Peter Holmsten är chef för Arbetsförmedlingen i fyra kommuner: Kinda, Linköping, Ydre och Åtvidaberg.
– Det är ett spännande uppdrag, säger Peter Holmsten om tjänsten som arbetsförmedlingschef. Vi befinner oss i en fas där det händer mycket på arbetsmarknaden.
Östergötland är en tillväxtregion. Hur ser Arbetsförmedlingen i Linköping på kompetenförsörjningen i regionen?
– Den frågan är betydelsefull. Att det finns kompetens för företag att få tag på är oerhört viktigt för att de ska kunna bedriva verksamhet och utvecklas och växa. Vi har en speciell situation i Linköping genom att vi är en universitetsstad. Jag skulle uppskatta att mellan 65 och 70 procent av de uppdrag och annonser vi får in kräver någon form av eftergymnasial utbildning. Vi har en högteknologisk arbetsmarknad sprungen ur Mjärdevi Science Park, som är Sveriges näst största it-park efter Kista. Sedan har vi givetvis Saab.
Den kompetens som behövs är inte alltid tillgänglig i Linköpings kommun.
– Nej, den saknas till viss del. Här finns en »mismatch«, det råder brist på vissa kompetenser i dagsläget. Det finns företag som har problem med att hitta rätt medarbetare med rätt kompetens. Det är en stor utmaning. Det handlar i mångt och mycket om att man som enskild individ är noggrann med sin kompetensutveckling, att man utbildar sig. Vi har ungdomar som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och som inte har fullgånget gymnasium, och det ligger dem mycket i fatet. Det är i princip ett grundkrav på arbetsmarknaden, att man ska ha en fullgången gymnasieutbildning.
Det pratas mycket om hur många arbetstillfällen vi kommer att behöva när Ostlänken byggs. Hur förbereder Arbetsförmedlingen sig på det?
– Vi för diskussioner med Region Östergötland som har starkt fokus på de här frågorna. Vi för också resonemang med berörda kommuner och med arbetsmarknadens parter. Vi har bra forum för den här frågan. För det kommer att vara en utmaning, givetvis. Det är många som kommer att behövas, dels i själva byggandet, dels också i runtomkringtjänster. Ostlänken ligger inte så fasligt långt fram. Tiden går fort. Det är viktigt att föra de här diskussionerna nu. Vi kan göra en viss del. Vi har möjlighet att upphandla vissa typer av arbetsmarknadsutbildningar, men vi kan inte på långt när fylla alla de utbildningsbehov som kommer att behövas framöver. Här ställs det krav på kommunerna, utbildningsväsendet och även universitetet kanske behöver vara med till viss del. Det kommer att behövas yrkeskategorier i hela spannet. Den som framför allt driver frågorna och har fokus på dem är Region Östergötland, men vi är en aktiv part där.
Ostlänken är en av flera stora utmaningar för regionen.
– Ostlänken är en av dem, en annan stor utmaning är, som jag sa tidigare, att vi har en »mismatch« på arbetsmarknaden, där en del av de arbetssökande inte riktigt når upp till kraven som som finns på arbetsmarknaden. De lite enklare jobbet har i stor utsträckning försvunnit. Jag tänker till exempel på enklare monteringsjobb. Det drabbar dem som har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Där ser jag en utmaning för samhället i stort. Jag ser också en utmaning för oss i att det alltid finns en fara att fastna i arbetslöshet. En arbetslöshetsperiod av kortare karaktär är inte så farlig, den är kanske inte så dramatisk för individen eller samhället i stort. Problemen uppstår när vissa personer fastnar i arbetslöshet och går så år ut och år in. Det är förödande ur ganska så många olika aspekter.
En del av dessa personer hamnar sedan i den omdiskuterade fas tre. Peter Holmsten har ingen egen uppfattning i frågan.
– Det är lite ointressant vad jag tycker personligen, säger han. Det var alliansregeringen som sjösatte fas tre. Det fanns säkert goda intentioner och syften med det. Vi har att utföra politikernas uppdrag. Jag tycker att det var lite problem med fas tre initialt. Det är nog alltid så att det dyker upp saker och ting när det finns pengar i sammanhanget, det dyker upp lycksökare. Vi kanske borde ha sagt nej till vissa anordnare. Men jag tycker att i grunden är tanken inte helt fel, det är bättre att ha någon form av sysselsättning eller aktivitet än att vara helt passiv. Men det är klart att det allra bästa är jobb eller studier för de här personerna. Nu kommer fas tre att fasas ut. Det är den nya regeringen tydlig med. Det kommer att ske över en längre period, så det är ingenting som upphör med buller och bång, men vi kommer att fasa ut fas tre.
