You are currently viewing Med kulturen som redskap för att bryta tabun

Med kulturen som redskap för att bryta tabun

TEMA EAST SWEDEN ALMEDALENJust nu arbetar man med att utveckla en ny visualiseringslösning för att underlätta i kvinnosjukvården. Genom en dynamisk 3D-modell över kvinnans kön, där de yttre delarnas variation i bland annat färg, form och storlek går att visualisera och anpassa vill man bryta det tabu som fortfarande råder när det gäller det kvinnliga könet.

– Jag blev helt bestört när jag för ett antal år sedan skulle börja använda menskopp, och insåg, när jag pratade om det här med kompisar, att kunskapen hos oss tjejer själva, om vår egen kropp, är så otroligt eftersatt! berättar Louise Berg, vd och projektledare på Sibship, över en kopp te på en solig bakgård en dag i blomstrande maj.

Hon berättar att intervjuer med experter och gynekologer visar på ett stort behov av material och bilder. Något att visa på, peka på, förklara och synliggöra med. Ett behov som för många kom som en överraskning. För man tror ju att det finns…

– Jo, vi påverkas till att tro att vi så jämställda i Sverige, men faktum är att sexualundervisningen verkligen är i behov av en uppdatering! säger hon. Många tjejer har ingen aning om hur deras vagina ser ut. En del tror, långt upp i tonåren, att vi faktiskt föder barn ur urinröret!

Problemet, menar Louise, är att inom utveckling och forskning har människokroppen i många fall likställts med manskroppen.

– Läkare och forskare har alltid varit män och det finns ju till och med uttalanden som säger att kvinnans kropp skulle vara en sämre variant av mannens! säger hon. Menssmärtor kan göra lika ont som en hjärtinfarkt, men viftas ofta bort som gnäll. Bilbälten och krockskydd utvecklas efter tester på dockor utformade som män, vilket gör att kvinnor får andra typer av skador. Förlossningsvården bantas och kvinnor får föda i taxibilar på väg till sjukhus någon annanstans! Det är inte okej! Den dagen jag får samma sjukvård som en man – den dagen är vi jämställda! säger Louise med eftertryck.

Hon berättar om sommaren 2013 då Liv Strömqvist höll sitt uppmärksammade sommarprat om ”mens, mens och lite mer mens” och att det mynnade ut i en dokumentärfilm och senare en film för lärare om just mens.

– De här utbildningsprojekten visade också på hälsoaspekten av mens, hedersvåld och könsstympning, berättar Louise. Det sägs lite på skämt, vi säger det faktiskt i Sverige också när en flicka får sin första mens; ”Grattis nu har du blivit kvinna!” och menar att hon nu är en sexuell varelse. I olika kulturer innebär det även att hon nu måste kontrolleras, eftersom risken finns att hon vanärar familjen. Men mens får man ju vid så olika åldrar. Inte blir man kvinna vid elva bara för man får sin mens?

Likaså vill hon med utbildningen belysa det faktum att då man i många fall av könsstympning syr igen vaginan, och bara lämnar ett litet hål för urinen att rinna ut genom, stoppar man ju också möjligheten för mensblodet att rinna ut, varpå riktigt otäcka komplikationer kan tillstöta.

– Visualiseringsprojektet fyller en viktig funktion på så många olika sätt, menar Louise. För många är ett gynekologbesök jobbigt. Man är spänd och nervös och det är inte helt bekvämt att lägga sig i en gynstol inför en främmande människa. En situation som gjord för missförstånd alltså.

Hon berättar att i vissa språk finns det inte ens något ord för vagina. Så anonym och i många fall skambelagd är den. Men hur ska man då kunna förklara? Hur ska man veta vad som är normalt och vad man ska vara uppmärksam på.

– Jag har pratat med många barnmorskor som stickat egna vaginor för att ha något att om möjligt kunna synliggöra med. År 2018. Är inte det rätt absurt?! skrattar hon och försöker tänka sig ett läkarbesök med en hemstickad snopp istället…

Arbetet med den visualiserade vaginan, som genomförs i samarbete med RISE, Norrköpings kommun och Visual Sweden börjar bli färdigt. I alla fall den första etappen; en prototyp av utsidan. Nästa steg blir att göra en motsvarande visualisering av allt det som sitter inuti.

– Det är häftigt att se hur bra det blir. Och det är stort att tänka sig att det här arbetet kommer kunna hjälpa till att förändra. Förändra tjejers syn på sig själva, rätten att äga och känna sin egen kropp! Öka kunskapen och medvetenheten hos kvinnor globalt.

Till föreläsningen i Almedalen hoppas Louise på att det kommer berörda och beslutsfattare som egentligen inte tror att det här är något problem. Men att de inser att det faktiskt är det – och får se att det också finns lösningar!

Louise hoppas och tror att den visualiserade vaginan ska kunna leda till att fler tabun kring den kvinnliga kroppen bryts. I Sverige och utomlands. Att tjejer kan få fortsätta gå till jobb eller skola trots mens. Att småflickors underliv inte ska skäras sönder och att kvinnosjukvården ska få samma förutsättningar, samma resurser och uppmärksamhet som den männen får.

– Jag vill ta ”mitt underliv” med mig och resa runt världen med den! skrattar hon.

Mångfald spänner över många områden; religion, kultur och språk – allt hänger ihop. Sibship, helt enkelt! 

 

UR PROGRAMMET

Hej sjukvården, har jag ett sprucket underliv? – så kan visualisering minska tabut kring vaginan
Arrangör:
East Sweden, Region Östergötland, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Motala kommun, Linköpings universitet, Östsvenska Handelskammaren
Dag:
4/7 2018 13:00 – 13:55
Evenemangskategori, EvenemangsTYP:
Seminarium, Samtal
Ämnesområde, Ämnesområde 2:
Vård och omsorg, Jämställdhet
Språk:
Svenska
Plats:
Strandvägen 4
Platsbeskrivning:
East Sweden Arena

TEXT: Mirjam Lindahl
FOTO: Mirjam Lindahl