Henrik Sjölund har jobbat som koncernchef för Holmen i fyra och ett halvt år men sammanlagt har han jobbar inom olika delar av Holmenkoncernen i 25 år. Affärsstadens Karin Wiklund fick en lång pratstund med en energisk koncernchef och pratade om vindkraftverk, sågverk, färsk fiber, kretslopp, sommaren bränder, visioner, export, målstyrning. Och, naturligtvis, skog och papper.
– Jag började 1993, efter min utbildning i industriell ekonomi med tysk inriktning på Linköpings universitet. Det var inte så lätt att få jobb då men jag spelade tennis med marknadschefen på Holmen och fick chansen. Under min tid på Holmen har jag varit produktchef, försäljningschef, chef för de nordiska kontoren, marknadschef och VD för affärsområdet Holmen paper, berättar Henrik.

Som koncernchef har Henrik fem affärsområden att leda.
– Hela Holmens arbete bygger på att vi äger, förvaltar och förädlar skog. Skogen blir till trävaror för till exempel husbyggen. Det som inte är bra nog för att bli trävaror tas till vara i kartong- och pappersbruk och vi har även ett affärsområde som heter Energi.
I och med att vi äger mycket skogsmark har vi en del mark med älvar där det finns vattenkraftverk. Vi äger eller är delägare i ungefär 20 vattenkraftverk. Vi producerar ungefär en terawattimme per år.

Marken kan också användas för att sätta upp vindkraftverk på.
– När vi har avverkat skog på en plats tar det 80 år innan ny skog är klar att avverkas. Ett vindkraftverk har en livstid på ungefär 30 år. Vi är med och driver fram miljötillstånd för att få bygga vindkraftverk på vår mark. Det är inte alltid vi själva som investerar i vindsnurrorna, ibland hyr vi ut marken till någon annan som vill ställa snurror där. Ur vår massafabrik kommer också tallolja som bi-produkt. Även den används som energi genom att raffineras till biodiesel.

För tillverkning av trävaror har Holmen tre sågverk.
– Ett litet i Linghem och två stora sågverk. Ett i Iggesund och det andra i Norrköping. Ihop med de stora sågverken ligger också pappers- och kartongbruk. Det är klimatsmart och sparar på transportbehovet när man kan samordna industrierna på samma plats.
De delar av ett träd som är för klent för att bli brädor blir istället pappersmassa. Det blir också en hel del annat spill som går vidare till pappersbruken. Ett träd är ju runt och en planka är fyrkantig. Det blir både bark och flis och andra småbitar över som kan användas till papper och kartong.
Holmens skog finns till största del i norra Sverige.
– Vi har mycket skog kring Örnsköldsvik men ingen industri där. I Norrköping finns en del skog samt sågverk och pappersproduktion, runt Iggesund finns mycket av vår skog samt sågverk och kartongproduktion och så har vi ett pappersbruk i Hallstavik också, men inget sågverk.
För att spara på transporter byter vi material med andra skogsägare. Vi får träd från deras skogar som ligger närmare våra produktionsanläggningar och de får träd från vår skog som ligger närmare deras anläggningar. Allt för att slippa onödiga transporter.

Att få någon annans råvara är inte ett problem, menar Henrik.
– Inte i Sverige i alla fall. Svenska skogsägare är väldigt duktiga på att ta hand om sin skog och gör det på ett hållbart och långsiktigt sätt. I Sverige har vi den största procentuella andelen privatägd skog som är kvalitetsmärkt. Det finns tre olika kvalitetsmärkningar inom skogsindustrin. PEFC, FSC och Controlled wood. Vi säkerställer hela tiden att råvaran vi köper kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk, där avverkningen är spårbar och inte är illegalt utförd eller så.
Det är jätteviktigt för oss att skogsbruket är hållbart. Det är en oerhört viktig resurs, inte bara för vårt företag utan även för Sverige och världen. Skog som växer binder koldioxid. Att missköta skogen kan få allvarliga konsekvenser.
Det finns de som tycker att skogen inte ska avverkas, utan få stå och växa och binda koldioxid.
– Det är den brukade skogen som binder mest koldioxid. Ju fler träd vi planterar och ju yngre träden är desto mer koldioxid binder de. En skog som bara står slutar till slut att binda koldioxid. Sen får man också tänka på att det finns stora klimatfördelar med de produkter som kommer från skogen. Trävarorna ersätter betong och stål i husbyggen. Det är ett mycket mer miljövänligt sätt att bygga och det har aldrig funnits ett större intresse för att bygga i trä än det gör nu.
Kartong kan ersätta plast, vilket också är viktigt att göra ur ett klimat- och miljöperspektiv. Det finns mer att jobba på där innan vi helt kan ersätta plasten men vi är på god väg.

