You are currently viewing Innovationshubben ska få IoT att blomstra

Innovationshubben ska få IoT att blomstra

Projektet ägs av Region Östergötland, RISE SICS East är teknisk koordinator och Science Park Mjärdevi kommer att driva det tillsammans med ett stort antal aktörer, däribland Nationellt forensiskt centrum, Tekniska verken, Linköpings universitet, Stångåstaden och ett flertal andra små och stora företag.
– Fokus kommer att ligga på att, med hjälp av aktörerna, lösa behovsägarnas logistiska problem, berättar Emil. Vi kommer att arbeta med ett antal pilotprojekt där ett av dem kommer att handla om att effektivisera logistiken gällande bevismaterial från brottsplatser tillsammans med Nationellt forensiskt centrum. Ett annat om Tekniska Verkens möjligheter att dra nytta av IoT inom vatten, värme och avlopp. Inom sjukvårdsområdet ska Region Östergötland arbeta med att utveckla nya logistiklösningar för att förbättra och optimera användandet av sina resurser och på Östgötatrafiken vill man förbättra trafikstyrning och planering med hjälp av uppkopplade bussar.
Totalt har 26 miljoner kronor satsats i projektet, varav Vinnova beviljat 12 miljoner i statligt stöd.

»Inom hubben ska det vara enkelt att kunna testa IoT, att låna grejer och få klämma och känna på dem«

Under Mjärdevi By Night, som gick av stapeln den 27 september, invigdes det ett showroom som kommer att finnas tillgängligt som mötes- och nätverksplats för aktörerna i hubben, där meningen är att man både ska kunna inspirera och inspireras. I samarbete med Linköpings Universitets studentprojekt om inomhuspositionering och uppkopplade produkter, kan man sedan gå vidare till ett labb för att på riktigt få testa på hur lösningar skulle kunna realiseras i verksamheten.
– Inom hubben vill vi att det ska vara enkelt att kunna testa IoT, att låna grejer och få klämma och känna på dem, säger Tsion. Vi tror också på att lyfta fram goda resultat likaväl som dåliga exempel. Att lära av andras misstag och inte behöva gå i samma fällor är en del av nätverkandets kraft. Om man samverkar och byter erfarenheter skapar man möjligheter att förbättra.

Emil betonar också att framsteg man gör tillsammans gynnar alla. Problem som ska lösas kan bli till att de första stegen tas mot något som kan bli en ny och lönsam affärsidé. Han berättar om det tidigare projektet Hot Remote som handlade om att optimera fjärrvärmedriften med hjälp av uppkopplade IoT-sensorer och därmed undvika höga toppar, sämre produktionsekonomi och negativa miljöeffekter. Ett projekt som nu är finalist i Årets Hållbara projekt.
– Vi vill gärna se oss som en kontaktförmedling och verka som företagarnas förlängda arm ut emot offentliga organisationer. Vara ett forum där fokus inte ligger på motsatsförhållandet i köpare mot säljare. Skapa synergier och föra forskning och näringsliv närmre varandra. För innovationer handlar ju faktiskt, i slutänden, om att föra fram resultat som gagnar medborgarna. Att skapa bättre förutsättningar och mer hållbara alternativ.

Båda är överens om att det är ett stort förtroende att få arbeta med projektet och att man vill visa på goda resultat. En önskan är att forskningen ska kunna bidra till att möta de globala målen. Att presentera framsteg som är relevanta här och nu, men som också till exempel kan göra skillnad i u-ländernas utveckling.
– Så vill vi ju naturligtvis föra fram vår region och alla de styrkor som vi har här i Östergötland! säger Emil som hoppas på att hubben ska fortsätta vara livskraftig och fortsätta leva vidare även utan finansiering från staten.
– Om behovsägare och finansiärer tycker att det är intressant att fortsätta så finns det upparbetade kluster och en oerhörd bred kompetens att bygga vidare på, säger Tsion.

Utvecklingen går otroligt snabbt, inte minst inom IoT-området. Det kommer hända mycket under de närmaste åren och en idé man har idag kan någon redan ha realiserat imorgon.
– Tillsammans kan vi som region vara med och baka en stor kaka istället för att konkurrera om de små smulorna, avslutar de och inbjuder intresserade att ta en kontakt för ytterligare information.

 

TEXT: Mirjam Lindahl
FOTO: Mirjam Lindahl