– Mycket förändras i världen, men mötet mellan människor kommer alltid att vara viktigt. Lino Casimiro dricker upp det sista kaffet ur koppen och berättar om hur det kommer sig att han brinner för relationer och sedan snart två år dessutom har relationsskapandet som levebröd.
– Jag är uppvuxen i Navestad och är yngst av tre syskon som fostrades av en ensamstående mamma. Vi hade det ganska knapert, och visst fanns det saker mina vänner hade och gjorde som jag också skulle velat ha. Naturligtvis har det till viss del sporrat mig i livet, men mamma var en påhittig och stark kvinna. Hon skapade en trygg och harmonisk uppväxt för mig och mina syskon. Det har varit viktigt.
Han berättar om fritidsgården i Navestad, där han hängde med kompisar varje ledig minut av grundskoletiden. En tid som också format mycket av hans grundtankar. Att man inte bara har rättigheter utan också skyldigheter gentemot andra. Att man tar hand om varandra och att man faktiskt kan välja vem man vill umgås med, vad man delar med sig av och vilken energi man vill omge sig med och påverkas av.
– Föreningslivet har alltid legat mig varmt om hjärtat, inte minst för att fritidsgården var föreningsdriven. Sen drog min mamma, som var en starkt fackligt engagerad kvinna, med mig på ABF-kurser runt om i landet, skrattar Lino. Så det har liksom blivit en självklarhet för mig att också engagera mig ideellt, bland annat i sonens basketlag och i Tappra Barn.
Efter grundskolan pluggade Lino på restaurangskola, men arbetade samtidigt extra på fritidsgården där han själv växt upp, och sneglade mot fritidsledaryrket. Efter värnplikten pluggade han så till fritidsledare, men fick heltidsjobb inom krogbranschen och blev kvar där ett antal år innan en uppsägning ledde honom in i bemmanningsbranschen.
– Jag arbetade på lager ett par år, innan jag fick chansen att ta klivet upp på kontoret, lära mig om HR och att coacha andra arbetssökande. Och det var nog där någonstans som entreprenören i mig föddes, ler Lino.
Som en del i sina arbetsuppgifter på Work 4 you, som var en kompletterande aktör till arbetsförmedlingen, startade Lino år 2014 upp ett affärsnätverk som skulle vara en brygga mellan näringsliv och arbetssökande samt nå ut till arbetsgivare och låta dem presentera sig och sina verksamheter för potentiella arbetstagare.
– Vi startade upp helt utan agenda och på vinst och förlust, skrattar Lino. Men det kom 50 personer och träffen blev lyckad. Och den blev dessutom ett unikt sätt att förmedla mjuka värden och skapa relationer samtidigt som det möjliggjorde rekrytering och tjänstgjorde som markandsföringsplattform.
Lino insåg snart att nätverksträffarna var ett efterlängtat och välkommet initiativ bland företagarna i Norrköping och han började att driva dem i egen regi, vid sidan om sin anställning. Relations by Lino startades och bygger på frivillighet och på engagemang.
– Det finns inga krav, inga ska och inga måste. Alla får inte är borta berättar Lino. Jag uppmuntrar förstås till att dela visitkort, boka luncher och både fråga efter och ge kontakter, men det behöver inte redovisas i varken tid eller pengar. Det är varje medlems ansvar att se till att man får ut vad man vill av nätverket. Men viktigast är tanken att vi bygger relationer till varandra som människor. Till personen bakom företagsloggan.
En nätverksträff är antingen ett frukost- eller lunchmöte där ett kort mingel går över i en måltid med samtal runt borden. Efter det tar Lino vid en kort stund, en presentationsrunda sker och någon av medlemmarna får möjlighet att presentera sig och sin verksamhet lite längre.
– Enkelt och trivsamt. Avslappnat. Det är så det ska vara, säger Lino.
Han fortsätter berätta att intresset för nätverksträffarna spred sig över Östergötland när han åkte runt på jobbmässor och näringslivsarrangemang i regionen och presenterade både sig och sin idé. Flera grupper startades upp i Norrköping, Linköping, Söderköping, Nyköping och Finspång.
– Och i september 2018 tog jag steget och sade upp mig. Jag kastade mig ut och kör sedan dess Relations by Lino fullt ut. Idag är vi åtta grupper i fem städer med drygt 170 medlemmar. Och det är underbart, skrattar han. Att så många ser och upplever nyttan med nätverkandet och att relationer kan skapa så mycket mervärde både privat och i verksamheterna – det är verkligen fantastiskt.