Fördelen med plast är att den är helt tät.
– Den släpper inte ut vätska och inte in luft, vilket är viktigt när mat ska förvaras. Där får vi jobba mer på att få till en kartong som är helt konkurrenskraftig men jag tror att vi har kommit till en punkt nu där många konsumenter är så miljömedvetna att de är beredda att betala lite mer för att förpackningen också är miljövänlig. Vår kartong kostar lite mer och är lite exklusivare men funkar även bra till mat- och dryck.
Kartongen som Holmen tillverkar används mest till specialförpackningar.
– Vi gör en kartong som passar bra till avancerade förpackningar. Som parfymkartonger till exempel. De kan ju se ut lite hur som helst och kräver en fin kartong som håller i produktionsprocessen och ger ett väldigt bra tryck.
Med så fin kartong lönar det sig inte att göra enkla transportförpackningar. Det kostar för mycket. Det behöver vara lite lyxigare varor som ska förpackas och som har högre krav på kvaliteten.

Holmens papper är även det av det lite finare slaget.
– Vi har nästan helt gått ifrån tidningspapper och gör mest bok- och magasinpapper. Vi gör allt vårt papper och all vår kartong på färska fibrer. Vi utnyttjar den färska fiberns egenskaper vilket gör att det blir lite finare och kostar lite mer.
Vi försöker inte konkurrera med returpapper. Allt papper kan inte vara av retur. Det behöver fyllas på med färska fibrer och nytt papper hela tiden. Alla pappers- och kartongprodukter går ju inte i retur. Toapapper, till exempel, spolas ju bara ner och återanvänds som bioenergi.
Papprets kretslopp är alltså inte slutet där allt papper tas tillvara igen och igen.
– Det papper som hamnar i containrarna på återvinningscentralerna är ju i princip bara det som är kartonger och papper som inte är nerkladdat av mat. Sådant som det är mat på eller som är hygienprodukter brukar tas tillvara så att det blir energi i slutändan.
Det är klart att vi ska ta tillvara allt papper vi kan, det ska vi absolut. Men vi ska göra det smart. Fiber kan återanvändas ett begränsat antal gånger och sedan måste den ersättas med nytt färskt fiber annars stängs kretsloppet ner. Vi ska återvinna där det finns mycket folk, som i Tyskland till exempel. Där är återvunnet papper och kartong det dominerande råvaruslaget vid papperstillverkning.
Att Holmen bara arbetar med färsk fiber är något som väcker en del diskussion.
– Vi behöver öka acceptansen för att den färska fibern är en naturlig del i en cirkulär ekonomi. Det är lätt att hamna i att allt ska återvinnas och att man inte ska använda färska fibrer överhuvudtaget.
Men vi måste som sagt fylla på systemet. Det får inte byggas handelshinder mot att bruka skogen hållbart och göra produkter som konkurrerar med plast. Vi gör det här på ett hållbart sätt så att våra produkter blir minst lika hållbara som återvunna fibrer.

Holmens produkter inom papper och kartong exporteras i stor utsträckning så eventuella handelshinder skulle kunna slå hårt.
– Vi exporterar nästan 90 procent av våra trävaror, papper och kartong. Där är vi lite nischade med den kvalitet och tålighet vi gör, som kan göras till avancerade förpackningar. Med kartongen konkurrerar vi med lokala varianter.
Vårt papper är också lite speciellt och det är gångbart i större delen av världen. Det är en hög förädlingsgrad på våra produkter. I många fall gör man så att man gör balar med pappersmassa och skickar till en lokalproducent som gör det fluffiga toapappret istället för att man ska frakta fluffigt och klart till en annan del av världen. Med vårt högförädlade papper och kartong jobbar vi inte så. Vi gör färdiga rullar med fint papper och fin kartong och skickar dem. Det innebär att det blir lite dyrare och måste kunna bära lite dyrare transportkostnader.

