Ökad digitalisering och ny teknik som AI och 3D kan bidra till att lösa de stora framtidsfrågorna och stärka kvalitén inom vården. Men har teknikutvecklingen och innovationssatsningarna en tydlig förankring i vårdens behov? Just de frågorna försöker Region Östergötland bena ut svaren på när de arrangerar ett seminarium under Almedalsveckan – med Swedish Medtech i panelen.

Onsdagen den 28 juni mellan 13.30 och 14.30 står seminariet ”Ny teknik i vården – men vem sitter i förarsätet” på schemat under Almedalsveckan.
   Där medverkar tre representanter från Region Östergötland – bland annat AI-­koordinatorn Håkan Gustafsson – en från Swedish Medtech och en från East Sweden Medtech.
   Debatten kommer att handla om de många och stora utmaningarna som vården står inför – både på kort och lång sikt. Bland annat en åldrande befolkning, brist på personal, ökade kostnader och köer till besök och behandling efter pandemin. 

Tekniken finns där som en möjlig lösning – men behöver perspektiven vändas, så att vården är beställare i stället för användare?
  – Det blir mitt första besök i Almedalen, ja, på Gotland över huvud taget faktiskt och jag ser väldigt mycket fram emot att åka dit, berättar Håkan Gustafsson.

Han har arbetat halvtid som ­AI-koordinator på Region Östergötland sedan 2019 – delat med en tjänst som biträdande föreståndare på Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV).
  – Vi på Region Östergötland har tagit fram en ganska omfattande AI-förstudie, där kompetenta personer – som läkare, ingenjörer, statistiker med mera – har uttalat sig. Frågorna rör sig om vad vi behöver göra inom regionen för att ta till oss den nya tekniken inom AI och 3D. Hur skulle en införandeprocess se ut? Vad finns för möjligheter just nu? Hur ser de juridiska förutsättningarna ut – liksom behovet av infrastruktur? Det är många frågor som behöver få svar.

Hur ser du på just det ni ska debattera om i Almedalen – om teknikutvecklingen och innovationssatsningarna har en tydlig förankring i vårdens behov?
  – Det är verkligen ett jättestort och spännande område. Bara inom radiologi finns till exempel över 200 AI-baserade medicintekniska produkter som kan införas i vården enligt rådande regelverk. Men bara för att de enligt lag får användas är det ju inte säkert att de i nuvarande utformning skulle vara tillräckligt bra för att införa. Nyttan måste finnas.

Han fortsätter:
  – Det gäller att det tekniska verktyget både har en hög känslighet/sensitivitet – som kan upptäcka exempelvis malignitetsmisstänkta förändringar – och en hög specificitet, som kan skilja ut/selektera. För att göra en mänsklig jämförelse skulle en radiolog med låg sensitivitet inte upptäcka cancerceller på bilderna – hen skulle vara lika dålig på det som om jag skulle få uppdraget att studera röntgenbilder. Och en radiolog med låg specificitet skulle inte klara av att urskilja malignitetsmisstänkta förändringar, utan tycka att allt behövde utredas vidare. Då skulle det bli väldigt många som fick komma på efterkontroll och bli oroade i onödan.

Skulle en AI-teknik kunna ersätta till exempel en radiologs uppgifter?
  – Nej, tanken är att i det här fallet en bröstcancerradiolog kan använda sig av tekniken som ett pålitligt komplement när han eller hon fattar beslut. Detta för att jobba säkert och effektivt. Som situationen är nu studerar alltid två oberoende radio­loger röntgenplåtarna var för sig. 

En intressant fråga som ni kommer att debattera i Almedalen är om perspektiven behöver ändras – det vill säga att se vården som beställare i stället för användare av tekniken?
  – Ja, som det är nu får vården många förslag på AI-verktyg från industrin och näringslivet – men det är ju inte självklart att dessa fyller de kliniska behoven. Det gäller att hitta produkter som verkligen täcker en nytta för sjukvårdssystemet. Och då vore det säkerligen en fördel med ett större samarbete mellan industrin/­näringslivet/forskningen och vården för att exakt få fram och beställa det vi är i stort behov av, berättar Håkan Gustafsson.

Fakta om Almdedalsveckan

• Almedalsveckans startskott var 1968 – när dåvarande utbildningsministern Olof Palme talade till folket från en mobil scen i utkanten av Almedalen. Annonsen som bjöd in till talet gick under ledorden Kom Fråga Lyss och Trivs.
• Efter 1968 har det genomförts politiska tal i Almedalen under sommaren och för att inte tala om antalet spontana och planerade möten under de mer än 50 år som denna demokratiska mötesplats har funnits.
• Traditionen lever starkt och sedan 1991 har samtliga riksdagspartier varit representerade i Almedalen. De tidiga årens politiska tal har utvecklats till världens största demokratiska mötesplats.
• Datumen som gäller för arrangemanget sommaren 2023 är 27 juni till 1 juli.

Text: Joakim Löwing
Foto: Björn Lisinski