– Allt började egentligen som en lek. Och faktum är att trots en oerhörd seriositet i det arbete vi lägger ner, så drivs vi fortfarande av en obotlig lek- och experimentlusta. Nu, efter snart 11 år är det roligare än någonsin.
Det säger Olle Tholén, en av fem grundare och delägare i filmkollektivet Crazy Pictures från Norrköping när vi ses en grå och regnig januarieftermiddag i kollektivets lokaler på Ingelstagatan. Här, bakom en anonym grön plåtdörr inryms kontorsrum, filmstudio, rekvisitaförråd, verkstäder, mötesrum och inte minst; pingisbordet.
– Inspirationen och kreativiteten frodas inte alltid vid skrivbordet, skrattar Olle och berättar om den egna variant av volleyboll-pingis som man ägnar sig åt en halvtimme varje dag, och har så gjort under de tre senaste åren. Vi spelar i lag, med våra egna regler och ett genomtänkt poängsystem och även om det är otroligt roligt så är det inte alltid på skoj…! ler han med en menande nick mot rummet utanför där skratt blandas med dunsande och en och annan svordom. Dagens match är igång.

Men hur kommer det sig då, att sju personer hittat varandra i ett intresse och nu arbetar med att göra film på heltid?
– Vi har alla det gemensamt att vi är uppvuxna på landet och att vi hade ett gemensamt filmintresse som jag tror växte fram ur ett behov av att få fortsätta leka, fast vi kanske insåg att vi var för stora för det. Med mammas och pappas kamera blev leken något annat. Ett sätt att utforska världen från ett nytt håll. Visa upp den som den är eller skapa något helt eget.
Han fortsätter berätta att några av kollektivets medlemmar har känt varandra sedan femårsåldern, och att tre av dem gick på samma gymnasium och hade film som gemensamt projektarbete.
– Att få tillgång till skolans filmutrustning, kameror, stativ och annat och att kunna låna hem över helger och kvällar var häftigt, och vi skapade en hel del maxade grejer, minns Olle. Filmer och musikvideos som vi visserligen kanske skulle skratta lite åt idag, men som då var riktigt imponerande av ett gäng femtonåringar.
Sista året på gymnasiet startade killarna ett aktiebolag som ett projekt, och när studenten kom valde de att fortsätta driva bolaget tillsammans. Olle berättar att de skaffade en lokal med kontor och att den mesta tiden gick åt till att inreda, måla och göra fint. För det kändes vuxet och bra. Men leklustan, den fanns kvar.
– Vi fick våra första jobb inom reklamfilm och lokal företagsfilm, växte och började hitta vår nisch. Och vinsten som genererades använde vi till att leka loss i det som kom att bli vårt genombrott utåt.

»Vi är övertygade om att om alla gör det man kan bäst – då blir det bra«

”Poesi för fiskar” är hittills tretton skruvade kortfilmer från 2010 och framåt med samhällsaktuella teman och en rejäl dos av samtidskritik i komisk förpackning som distribuerades via det då ganska nya fenomenet Youtube, och idag har över 18 miljoner visningar. Där föddes varumärket Crazy Pictures och det signum som är kollektivets unika brand.
– Vi har vår look och vår extraordinära touch som genomsyrar allt vi gör- och det släpper vi inte, säger Olle
Tanken på, och drömmen om att få göra långfilm är något som alltid funnits i bakhuvudet, och tankarna fick fart igen 2011.
– Det roliga med kortfilm är att man kan lämna saker obesvarade, lämna över åt tittaren att själv skapa sitt slut och välja sin tolkning. En kortfilm kan tillåta sig att vara extrem- för den ska man inte stå ut med så länge. Av en långfilm krävs en mer långsiktig tanke, ledande dramaturgi och utmejslade karaktärer. Här ska finnas mer underliggande budskap, dolda trådar och stickspår. Och det ställer naturligtvis helt andra krav.
Krav som ibland kom att kännas oöverstigliga, och Olle sticker inte under stol med att det ibland var nära att hela projektet hamnade i soptunnan.
– Vi inspirerades mycket av amerikansk film, berättar han. Och jag kan förstå kritiken så här i efterhand; här kommer ett gäng 25-åringar som vill göra en överambitiös mastodontactionfilm om ett Sverige under attack, innehållande spektakulära specialeffekter, bilarkrockar och bombningar i bästa Hollywoodanda. Och så blir de besvikna när ingen är intresserad av att vara med och finansiera. Samtidigt sporrade det oss att verkligen kämpa för det vi trodde på. Naivt kanske, men visst är det häftigt när filmen nu är nominerad till tre guldbaggar och har sålts till 94 länder.