Lino är glad och tacksam för den stora responsen från företagare runt om i Östergötland och för den hjälp han fick från ALMI, genom coachning och lånemöjligheter.
– Det finns inget som slår att vara egenföretagare, även om det är tufft rent ekonomiskt ibland. Känslan att helt råda över sig själv och sin egen tid är den bästa lönen, även om det förstås är trevligt att kunna unna sig lite extra någon gång…, blinkar han. Jag är inte uppvuxen med pengar, däremot med ett visst habegär. Så när jag väl fick min första egna inkomst ville jag gärna spendera. Och visst, jag har fortfarande en del hål i fickorna, det måsta jag erkänna. Och någon gång skulle det vara trevligt att vara ekonomiskt oberoende, men det är inget jag egentligen strävar efter. Att må bra och göra det man vill är viktigare.
Att nätverksträffarna blivit så populära tror Lino beror på den enkla formen och på värdskapet. Att tillföra en trygghet, se och bemöta alla och göra det personligt och med kvalitet är något han lägger stor vikt vid.
– När olika människor möts och utbyter erfarenheter och tankar i en inkluderande och trygg miljö, då uppstår det en dynamik som gör mötet värdefullt.
Glädjen i att arbeta med människor, med service och bemötande har alltid funnits och ligger naturligt för Lino. Och att få hjälpa till, göra skillnad och skapa mervärden är en självklarhet.
– I varje grupp upplåter jag en gratisplats till en förening som arbetar ideellt. Det är en liten enkel grej som jag kan bidra med, men som känns mycket bra. Jag har varit lyckligt lottad. Jag har haft en bra uppväxt och fått bra utbildning. Jag har en fin familj och bor bra. Jag trivs med livet helt enkelt. Kan jag göra något bra för någon som haft mindre tur gör jag mer än gärna det.
Han berättar att en del av hans rättspatos med säkerhet kommer från både mamma och mormor, som båda två var drivna kvinnor och starka förebilder.
– Min mamma var en rättvisekämpe och mycket engagerad i människorätt och allas lika värde. Och min mormor var en av de första kvinnliga handelsresande, som åkte land och rike runt och sålde grammofonskivor till skivbutikerna. När någon säger till mig att kvinnor inte passar att leda företag eller ha chefspositioner, då blir jag upprörd på riktigt. Det är 2020. Borde vi inte ha kommit längre? Vi är alla människor – varken mer eller mindre. Med olika erfarenheter, olika talanger och kunskaper. Faktiskt inte svårare än så.
Lino själv trivs bra med att vara den som styr och ställer. Som arrangerar och planerar. Som syns och hörs.
– Hahaha! Ja, jag har förstått att jag är en social filur. Och jag har inget emot att stå i centrum. Men det är heller inget måste. Jag kan lika gärna sitta tyst och iaktta, känna in och anpassa mig när det behövs. Jag tror att det är en viktig egenskap som hjälpt mig att komma dit jag är idag.
Han menar att balansen är viktig. Balans mellan att prata och lyssna, att jobba och vila, att ge och att ta emot.
– Jag är otroligt glad över att jag nu kan vara hemma med sonen på morgnarna, tills han går till skolan. Att jag kan ta en tur till gymmet mitt på dagen. Sen kanske jag får jobba tre långa dagar på raken med möte efter möte. Men det är min balans. Jag och min fru är noga med att planera in luckor i kalendern när vi bara kan vara. Ibland är vi hemma, fixar i trädgården eller myser i soffan med en riktigt stor skål godis. Ibland umgås vi med vänner, pratar och äter gott. Det sociala utbytet i såväl det stora som det lilla är otroligt viktigt för mig.
Intervjutiden går mot sitt slut och jag frågar vad Lino tänker om framtiden.
– Framtiden betyder att jag kan ta tag i de där sakerna jag i Coronas spår har fått ställa in. Eventen som var bokade, som fått skjutas fram på obestämd framtid och idéerna för att utveckla företaget ännu mer. Men det som blivit väldigt tydligt i tider som dessa är att mötet mellan människor är viktigt. Det kan vi aldrig vara utan, för då försvinner vi. Kanske förändras sättet vi umgås på, kanske hittar vi nya sätt att göra affärer och kommunicera på. Men vi behöver mötas. Och skapa relationer. För det är det som är livet.
Text: Mirjam Lindahl
Bild: Björn Lisinski