Nu ersätts fas tre med extratjänster.
– Man har sjösatt något som kallas extratjänster. Tanken är att de personer som är i fas tre ska få subventionerade anställningar. I dagsläget är inte detaljerna klara, men det är helt klart att fas tre kommer att ersättas av extratjänster. Utfasningen av fas tre kommer att ske under en ganska lång period. Det kan till och med vara så att politiken tar hela mandatperioden på sig för att fasa ut fas tre, men det är inte klart i dagsläget.
I januari 2013 blev Peter Holmsten chef för Arbetsförmedlingen i Linköping. Han efterträdde Monica Ståhl, som gick till en tjänst som biträdande marknadschef för Arbetsförmedlingens marknadsområde Södra Mälardalen-Östergötland. Peter har sålunda varit chef i två år och sett förändringar under tiden.
– En stor förändring är regimskiftet. Vi är en väldigt politiskt styrd organisation. Förutom regeringsskiftet lever vi med en alliansbudget under en socialdemokratisk/miljöpartistisk regering efter att budgeten föll i höstas. Det är speciellt. Sedan jobbar vi mycket internt med ett stort förändringsarbete. Man kan kortfattat säga att vi har varit väldigt detaljstyrda, men om vi blickar en bit framåt tror vi att vi kommer att vara mycket mindre detaljstyrda. Vi kommer att ha mer av frihet under ansvar som handläggare. Vi håller också på att intensifiera vårt arbete riktat till arbetsgivare. Vi vill bli ännu duktigare på att vara ute och möta arbetsgivare, fånga in behov och vara behjälpliga vid rekryteringar i olika former av kompetensförjning. Där kommer ett stort arbete att läggas nu och framöver. Det känns jättebra, för hur man än vrider och vänder på det är arbetsgivarna en oerhört viktig spelare för oss.
Peter Holmsten har arbetat på Arbetsförmedlingen sedan slutet av år 2000.
– Ja, jag läste personal– och arbetsvetenskapliga programmet på Linköpings universitet. Det var en kursare till mig som tipsade om att de sökte arbetsförmedlare i Mjölby. Jag hade ingen tanke på att söka, jag hade inte någon uppfattning om Arbetsförmedlingen. Jag var inte direkt sugen på jobbet heller, men jag sökte. De hade ett rekryteringsseminarium där chefen i Mjölby berättade om uppdraget och vad arbetet bestod av och hur man jobbade. Det var först då som jag blev riktigt sugen och tyckte att det lät intressant. Sedan dess har jag jobbat på Arbetsförmedlingen med lite olika uppdrag. Man tror att Arbetsförmedlingen bara gör en sak, men vi har en otrolig bredd i våra uppdrag. Det är stora möjligheter att göra mycket olika saker inom vår verksamhet.
Peter Holmsten började alltså som handläggare i Mjölby men flyttade efter ett år över till kontoret i Linköping.
– Efter ett år kände jag att jag ville vara på ett lite större kontor. Mjölby är betydligt större nu än det var då 2001. Jag hade en jättebra upplärningsperiod i Mjölby, men efter ett år kände jag att det var dags att röra på sig. Det fanns luckor att fylla i Linköping.
Han har hela tiden bott i Linköping, så nu slapp han åka pendeltåg.
– Det var inte någon egentlig anledning, det var ganska skönt att åka pendeltåg. Men jag var sugen på ett större kontor.
Han fick då ändrade arbetsuppgifter.
– De blev lite mer specialiserade på ett större kontor. Det är så att på ett mindre kontor är man generalist och gör lite fler saker, på ett större kontor finns det möjligheter till mer av specialisering. Så när jag kom in på kontoret i Linköping arbetade jag uteslutande med långtidsarbetslösa personer.
Sedan 2005 har Peter Holmsten haft olika chefspositioner på kontoret i Linköping, och åren fram till att han blev chef ansvarade han bland annat för etableringsuppdraget och arbetsmarknadsutbildningar. Han tycker om sitt arbete på Arbetsförmedlingen.
