Som redovisningskonsult är man alltid ett bollplank och rådgivare till företagares olika frågeställningar i vardagen. Inte sällan rör frågorna milersättning, förmånsvärde och moms på bilar.

Senast förra veckan fick jag frågan från en företagare som stod i begrepp att köpa ny bil. Hon ville veta vad som skulle vara mest fördelaktigast. Att köpa bilen privat eller i företaget? En enkel fråga kan tyckas men där det inte alltid finns ett enkelt svar. Som med mycket annat finns det flera saker att ta hänsyn till.
Med privatbil betalar du själv alla kostnader förknippat med bilen privat. Det vill säga inköp av bilen, skatt, försäkring och reparation och underhåll. Med tjänstebil är det företaget som köper eller leasar bilen och som också står för alla kostnader förknippat med den. Tjänstebilen används uteslutande för körning i tjänsten men om du använder tjänstebilen även för privat körning, mer än tio tillfällen per år eller mer än 100 mil, ska du förmånsbeskattas. Därmed blir tjänstebilen en förmånsbil.

Drivmedlet för förmånsbilen kan du välja att betala privat och då får du ta ut milersättning för de mil du kör i tjänsten. Det andra alternativet är att företaget betalar allt drivmedel men då ska du också förmånsbeskattas med 120% av marknadsvärdet av drivmedlet för de mil du kör privat. Detta avskräcker många och de väljer istället att själv betala drivmedlet och ta ut milersättning för de mil de kör i tjänsten.
Om förmånsbil eller privatbil är mest fördelaktigt för just dig beror bland annat på vilken bil det är och hur många mil du kör privat och i företaget. Det är svårt att säga ett exakt milantal när de olika alternativen är mest fördelaktiga, men generellt kan man säga att ju mer du kör desto mer fördelaktigt är det med förmånsbil.
Tanken med förmånsbeskattning är att det ska vara kostnadsneutralt om man kör ”normalt” antal mil (ca 1500 mil totalt) per år. Det vill säga att det ska kosta lika mycket om du väljer privatbil eller förmånsbil. Införandet av Bonus Malus under 2018 gör också att fordonsskatten numera räknas in när man beräknar förmånsvärdet. Dock gäller det bara bilar som registrerats efter 1 juli 2018.

Bättre blir det om man väljer en miljöbil. Väljer du exempelvis en laddhybridbil får du en rabatt på förmånsvärdet, dels beroende på att förmånsvärdet sätts ner till motsvarande bil utan miljöteknik och dels att du får ytterligare 40% rabatt på förmånsvärdet, dock max 10 000 kr.
I de allra flesta verksamheter får man heller inte lyfta momsen på inköpet av en vanlig personbil. Väljer du att istället att leasa bilen får du lyfta halva momsen på leasingavgiften. I båda fallen får man dock lyfta momsen på löpande kostnader som reparationer, underhåll, tvätt etc.
Som ni ser är det många aspekter att väga in för att komma fram till vad som är mest fördelaktigast. Så vad blev rådet till min kund? Med relativt lite privat- och tjänstekörning kunde vi konstatera att ur ett rent ekonomiskt perspektiv skulle det vara relativt lika oavsett om hon valde förmånsbil eller privatbil. Kanske rent av något fördelaktigare med privatbilsalternativet. När vi sedan vägde in andra aspekter, såsom bekvämligheten med att alltid köra en nyare bil, att alltid veta vad den privata kostnaden är och att slippa ordna fram privata medel för att köpa bilen föll valet på förmånsbil.

Till sist fick hon ett sista råd på vägen. I och med att ett förmånsvärde inte får räknas med när utdelningsutrymme ska beräknas och inte heller vid fastställande av sjukpenninggrundande inkomst, ökade vi istället hennes bruttolön med förmånsvärdet och gör ett nettolöneavdrag på samma belopp. Kostnaden för företaget blir den samma men hon hamnar i en bättre sits när hon exempelvis ska ta ut utdelning.

 

Tidigare publicerat i Affärsstaden 03 – 2019

Stefan Åberg
City Redovisning

Stefan är Auktoriserad Redovisningskonsult genom SRF, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund och har mångårig erfarenhet inom redovisningsbranschen. Han är delägare i City Redovisning i Linköping AB som jobbar med redovisning och rådgivning till företag och företagare i ägarledda bolag.

Stefan Åberg

Tillbaka till krönikor