Svenska jordbruket minskar sin miljöpåverkan
Fd ordförande Peter Borring i LRF Östergötland och nytillträdd Jeanette Blackert. Båda driver jordbruk för att inspirera andra. Foto: Per Oddman

Svenska jordbruket minskar sin miljöpåverkan

Jordbruket i Sverige möter allt tuffare miljökrav från myndigheter. Sanningen är att man sedan 90-talet arbetat intensivt med ett miljöarbete och stadigt lyckats att reducera utsläppen. Det beror på minskad djurhållning, användning av mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel samt effektivare odlingsmetoder. I vårt land har vi de bästa förutsättningarna för en hög och hållbar produktivitet, trots en kort odlingssäsong. Jorden är bördig och med god vattentillgång. De globala miljöproblemen finns inte här.

Jordbruket brottas fortfarande med låg lönsamhet, hård konkurens och strukturella problem. Handel av svenska jordbruksprodukter ökar hos konsumenter men det är trögt inom restaurangbranschen. LRF är en stark organisation med många kompetenta medarbetare. Det handlar om att stötta politiker till förändring. Man kämpar till exempel för ett ökat utrymme i medier och för ett mer nyanserade budskap.
– Vi har kommit så långt ifrån den gröna näringen idag. För ett par generationer sedan så var vi delaktiga i ett jordbruk. Intrycket av jordbruk idag kan tyvärr vara typ ”Bonde söker fru”, säger Jeanette Blackert, nytillträdd ordförande i LRF Östergötland.
En jordbrukare har mer lagar, regler och miljökrav att förhålla sig till än en andra företagare. Inte minst finns den gemensamma jordbrukspolitiken CAP, common agricultural policy inom EU. Den handlar om frihandel och bättre miljöåtgärder för en levande landsbygd. Detta innebär dock att svenska produkters priser ska konkurrera med till exempel de i östra Europa.
– Det känns rätt att bjuda in politiker och tjänstemän till våra gårdar och företag så att de får uppleva faktiska problem som vi möter, tycker Jeanette Blackert.

Det finns trender inom svenskt jordbruk. Arealerna och produktiviteten ökar men produktionen minskar framförallt inom djurhållningen. Det beror på import av billigare livsmedel som inte är miljövänligt producerat. Då media och beslutsfattare redovisar miljöfakta kring jordbruket så tenderar man att förenkla och fokusera på vissa frågor, utan att se helheten, menar LRF. Användandet av importerad mineralgödsel genererar stora växthusgasutsläpp i form av lustgas samt koldioxidutsläpp vid tillverkningen. Detta räknas ofta inte med i miljökalkylen, inte minst för importerad mat. Idag finns spridningsavtal för att få korrekt avsättning för stallgödseln, som i takt med ökad fokus på markens bördighet och mullbildning blivit mycket attraktiv i Sverige.
– Det man borde göra istället är ordentliga konsekvensanalyser. Vi är duktiga på att ta fram riskanalyser. Man tar dock inte fram nyttovärdet med åtgärden. Vid en viss punkt i åtgärden kommer dessutom den att tippa över till istället billig import med högre koldioxidutsläpp, säger Peter Borring, fd ordförande i LRF Östergötland.
– Ett stort problem i dag är att det finns en liten klick av invånare som handlar ekologisk mat och tjänstemän som fattar beslut efter det. Verkligheten är en annan, där större delen av befolkningen handlar billigare importerad mat. Vi har svårt att klara alla pålagor som initieras, menar Peter Borring.
Något som man också ofta glömmer bort är vikten av att ha en inhemsk produktion av livsmedel. Detta i en händelse av krig eller naturkatastrof. Dessutom behövs jordbruket för att skapa en levande och vacker miljö
med en biologisk mångfald.

Vidare är det en okunskap att ekologisk odlat mat i Sverige faktiskt genererar minst lika mycket koldioxid genom sin låga produktivitet. Inte heller växlar man vid ekologisk odling gröda oftare än vanlig. Det gör traditionell odling lika ofta för att optimera uttaget av gröda. Jordarna idag mår bättre eftersom man växlar gröda. Vete är mest odlingssäkert och bönor kan man bara odla var sjunde år. Det mesta blir följaktningen foder till samma eller marginellt högre försäljningspris än matvete. Mellangrödor som till exempel bovete, honungsört och hampa är ett sätt att mellan skördarna minska utsläppet av kväve och fosfor. Bar åkermark genererar högre utsläpp. Med denna metod ökar dessutom markbördigheten, chanserna för god ogräsreglering och minskning av skadegörare. I Östergötland och Mälardalen är åkrarna styva, leriga och det blir dock svårare att här lyckas. Dagens odling av mellangrödor bygger också på att de sprutas med växtskyddsmedel, oftast glyfosat. Ett förbud mot detta skulle definitivt leda till mer klimatpåverkan, anser LRF.
– En viktig faktor som beslutsfattarna måste ta i beaktande är att jordarna och då förutsättningarna till och med är olika för Skänninge som Vikbolandet, berättar Peter Borring.

Hälften av åkrarna i Sverige är gräs och vall. Då förhindrar man jorderosion, att jorden utarmas och istället blir bördig. Så har man gjort flera tusen år. I till exempel Australien med sina sterila steppjordbruk betraktas detta dock som revolutionerande.
– Det behövs mer forskning om ny teknik i jordbruket. Här ligger många lösningar till ett bättre klimat. I framtiden med klimatförändringar så kommer Sverige att vara bäst lämpat för livsmedelsproduktion. Vidare så är städernas utbredning på värdefull jordbrukmark kontraproduktivt, avslutar Jeanette Blackert.

 

TEXT: Per Oddman
FOTO: Per Oddman