Den generella kunskapen om EU och EU-frågor är enligt en undersökning sämre bland svenskarna i dag än när vi gick med i unionen 1995.
Visste du till exempel att Region Östergötland har ett EU-kontor i Bryssel – där de kan vara med och påverka en hel del EU-beslut som berör regional och lokal nivå.

På Region Östergötlands enhet för internationell samverkan i Linköping arbetar Anna Lindberg, enhetschef, tillsammans med två kollegor.
Inom enheten ingår också Region Östergötlands EU-kontor i Bryssel – där de övriga tre medarbetarna är stationerade. Däribland tillförordnade kontorsansvariga Isabelle Johansson (som varit där ända sedan 2014).
-Vårt huvuduppdrag är att vara med och påverka beslut som rör oss både i regionala och kommunala frågor. Genom EU-medlemskapet har Sverige lagt över en hel del av beslutsfattandet på EU, vilket innebär att EU:s politik är svensk inrikespolitik. Det pratas ofta om att ”nu har det där EU fattat beslut i en viss fråga”, men Sverige som nation deltar i EU:s beslutsprocesser och på regional nivå är vi i allra högsta grad med och påverkar. Cirka 60 procent av alla beslut som fattas i EU har direkt eller indirekt på verkan på lokal och/eller regional nivå. Därför är det väldigt viktigt att vi är med och bevakar allt som händer på plats, berättar Anna.

Men hur många svenskar tror du känner till er och ert arbete?
-Det är väldigt svårt för oss att uppskatta, vårt uppdrag är att stödja hemmaorganisationen i EU-relaterade frågor. Men det händer ibland att vi får frågor från privatpersoner, som vi försöker svara på i mån av tid. Det viktigaste för oss är att förtroendevalda och tjänstepersoner på både lokal, regional och nationell nivå har koll på att vi finns och vad vi gör, säger Isabelle.

Möts ni ofta av att vi svenskar inte tror att vi kan vara med och påverka i stora EU eftersom vi är ett så pass litet land?
-Ja, absolut – det är en vanlig missuppfattning. Jag trodde också att det skulle vara svårt att göra sin röst hörd när jag började jobba i Bryssel för drygt sex år sedan. Men det tog inte så lång tid för mig att inse att Sverige har ett högt förtroende och kommer med kloka tankar. Det känns verkligen som att de lyssnar på våra förslag och att vi får genomslag för dem, förklarar Isabelle.

Det finns två olika typer av EU-lagstiftning:
*EU-förordning.
-Efter att en EU-förordning har beslutats av de lagstiftande EU-institutionerna och trätt i laga kraft är denna lagstiftning direkt tillämpligt – vilket innebär att den gäller i alla medlemsländer utan anpassning till nationella lagar, berättar Anna.
* EU-direktiv.
-Detta är vanligare och man kan säga att EU genom ett direktiv beslutar om vilket resultat som länderna ska uppnå – men inte form och tillvägagångsätt. Många gånger kan det röra sig om en miniminivå och därefter är det upp till varje land om de själva vill besluta om högre krav, fortsätter hon.

Under toppmötet i juli kom stats- och regeringscheferna från de 27 EU-länderna överens om en långtidsbudget för EU för perioden 2021 till 2027. Länderna kom också överens om en återhämtningsfond för att stötta varje medlemsland i att hantera konsekvenserna av pandemin.

Nästa steg i förhandlingarna om långtidsbudgeten och återhämtningsfonden är att Europaparlamentet – med förtroendevalda från samtliga medlemsländer – ska bestämma om de vill godkänna eller avslå förslagen. Förhandlingarna med Europaparlamentet om detta kommer att ske under hösten.
-Det gäller för oss att vara ute i god tid och att se vad vi kan påverka för vår region – där vi lobbar för pengar och bidrag till bland annat jobb och tillväxt, säger Isabelle. Vi vill också få ytterligare medel att stärka regionens styrkeområden.

Framför allt två frågor har präglat det här året lite extra – och det är inte helt oväntat pandemin och Brexit (Storbritanniens utträde ur EU).
-Om man börjar med Brexit finns det många frågor hur det kommer att påverka Sverige och vår region med tanke på att vi importerar många produkter inom sjuk- och hälsovård just från Storbritannien, inleder Isabelle och fortsätter:
-Coronavirusets spridning inte bara i Europa, utan även globalt, har förstås påverkat EU-politiken enormt mycket på olika sätt. Det har varit av högsta prioritet att säkerställa att det finns sjukvårdsutrustning och läkemedel för att kunna ta emot och hjälpa alla sjuka. Sedan har det ju förhandlats mycket om vad länderna ska få för form av bidrag i sitt återhämtningsarbete efter den enorma krisen.

Enligt en undersökning är den generella kunskapen om EU och EU-frågor sämre bland oss svenskar än 1995, då vi gick med i unionen. Hur ska vi åtgärda detta?
-Det måste gå genom hela kedjan – allt från grundskolan, gymnasieskolan och universitetet – till mer information i den offentliga sektorn och större ansvar av media i sin rapportering. På nyheterna pratas det väldigt lite om sådana frågor, delvis kanske för att många journalister heller inte har någon större kunskap, säger Anna.

Isabelle – hur trivs du i Bryssel, vad gör ditt uppdrag spännande och intressant?
-Jag trivs jättebra. Tycker det är roligt och stimulerande att träffa så många nya, kunniga människor. Det är också väldigt intressant när man får en inblick i hur beslutsfattandet fungerar, hur allt hänger ihop – och att det finns möjlighet att påverka även om man kommer från ett mindre land sett till antalet invånare, framhåller Isabelle.

Text: Joakim Löwing
Foto: Björn Lisinski