Att göra affärer med andra länder gör de alltså dagligdags på Holmen.
– Vi har försäljningskontor från Singapore till New York. Det är cirka 3000 anställda, utspridda över världen, som arbetar med försäljning på Holmen.
Hur man gör affärer varierar över världen men våra produkter är ju kända överallt. Vi har starka varumärken och alla vet vad papper och kartong är. Det är bara vad det är för typ och hur de används som kan skilja. Virket levererar vi mestadels inom Norden. Det minimerar transporterna.
Transporter är något Henrik har många tankar om.
– Sverige är ett vidsträckt skogsland som lever på export vilket gör transporter oerhört viktigt. Dessutom har vi som målsättning att bli fossilfria till 2045 vilket kräver alternativa drivmedel och här finns det en potential i skogen.
Det vi häller ner i tanken på våra fordon i Sverige motsvarar 90 terawattimmar per år. Skogsindustrin bidrar idag med cirka 1 terawattimme av det. Det kan bli mer men måste också kompletteras med annat för att det ska fungera. Vi kommer aldrig att nå till 90 utan att sluta med skogsbruket vi har idag, sluta med papper och trä, och börja importera massaved.

Att sluta med träförädling är inget Henrik är för.
– Vi måste komma ihåg att vi gör brädor som ersätter stål och betong och vi gör papper och kartong som ersätter plast så vi kan minska koldioxidutsläppen, oljeanvändningen och energiförbrukningen med hjälp av det vi producerar. Det är ju dessutom så att papper och kartong kan återvinnas några varv innan de i slutändan hamnar i ett värmeverk och det utvinns energi ur dem. Att sluta med det för att göra biodrivmedel är nog inte så klokt.
Det är helt klart en politisk debatt vi måste ta. Om politikerna sätter in subventioner som påverkar marknaden så att man går över från en produktion till en annan kan det skapa effekt men det finns en risk att man missar helheten. Visst, politikernas roll är att sätta mål, men att de sen lämnar det till oss i näringslivet att visa hur, kan vara problematiskt. Man måste ha respekt för att det krävs väldigt stora investeringar, att vår industri är beroende av väldigt långsiktiga spelregler och att den här typen av beslut kan få orimliga konsekvenser för helheten. Vi kan och ska bidra men det krävs mycket mer än skogen för att kunna nå målet.

Henrik har en del att säga till politikerna relaterat till sommarens skogsbränder också.
– De skogsbränder vi såg i somras tändes av blixten. Det är inte campare som orsakar de här riktigt stora bränderna. Campare och engångsgrillande människor tenderar att befinna sig där det är mycket folk, där branden upptäcks snabbt och där den också kan släckas snabbt.
Det vi såg i somras var bränder som tändes där det var glesbefolkat. Det tog tid innan bränderna upptäcktes och de hann sprida sig så att de blev svårsläckta.
Holmen har uppvaktat politikerna i regeringen om detta.
– Det behöver finnas flygplan som kan spana över skogarna när det blir så här extremt väder som det var i somras. Med ett spaningsflyg kan man upptäcka röken snabbt, sätta in helikopter snabbt och släcka branden innan den hunnit sprida sig, säger Henrik.
Då behöver man inget jätteplan som tar hur mycket vatten som helst. Då räcker det med en helikopter. Men vi är 300 skogsägare i Sverige. Alla kan inte ha ett eget spaningsplan. Det är dessutom räddningstjänsten som har ansvaret för bränder tills de är under kontroll. Det måste vara räddningsväsendet som har flyget.
Vem som ska ha helikoptrarna måste också vara tydligt, menar Henrik.
– Regeringen behöver tydliggöra om det är länsstyrelsen eller kommunen som ska ha ansvaret för helikoptrarna. När en brand är under kontroll övergår ansvaret på markägaren men till dess att branden är under kontroll är det räddningsväsendet som har ansvaret. Då måste de ha rätt resurser och en tydlig struktur. Att det har brunnit upp en massa skog i sommar är förstås allvarligt men sett i det tidsperspektiv vi jobbar är det inte katastrofalt. Att förlora skog som stått i 50 år blir förstås mer kostsamt än skog som stått i tio år men marken finns ju kvar. Man får ta tillvara på det som står och plantera nytt igen. Bränderna har inte påverkat framtida möjligheter att skörda skogen.

