Riksbankschefen: Ser betydligt ljusare ut

Riksbankschefen Erik Thedéen berättar i ett tal hos Nationalekonomiska föreningen att svensk penningpolitik och ekonomi har kommit till en vändpunkt efter år av höga räntor och skenande inflation.

– Det finns fortsatt orosmoln men från ett inflationsperspektiv ser det betydligt ljusare ut, säger han enligt ett utdrag som utgivits på centralbankens hemsida.

Vidare berättar han att vi är på väg in i en ny fas för den svenska ekonomin nu när inflationen är tillbaka nära målet, vilket bland annat möjliggör reallöneökningar.

Varför steg inflationen så kraftigt?

Orsakerna till att inflationen steg med sådan kraft var en kombination av flera faktorer enligt Thedéen. Han berättar att det orsakades av en rad globala utbudsstörningar som medförde kraftiga kostnadsökningar hos företagen. En annan faktor var ett stort uppdämt konsumtionsbehov hos hushållen efter pandemin och därmed en hög efterfrågan. Dessa faktorer ledde i sin tur till att företagens prissättningar ändrades och att skillnaden mellan företagens kostnadsökningar och prisökningar blev större.

Att priserna hos producenterna har ökat de senaste åren har ingen undgått. Dyrare priser har lett till att många skurit ned på kostnader i form av nöjen, resor, renoveringar, bostadsköp och så vidare. Men den allra djupaste svackan kan nu vara förbi om man lyssnar till Thedéen.

Minskade prisökningar

Tecken finns nu på att prissättningen från företag står inför en normalisering och att producenternas prisökningar har minskat. Thedéen var dock noga med att poängtera att gamla samband inte per automatik gäller igen.

– Vi vet nu att inflationen inte alls ´är död´, som det ibland tillspetsat uttryckes när inflationen under en lång period låg under centralbankernas inflationsmål. Tröskeln för att höja priser kan vara lägre nu än den var tidigare. För penningpolitiken blir det viktigt att följa indikationer på prissättningen. Riksbanken har också i större utsträckning börjat använda scenarier som fokuserar på tänkbara konsekvenser om utvecklingen inte skulle följa gamla samband, berättar han.

Syftet med höjda räntor

Syftet med Riksbankens räntehöjningar har varit att få tillbaka inflationen till målsättningen inom en rimlig tid utan att sakta ned den ekonomiska aktiviteten allt för mycket.

”Även om det är möjligt att vi inte riktigt har sett hela effekten av ränteuppgången på arbetsmarknaden än har den svenska ekonomin totalt sett varit överraskande motståndskraftig så här långt. Räntekänsliga delar av den svenska ekonomin har förstås påverkats av räntehöjningarna. Hushållens konsumtion har minskat och bostadsinvesteringarna har fallit kraftigt. Men på aggregerad nivå har det motverkats av att andra delar av ekonomin har utvecklats relativt bättre. En viktig faktor bakom motståndskraften har varit att efterfrågan på arbetskraft har varit hög. Det kan bero på att företagen inte har förväntat sig någon djup eller långvarig nedgång i konjunkturen och på att reallönerna har utvecklats svagt”.

Ljuset i tunneln närmar sig

”I takt med att de globala störningarna har avtagit och den strama penningpolitiken har dämpat efterfrågan har inflationen nu fallit och är nära 2 procent. Det skapar förutsättningar för en god ekonomisk utveckling på sikt för de svenska hushållen och företagen. Det finns en del frågetecken om vad som har hänt med de strukturella ekonomiska sambanden efter åren med hög inflation och det finns, som alltid, risker för en sämre utveckling framöver. Men så här långt ser en ’mjuklandning’ ut att vara inom räckhåll”, sa Thedéen som avslutning.

Om Sveriges ekonomi kan komma att växa igen efter att ha sjunkit under föregående år återstår att se. Byggbranschen är ett exempel på bransch som skulle glädjas extra mycket av starkare ekonomi då det är en kategori som haft svårigheter att gå runt i dessa tider. Kanske kan dessa branscher börja se ljuset i tunneln igen, fastän det fortfarande är en bit kvar.