lite tumult bestämde Urmakareförbundet att så fick det bli.
  • 1971 – Sven Sandström gick i pension som rektor efter 31 år på sin post. Han blev redan under sin tid som rektor en legend inom urmakaryrket. Motala Kommun tog över ägandet och namnet ändrades till ”Stefanskolan” efter urmakaren Stefan Andersson i Ludvika som bidrog till att skolan grundades 1940 med 20.000 insamlade kronor. Det blev en yrkesinriktad gymnasieutbildning för urmakare och optiker. För första gången i Sverige samlades utbildningen för urmakare och optiker under samma tak.
  • 1999 – Urmakarskolan återgår till privat regi men denna gång som ett eget aktiebolag. Optikerutbildningen flyttas till Stockholm. Urmakarutbildningen betraktas nu som värdefull ur nationell synpunkt och får därför statsfinansiering. Det sker omfattande förändringar i utbildningen. Nu blir det en treårig och eftergymnasial hantverksutbildning, som kan ge ett Gesällbrev. Efter minst sex aktiva år i yrket kan man ansöka om Mästarbrev.
  • 2012 – Urbranschen köper Urmakarförbundets andel i skolan och den nuvarande ägarstrukturen skapades. Namnet ändras till IHU Urmakarskolan. IHU står för Institutet för Högre Urmakeriutbildning i Norden.
  • 2013 –  Skolan flyttar till nya lokaler i Motala, närmare bestämt på tredje våningen i Luxorhuset. 

 

TEXT: Calle Selling
FOTO: Calle Selling