5000 fotbollsplaner av Holmens skog blev brandskadat i somras.
– Det har varit ett jättejobbigt år för skogen. Först var det väldigt blött förra hösten, sen blev det en väldigt kall vinter med massor av snö. När all snön smälte gick det väldigt fort och blev väldigt blött igen och sen blev det jättetorrt och skogsbränder.
Det har varit svårt att arbeta i skogen under de här förhållandena och det innebär att det har varit lite svårare och lite dyrare att få fram råvaran till våra industrier. Skogsbränderna har ju varit hemska men vi kan ändå konstatera att skogen står stark. Vi har ändå kunnat förse industrierna med råvara nästan som vanligt.
Det som har brunnit eller brandskadat är heller inte helt förlorat.
– Det är sällan ett träd brinner helt och hållet. De stora träden klarar sig ofta rätt bra. Lite beroende på hur hett och intensivt det brinner.
De klenare träden går in i pannor på värmekraftverken. De grövre sågas upp i sågverk så hela värdet är inte förstört.

Att såga brandskadat trä är inte helt optimalt för sågverken dock.
– När flera skogsägare har drabbats så brukar vi hjälpa varandra. Vi enas om ett sågverk som tar hand om allt brandskadat trä. Eftersom det är svart vill man inte blanda det med det annat trä i ett sågverk.
Totalt har det kostat oss ungefär 30 miljoner att ta hand om det brandskadade och plantera nya träd. På det stora hela är det inte så mycket pengar egentligen. Och tidshorisonten är som sagt 80 år på en skogsplantering.
Dessutom är träden som planteras nu bättre än de som planterades för 80 år sedan.
– Vi jobbar hela tiden för att få fram träd som är bättre, växer snabbare, binder mer koldioxid och är mer tåliga och vi blir hela tiden bättre på att ta hand om skogen.
I dagsläget står det 120 miljoner kubikmeter ved i våra skogar. Om 40 år har vi skördat 120 miljoner kubikmeter och ändå står det 160 miljoner kvar i skogen och för varje träd vi skördar planterar vi två nya. Det är fantastiskt roligt att få vakna med ett leende på läpparna och tänka på all den miljö- och klimatnytta som våra skogar gör.
Att Henrik gillar sitt jobb går inte att ta miste på.
– Jobbet är en för stor del av livet, det måste vara roligt. För mig är det viktigt att omge mig med bra kollegor och jobba med något som utmanar mig och håller hjärnan i trim.
Jag gillar att vara insatt i affären i de olika affärsområdena och jag vill gärna förstå tekniken men jag vill inte detaljstyra. Det är viktigt med ett delegerat ledarskap där besluten kan fattas i organisationen. Då känner man mer ansvar för sitt arbete.

De arbetar också med tydliga visioner och målstyrning på Holmen.
– Jag tycker att det är jätteviktigt att alla är på väg mot samma mål och att alla förstår företagets vision. Det är nog det svåraste i mitt jobb, att nå ut till så många medarbetare när vi har så många nivåer i organisationen.
Där är den nya tekniken och digitaliseringen en fantastisk hjälp. Jag kan stå framför en kamera och prata i tio minuter och sen kan alla anställda se filmen i sina telefoner. Det gör jättestor skillnad när det gäller att nå ut. Det är lättare att få visioner och mål att genomsyra en så stor organisation numera, avslutar han.

 

TEXT: Karin Wiklund
FOTO: Björn Lisinski