Martin ”E-Type” Erikson är inte bara artiststjärnan som under 2024 firar 30 år sedan genombrottet med Set the world on fire. Han är dessutom både konstnär och driver två krogar i Stockholm – med drömmar om att starta en restaurang även i nya hemstaden Vadstena.
– Den skulle i så fall hylla den östgötska historian, berättar den mångsysslande entreprenören.

Tre decennier har passerat sedan Martin Erikson slog igenom stort under artistnamnet E-Type med låten Set the world on fire – som sedan följdes upp av mega­hiten This is the way och albumet Made in Sweden. Det sistnämnda såldes i över
100 000 exemplar.

Något som blev starten på en inter­nationell karriär med stora framgångar och höga placeringar på många ­länders topplistor. Efter att ha levererat superhits mer eller mindre på löpande band fick han äran att göra den officiella låten till fotbolls-EM i Nederländerna och Belgien 2000 – Campione.

E-Type har bland mycket annat deltagit i Melodifestivalen två gånger (med en topplacering i finalen), medverkat i en av de första säsongerna av Så mycket bättre på TV 4 och varit sommarpratare på P 1.

– Jag är stolt över att jag lyckats göra det som jag drömt om. När jag var 27 år, fick nej från det 19:e skivbolaget och tvingades sälja min synt för att har råd med hyran trodde jag inte precis att jag skulle bli popstjärna. Jag fick kämpa mig fram och hade flera andra jobb, som bland annat vaktmästare på ett sjukhus. Sedan träffade jag producenterna Denniz Pop och Max Martin, som trodde på mig och mitt sound, berättar han.

På senare tid har det blivit ett rejält uppsving – med fler konserter än på länge. Framför allt egna – men E-Type brukar också vara med i den stora sommarturnén Vi som älskar 90-talet.

– Det ligger på runt 50 spelningar per år, vilket innebär i princip varje helg. Vid sidan av min solokarriär skriver jag även musik och uppträder tillsammans med mitt hårdrocksband Dampf. Dessutom har jag min konst med utställningar och så driver jag ju två krogar i Stockholm, så det råder inte precis någon brist på sysselsättning.

Restaurangerna Aifur och Lasse i Gatan är båda belägna i Gamla Stan i Stockholm. Aifur har ett vikingatema, medan Lasse i Gatan är en hyllning till det tidiga 1700-talet med sjörövarfokus.

– Även om jag älskar att laga mat är jag ingen krögare i grunden – utan mer entreprenör och igångsättare. Jag har massvis av idéer och har alltid varit van att arbeta mycket. Det är jag som sätter ihop menyn, gärna en lite ovanlig sådan som sticker ut, medan mina duktiga medarbetare sköter driften. Totalt har jag ett 30-tal anställda på de båda krogarna. 

Aifur går allra bäst, den kunde till och med ha öppet under pandemin. Lasse i Gatan lockar framför allt gäster på torsdagar, fredagar och lördagar – och är svår att göra vinst på.

– Jag har sedan många år haft ett stort historiskt intresse. Mamma Elisabeth var historielärare och pappa Bo G (som länge var programledare för ­Vetenskapens värld på SVT) har skrivit ett 15-tal böcker om vikingar. Restaurangerna är ­resultatet av över 20 års samlande av kunskap och forskning om livet, maten och kulturen från åren 700 till 1700. För mig är det viktigt att ha full koll på det konceptet jag erbjuder. Jag vill vara ­påläst och kunna svara på gästernas ­frågor om olika saker som hör den tiden till.

Under många år kretsade hela livet kring artistkarriären och krogarna. Martin levde själv och hade ingen familj att ta hänsyn till. Han kunde jobba hur mycket som helst och det blev många sena nätter i ­Stockholms uteliv.

Samtidigt fanns en stark längtan efter att träffa någon att få barn med. Men drömmen att någon gång bli pappa ­började suddas ut alltmer, ju mer åren gick. 

– Ärligt talat hade jag givit upp hoppet. Jag upplevde på nära håll mina vänner bli föräldrar en efter en – och när deras barn plötsligt en dag fyllde 20 år tänkte jag att nu är det kört för min del. Jag hade blivit för gammal för att bli pappa, vilket var en stor sorg för mig. Men jag försökte fokusera på att jag ändå hade ett bra liv med mina hundar, vännerna och artistkarriären.

