2001 inleddes en stor satsning som hette Sätt Sverige i rörelse – men kraftsamlingen pågick under en kortare period och ebbade ganska fort ut. Trots minskad rörelse och allt större klyftor mellan de som tränar och de som är inaktiva har egentligen ingenting hänt sedan dess. WHO (Världshälsoorganisationen) införde ett nytt, internationellt projekt som pågår från 2016 till 2025 för att få upp rörelsen – men Sverige har hittills inte hakat på i någon nationell satsning.

Eftersom Region Östergötland blev otåliga har man därför inlett en ny strategi som pågår 2016 till 2020 under namnet sättöstergötlandirörelse.nu

– WHO ger oss bakgrund och ramverk och vi lutar oss på de europeiska riktlinjerna, men anpassar oss efter Östergötland, förklarar Matti Leijon, folkhälsovetare på Region Östergötland.

Han betonar att det inte är någon motionskampanj det handlar om.

– Sådana når oftast bara de som redan rör på sig. För oss är det fokus på jämlikhet. Vi tänker inte dutta med insatser lite här och där bara, utan det handlar om att samverka och genom en röd tråd nå ut till alla. Som det är i dag är personer med bra utbildning, jobb och ekonomi betydligt mer aktiva än de med lägre utbildning, sämre jobb eller inget jobb alls.

I uppdraget är det viktigt att ”identifiera nyckelpersoner och organisationer inom offentlig-, privat- och idéburen sektor som kan vara med i strategiarbetet på generell nivå och i relation till strategins fem arenor”.

– Vi vill ge kunskap ibland annat skolor, på företag, bostadsföreningar, vårdcentraler och sjukhus om vikten av rörelse för att må bättre, orka mer, bli friskare, få bättre minne och fokus. Det gäller att få ut budskapet till alla, även de som är svåra att nå.

På hemsidan berättas det om strategin och där finns en rubrik med goda exempel.  Dessa läggs in nya hela tiden.

Som läraren Maria Broo på Ekängsskolan – hon springer med sina elever i 20 minuter fyra dagar i veckan innan den första lektionen.

– Vi sprider även dessa goda exempel genom Facebook och det är väldigt positivt att det finns så stora möjligheter med dagens sociala medier. Ju mer det sprids, desto bättre. Det skapar en förväntan hos folk och är viktigt när vi vill etablera strategin.

Under 2016 hade Matti 133 möten med olika aktörer som lade fram grunden till strategin.

– Framför allt rör det sig om politiker, tjänstemän på olika nivåer inom regional och kommunal verksamhet, samt företrädare för olika organisationer som har kommit med synpunkter, gjort inspel och bidragit med sina erfarenheter och klokskap.

Det finns fem olika arenor/teman/områden:

• Boende och närområde

”Ett samhälle som erbjuder lättillgängliga, attraktiva, trygga och säkra livsmiljöer, tillgängliga offentliga utrymmen, mötesplatser och grönområden, infrastruktur och innovativa lösningar för att främja fysisk aktivitet och rörelse för alla”.

• Fritid och kultur

”Ett samhälle med nytänkande och flexibla idéburna organisationer, som tillsammans med offentliga och privata aktörer, aktivt främjar fysisk aktivitet och rörelse för hela livet. Med fokus på rörelseglädje, demokrati, delaktighet och samverkan i ett inkluderande samhälle där alla medborgare ges möjlighet att delta utifrån sina förutsättningar”.

• Skola och utbildning

”En skola som aktivt och långsiktigt främjar lusten att vara fysiskt aktiv och där rörelse är en del av lärandet. Där alla aktivt uppmuntras till dagliga inslag av fysisk aktivitet och där långvarigt stillasittande undviks. Detta kan ske genom aktiv transport till och från skolan, som en integrerad del i all undervisning, på rasten och i anslutning till skoldagen i en fysiskt attraktiv och stimulerande skolmiljö”.

• Arbete och försörjning

”Ett samhälle där arbetsgivare och andra aktörer från såväl offentlig, privat och idéburna organisationer enskilt och tillsammans med andra verkar för främjandet av fysisk aktivitet och minskat långvarigt stillasittande – för både de som är i arbete, sjukskrivna, arbetslösa eller i olika former av sysselsättning”.

• Omsorg, samt hälso- och sjukvård

”En personcentrerad hälsofrämjande hälso- och sjukvård och omsorg som aktivt och långsiktigt främjar fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Det sker möten där individen är delaktig, utifrån sina egna förutsättningar – med hänsyn till behov i såväl hälsofrämjande som för prevention, behandling och rehabilitering”.

– Genom att påverka beslutsfattande människor vill vi få till förändringar som ökar möjligheterna att röra på sig. Det kan vara allt från bättre cykelbanor, till fler motionsspår, fotbollsplaner, ett lokalt gym eller en satsning på lunchpromenader och rastaktiviteter. Men också en förståelse för att detta är ett uppdrag för alla inom olika verksamheter. Det handlar också om styrning och ledningsperspektivet inom exempelvis offentlig verksamhet, där ökad fysisk aktivitet mer tydligt än i dag betonas i olika verksamheters uppdrag. Målet 2020 är mer jämlikhet och en högre aktivitetsnivå bland östgötarna, säger Matti Leijon. 

[title size=”3″ start=”yes”]

MÅLBILD FÖR STRATEGIN SÄTT ÖSTERGÖTLAND I RÖRELSE.NU[/title]

• Fler regelbundet fysiskt aktiva, färre stillasittande och där ojämlikheten i aktivitetsnivå mellan grupper minskar.
• Kunskapen, intresset och förutsättningarna för fysisk aktivitet och rörelse ökas för alla – oavsett kön, etnicitet, inkomst, utbildning eller funktionshinder.
• Samhället erbjuder lättillgängliga, attraktiva, trygga och säkra livsmiljöer, tillgängliga offentliga utrymmen, mötesplatser och grönområden, infrastruktur och innovativa lösningar för att främja aktivitet och rörelse för alla.
• Samhällsaktörer i Östergötland samarbetar aktivt och långsiktigt för att främja fysisk aktivitet och rörelse för alla.
• Medborgarna är reellt delaktiga och har inflytande.

[title stop=”yes”][/title]

 

TEXT: Joakim Löwing

FOTO: Björn Lisinski

Tidigare publicerat i Affärsstaden 6 – 2017