– Jag tycker att det är ett oerhört fantastiskt och stimulerande uppdrag. Jag har tänkt några gånger: Var kan jag hitta motsvarande arbetsuppgifter där man får jobba med något meningsfullt? Man kan vara med och göra skillnad för människor. Man befinner sig mitt i samhällsdebatten och nästan ständigt omnämnd. Jag har inte hittat någon motsvarande arbetsplats. Sedan är det utmanade och det kan vara svårt bitvis, men det är lite av tjusningen.
Arbetsförmedlingen existerar inte i ett vakuum, utan samarbetar med andra aktörer.
– Någonting som jag skulle vilja lyfta fram är det goda samarbetet vi har med Linköpings kommun. Vi har en bra dialog och samtalsklimat kring våra gemensamma utmaningar. Och jag vet att mina ansvariga chefer i både Kinda och Åtvidaberg tycker att de har ett bra samarbete med dessa kommuner. Det är oerhört viktigt att vi har goda relationer till både kommunala politiker och tjänstemän, så att vi faktiskt kan samarbeta för att göra saker och ting bättre för våra medborgare. Vi har också en bra dialog med både Företagarna och Svenskt Näringsliv, så det är bra. De är viktiga för oss.
Verksamheten har fått nya direktiv från ledningen.
– Det finns ganska tydliga prioriteringar för oss. Det som gäller nu är att vi har fyra tydliga prioriteringar från generaldirektören. Först ska vi ha stärkt arbetsgivarperspektiv, det vill säga vi ska vässa oss i vårt arbete gentemot arbetsgivarna. Punkt nummer två är att långtidsarbetslösheten ska förebyggas och minskas. Punkt nummer tre är att ungdomsarbetslösheten ska minska. Punkt nummer fyra är att andelen nyanlända som lämnar etableringsuppdraget för arbete eller studier ska öka. Etableringsuppdraget handlar om att vi sedan 1 december 2010 fick ett nytt uppdrag, att ta emot flyktingar och andra skyddsbehövande och ansvara för samordningen av etableringen av de här personerna.
Det finns en tydlig vision för att Arbetsförmedlingen ska bli ännu bättre.
– Det vi jobbar med nu internt är vår vision, vår värdegrund och våra strategiska mål som vi som myndighet har satt upp. Den visionen är färsk sedan i maj. Vår vision lyder: »Vi gör Sverige rikare genom att få människor och företag att växa«. Det känns stimulerande och spännande att få jobba mot en sådan vision. Jag tycker också att de strategiska mål som är satta är spännande. De lyder: Arbetsförmedlingen, som ledande matchningsaktör, är en: offensiv och efterfrågad partner, innovativ tjänsteutvecklare, självklar expertmyndighet, attraktiv och utmanande arbetsgivare och en myndighet med god förvaltningskultur. Det jobbar vi aktivt med nu och framöver.
Peter är glad över att arbeta för Arbetsförmedlingen.
– Avslutningsvis vill jag säga att jag är genuint stolt och glad över att få tillhöra Arbetsförmedlingen som organisation och det uppdrag som vi har. Jag tycker att vi har fantastiska medarbetare här i Linköping, Kisa och Åtvidaberg, och som utifrån de resurser vi har sliter ganska hårt. Så är det kanske med många myndigheter. Man tycker kanske inte att man riktigt har de resurser man upplever att man behöver.
De personliga upplevelserna är många efter 15 år på Arbetsförmedlingen.
– Det har hänt många saker under denna tid, men det som etsar sig fast är ofta olika möten med människor. Ett minne jag har är när jag var ute hos en arbetsgivare för att diskutera ett upplägg. Det slutar med att han säger: »Ja du Peter, för att vara byråkrat är du jävligt trevlig och bra.« Det handlar mycket om bemötande och approach, hur vi bemöter och agerar gentemot våra kunder. Det är A och O.
[title size=”3″ start=”yes”]Snabbfakta Peter Holmsten[/title]
Titel: Chef för Arbetsförmedlingen i fyra kommuner. »Jag är ytterst ansvarig för verksamheterna i Kinda, Åtvidaberg, Linköping och sedan den 1/6 även Ydre.«
Familj: Fru och tre barn.
Bor: Linköping, Tallboda.
Fritid: »Jag är allmänt sportintresserad, familj och vänner upptar min tid.«
Motto: »Försöker leva efter att vara mot andra som jag vill att andra ska vara mot mig.«
[title stop=”yes”][/title]
TEXT: Daniel Atterbom
FOTO: Kristin Carlén
Tidigare publicerad i Affärsstaden #2 2015.