Under hösten 2021 träffade han ­Melinda Jacobs via gemensamma vänner. Familjehemsmamman boende i Vadstena blev känd för sin brinnande kamp om utsatta barns rättigheter med fallet Lilla Hjärtat i centrum. Det vill säga treåriga Esmeralda som hittades död efter att ha placerats tillbaka till sina biologiska föräldrar, trots missbruksproblematik.

De blev ett par – och sedan har allt gått i ett rasande tempo. På mindre än två år har de hunnit att flytta ihop i Melindas hus i Vadstena, få barn – dottern Izadora föddes i januari 2023 – skaffa hunden Juno och sedan köpa och flytta till ett ­gemensamt hus i Vadstena i somras, samt gifta sig den 20 september.

– En del tycker nog att vi är lite galna som gjort allt detta på en tid som många kanske behöver tio år på sig för att hinna med, skrattar Martin. Men allt kändes så rätt från början och det är verkligen fantastiskt att vara pappa. Ibland får jag nypa mig i armen för att inse att detta verkligen har hänt mig.

Omställningen har varit stor för bägge – men allra mest för Martin. Efter att ha levt själv med sina hundar i många år i hemstaden Stockholm blev det flytt till den betydligt mindre östgötska orten, där Melinda bodde med fem barn i hushållet.

– Det är klart att det är en enormt stor skillnad att plötsligt bo i en stor familj med allt vad det innebär – långt från hur min tillvaro såg ut förut. Men jag älskar att vara pappa och Melinda är en magisk kvinna. En granne frågade mig nyligen om jag som bott i Stockholm hela mitt liv trivdes i en så liten ort som Vadstena och det gör jag absolut. Faktum är att jag nog egentligen faktiskt är mer av en lantiskille. Jag bodde sju år på en ö ­utanför Stockholm där jag frånsett hundarna hade hästar, får och höns.

Under sommaren var det fullt upp med både renovering av det rosa huset i centrala Vadstena och planering inför bröllopet i Vadstena klosterkyrka – med nästan 300 inbjudna gäster. Det blev en stor och uppmärksammad dag – där Martin och Melinda åkte kortege med häst och vagn efter vigseln.

– Sedan jag flyttade till Vadstena har jag blivit mycket effektivare och bättre på att utnyttja tiden. Det blir en hel del resor till krogarna och annat i Stockholm, liksom runtom i landet för spelningar. ­Annars jobbar jag hemifrån, där ambi­tionen är att skriva låtar på ­förmiddagarna och ägna mig åt mitt ­målande på ­eftermiddagarna. Jag hyr också ett hus i närheten, där jag har en studio. Dit kan mitt band komma och repa.

När det gäller konsten siktar Martin på att ha utställningar i vår – först i Stockholm och sedan i Göteborg.

Under november nådde han en stor framgång, genom att en av tavlorna auktionerades ut på Operakällarens Foundation i Stockholm för 65 000 kronor. Pengarna går till det välgörande ändamålet WaterAid – som bidrar till att olika vattenprojekt i Afrika.

– Något jag är jätteglad över och jag hoppas även kunna ha utställningar i Vadstena, samt kanske på fler ställen i Östergötland. Har bland annat en del kontakt med Vadstena slott om detta.

I framtiden finns även planer att starta någon form av restaurang i sitt nya län. 

– Den skulle i så fall ha östgötsk ­historia i fokus. Här finns massor av intressant historia att lära sig mer om. ­
I Vadstena har vi ju bland annat allt med Heliga Birgitta och klostret. Jag är en person full av olika idéer, som jag vill förverkliga, ler Martin Erikson. 

 

Martin Erikson – E-Type

Född: 27 augusti 1965 i Uppsala.
Familj: Gift med Melinda Jacobs, som han har dottern Izadora med (född 20 januari 2023). Melindas biologiska döttrar Vanessa (18), Savannah (16) och Vendla (10), samt två fosterhemsplacerade barn på fyra och tre år. I hushållet ingår också hunden Juno.
Bor: I ett hus i Vadstena, Östergötland, samt har en lägenhet i Stockholm.
Intressen: Musik, mat och dryck, historia, vikingar, båtar, lerduveskytte, kultur.
Yrke: Artist och låtskrivare, krögare som äger och driver restaurangerna Aifur (vikingatema) och Lasse i Gatan (sjörövartema/piratkrog) i Stockholm, konstnär.
Aktuell med: Dokumentären E-type – The Way I Wanna Live, som finns på SVT play, spelningar både som E-Type och med hårdrocksbandet Dampf. Firar under 2024 att det var 30 år sedan han slog igenom med Set the world on fire.

 

Text: Joakim Löwing
Foto: Peter Ericsson