You are currently viewing Anställningsskydd, integration och äganderätten

Anställningsskydd, integration och äganderätten

Sofia Sjöström tillträdde som regionchef för Svenskt Näringsliv i Östergötland under hösten 2016.
Uppdraget handlar om att hitta vilka utmaningar och förutsättningar det finns inom näringslivet i den här regionen – samt att främja och utveckla dessa.
– Vi företräder totalt 60 000 medlemsföretag i hela Sverige och vår uppgift är att se till att dessa får ett större utrymme hos politiker och makthavare. Under ett valår som detta är det extra viktigt att ta upp de mest angelägna frågorna, berättar hon.

Vilka är dessa?
– Jag skulle vilja säga LAS (Lagen om anställningsskydd), integration och äganderätten, svarar Sofia.
Om man börjar med LAS har mycket hänt sedan lagen stiftades 1974.
– Samhället har ju gått mer åt flexibilitet på arbetsmarknaden med konsultbyråer och bemanningsföretag, som förmedlar personal till olika företag under perioder de behöver extra bemanning. LAS har en ”inlåsningseffekt” både för arbetsgivare och anställda. Om man tar arbetsgivarens perspektiv först så är det i dagsläget svårt att anpassa arbetsstyrkan när man har anställda som inte levererar eller fungerar i arbetsgruppen, det vill säga uppsägning av personliga skäl.
-Förhandlingarna med facket kan bli väldigt kostsamma om arbetsgivaren vill säga upp den anställda, där företaget kan bli tvunget att ”köpa ut” personen. Det går även åt mycket tid och negativ energi på sådana processer, som i stället borde läggas på att utveckla företaget och motivera resten av arbetsgruppen. Det borde vara lättare att av personliga skäl friställa personal om den anställde inte levererar eller inte alls fungerar med sina kollegor och rent allmänt med stämningen i gruppen.

Vilka är de största nackdelarna med LAS för den anställda?
-Många vågar inte lämna en anställning med rädsla för att inte hitta något nytt arbete – även om de inte trivs. Det här med sist in blir först ut när företaget måste anpassa arbetsstyrkan är förlegat. Arbetsgivaren behöver säkerställa kompetensen i stället för att känna sig tvungen att säga upp de senaste anställda när det krävs. Vi behöver helt enkelt bli uppdaterade till en modernare version av LAS som passar in i det samhälle vi lever i dag.

En annan viktig fråga är den om integration.
-Vi har en stor grupp människor i vårt land som saknar språklig kompetens och/eller utbildning och som i vissa fall av staten bara placeras ut i någon form av hitte-på-jobb som egentligen inte existerar. Det är otroligt viktigt att dessa kommer ut på riktiga jobb, får en verklig lön och ett riktigt sammanhang där de inte blir bidragsberoende.
-Svenskt Näringsliv har tillsammans med LO-facken kommit med förslaget Etableringsjobb. Där betalar arbetsgivaren 8 400 kronor i lön varje månad, medan staten lägger till ytterligare 10 000 kronor per månad. Samtidigt som den anställda arbetar får den gå en SSI-utbildning och lära sig svenska språket.

Du nämnde även äganderätten som en het debatt – vad handlar det om?
-Den så kallade välfärdsdebatten handlar om att begränsa hur mycket företag i välfärdssektorn får ta ut i vinst och den andra frågan handlar om 3:12-reglerna där staten vill styra hur mycket som ska tas ut i lön och utdelning i fåmansbolag. Vi anser att det är oerhört betydelsefullt med ett fritt företagande och äganderätt. När företagen betalat löner, skatter och sociala avgifter måste det själva få bestämma vad de vill göra med sin vinst. Den nuvarande regeringen har under mandatperioden lagt flera förslag som inskränker äganderätten. Det är inte rätt sätt att få fler människor att våga ta risken att starta eget. Det fungerar inte att i ena änden stoppa in bidragspengar för att inspirera till företagande och i den andre änden motverka alla möjligheter till vinst – eller skapa så mycket regler så att ingen företagare kan lägga tid på att driva och utveckla sitt företag.
-Om man tittar i Linköping genererar de privata företagen och dess anställda 13,1 miljarder kronor i skatt – som bidrar till vår välfärd, skola, äldreomsorg med mera. Det är väldigt viktigt att de företagen vill stanna kvar här.

Hur ser du på skillnader mellan riks- och lokal­politiken?
-Att kommunpolitikerna är betydligt bättre på att lyssna på vilka förutsättningar och utmaningar som gäller i regionen och är mer angelägna om att hjälpa till för att se till att lokala företag blir kvar på orten. De kan ofta se värdet av ett väl fungerande näringsliv, det är min uppfattning. På riksnivå har det snarare varit så att politiken hämmat utvecklingen för många företag genom bland annat höjd bensinskatt och förslaget att införa skatt på sjukskrivna som ökar kostnaderna mycket, förslag om bankskatt, vinstbegränsning i välfärden med mera. Många företag känner sig motarbetade, även om förslagen inte röstas igenom i riksdagen skapar de en osäkerhet inför framtiden.

Vad tror du är orsakerna att det blivit så?
-Det är så mycket ideologi och kohandel på riksnivå. Vi har ju haft en minoritetsregering nu där partierna jobbat för att få igenom sina hjärtefrågor och sedan tvingats släppa en hel del annat. Det är viktigt med långsiktiga lösningar så att företagen vet vad som gäller. Oavsett vem som sitter i regeringsställning måste det finnas någon form av kontinuitet för näringslivet att veta vad man ska förhålla sig till. Det är grundläggande för att vi ska behålla konkurrenskraften i svenska bolag, säger Sofia Sjöström.

 

TEXT: Joakim Löwing
FOTO: Björn Lisinski