You are currently viewing Transporterna är samhällets blodomlopp

Transporterna är samhällets blodomlopp

– Kompetensbristen är ett stort problem, berättar de. En del av lösningen måste vara att höja statusen på chaufförsyrket; ett arbete som vi brinner för! Naturligtvis handlar det att locka fler unga att utbilda sig inom transportbranschen, men också om att ta vara på den kompetens som finns, och förädla den. Uppdatera, repetera och löpande säkerställa behörigheter.

Den något glorifierade bilden av ”Vägens riddare”; en cool countrylyssnande man med skinnväst och imponerande mustasch som stolt rattar sin 24 meters långtradare längs landets vägar har bleknat och kvar finns arbetsdagar på mellan 12 och 14 timmar, övernattningar i bilen och tajta körscheman. Det som varit mer av en livsstil är nu ett hårt arbete under tuffa förhållanden.
– Men chaufförsyrket är i första hand ett serviceyrke, menar David. Som uppdragsgivarens ansikte ut mot kunden har man ett stort ansvar. Och att kunna ta människor är lika viktigt som att köra bra och säkert.
2009 kom ett EU-beslut om yrkeskompetensbevis för chaufförer. Ett steg i arbetet med att höja yrkets status. Men som med alla åtgärder som ska säkra och förbättra följer naturligtvis merjobb i form av administration, inte minst. Olika certifikat för varje enskild förare ska hållas uppdaterade och förnyas med jämna mellanrum.
– Det är här vi vill hjälpa till, berättar Suzanne. Både jag och David har över 25 års erfarenhet av en mängd olika befattningar inom transportnäringen samt flera år av företagande. Vi kan branschen inifrån och förstår vilka utmaningar som åkerierna har i vardagen. Vi vill vara åkeriernas naturliga partner inom utbildningslogistik, likväl som man har en partner för fordon och en för drivmedel. Vi håller koll på certifikaten, på reglerna och bestämmelserna. Vi inventerar, planerar, genomför, rapporterar och följer upp. Utbildningarna är många för en yrkeschaufför, YKB, sparsam körning, Arbete på väg och transporter med farligt gods är bara några exempel.

David betonar det faktum att chaufförerna är hårdvaluta, ett åkeris största konkurrensfaktor. Han menar att de stora kostnaderna inte går att göra så mycket åt. Drivmedel, fordon, skatt och försäkringar kostar lika mycket för alla, men en duktig chaufför som genom en klok körning sparar in 15 procent av bränsleförbrukningen, minskar slitage- och verkstadskostnader får en direkt effekt på lönsamheten och kan även bidra till att höja bolagets kundnöjdhetsindex.
– Åkerinäringen är en bransch som dras med höga kostnader och låga marginaler. För många är det svårt att göra stora investeringar. Än mer viktigt blir då att ta tillvara på den kompetens som man redan har. Att få personalen att stanna kvar när branschen sliter i de få chaufförer som finns.

En som upplevt branschens kärva tider är Mattias Björkli som driver Hanssons Åkeri, och som tvingats avveckla en stor del av sin verksamhet för att få lönsamhet i bolaget.
– Jag brukar säga att det är svårt att få tag på bra chaufförer. Men nu är det till och med svårt att få tag på dåliga chaufförer, skrattar han torrt. Det är inte lätt att vara en attraktiv arbetsgivare när marknaden ställer krav som innebär nattarbete, långa pass och varierande arbetstider. När man heller inte kan ta tillräckligt betalt blir det inte mycket kvar efter att alla olika mellanhänder delat på kakan.
Han berättar att han under sina 20 år som arbetsgivare sett en markant förändring hos arbetstagarna.
– 90-talisterna, som är ute i arbetslivet nu, är vana att arbeta i projektform. De vill ta uppdrag när det passar dem och inte binda upp sig för längre tid.
Mattias, som funderat på hur man skulle kunna ta tillvara på det nya sättet att tänka, utvecklar därför nu en app med kalenderfunktion och matchningstjänst som kan sammanföra tillgängliga chaufförer med kommande uppdrag.
– Kan vi ta tillvara på kompetensen – bra folk som vill göra ett bra jobb – har vi vunnit mycket.

På Road Partner jobbar Suzanne och David med att lyfta transportbranschens frågor och hoppas att det på politisk nivå tas på allvar. Att skapa möjligheter för en konkret dialog mellan speditörerna, åkerierna och politikerna kan bidra till att man tillsammans kan ta ansvar och hitta lösningar.
– När vi på gemensam front närmar oss frågan om hur vi ska få åkerinäringens inkomster att stanna i Sverige kan vi diskutera både speditörernas efterfrågan på billig frakt och åkeriernas lönsamhet i en kontext som innefattar alla, menar Suzanne.
– Och när det gäller kompetensförsörjningen måste vi nå ut till fler – tjejer som killar, skapa intresse för arbetet och erbjuda möjlighet att omskola sig till yrkeschaufför på en utbildning som är CSN- berättigad, säger David.
För transporterna är samhällets blodomlopp – och utan blodomlopp fungerar det inte, helt enkelt, avslutar de.

 

TEXT: Mirjam Lindahl
FOTO: Tomas Karlsson