Men för att inte gå händelserna i förväg; det tänkta filmmanuset ratades, omarbetades och putsades på än mer. Finansiärer jagades, tackade nej, kom med mer eller mindre syrliga kommentarer och hela projektet lades på is under ett helt år.
– Vi insåg att det inte är en rättighet att få göra film, men samtidigt ville inte idén släppa taget. Så tillslut spelade vi in en pilot som vi spred i våra sociala kanaler och startade en crowdfundingkampanj som slog alla rekord. Vilket fantastiskt gensvar vi fick! Det gjorde att vi kunde fortsätta planera och till slut hängde branschen på och långfilmen ”Den blomstertid nu kommer” blev ett reellt projekt och det mesta maxade vi någonsin gjort, berättar Olle, naturligtvis stolt.
Fullträffar och bakslag liksom lärdomar och erfarenheter avlösta varandra under den 120 dagar långa inspelningsperioden och Olle medger att det var långtifrån roligt alla dagar.
– Vissa tidiga morgnar med småspiksregn och fyra plusgrader, när det nästan kändes som om man skulle ge sig ut i krig, kall, trött och med gårdagens skärsår bultade under plåstret på tummen var det lätt att hålla sig för skratt. Men vi är ett team som gjort detta tillsammans. Vi peppade varandra, såg till att underlätta för varandra så mycket som möjligt och tillsammans gjorde vi det.

Olle är noga med att poängtera att arbetet i kollektivet sker på lika villkor. Allas arbete är precis lika mycket värt. Och det tror han har gjort att teamet fortfarande håller ihop och arbetar så bra ihop efter så många år.
– Vi har våra olika inriktningar och områden som vi är bra på. Och vi är övertygade om att om alla gör det man kan bäst- då blir det bra. Sedan har vi naturligtvis bra insyn i varandras uppgifter och kan avlasta och hjälpa till. Men faktum är att utan en kaffeansvarig faller många bra projekt.

Han menar att gruppen varit räddningen många gånger, då ork och motivation sviktat. När en är låg kan de andra hjälpa upp. Och så är det tvärtom nästa gång. Lika väl som delad glädje är dubbel glädje är delad tyngd hälften så tung.
– Det är också därför framgången med Den blomstertid nu kommer känns så fantastisk! menar han. Vi har gjort det här tillsammans. Från filmteam med ljud, ljus och smink till skådespelare, statister och markpersonal. Vid en inspelning är vi mellan 30 och 40 personer där alla har sin viktiga del att fylla. Och det är vad lagarbete handlar om.

Olle berättar om känslan att stå på röda mattan på en avspärrad Drottninggata mitt i Norrköping inför världspremiären av den äntligen färdiga långfilmen. Den magiska atmosfären. Sextonhundra vänner, bekanta, medarbetare, samarbetspartners och nyfikna Norrköpingsbor. Alla finklädda, glada och förväntansfulla.
– Det var mitt livs störta wow-ögonblick, säger han andaktigt. Känslan av att ”Titta! Vi klarade det!”. Det var en otrolig boost för oss själva naturligtvis. Och inte minst en liten lagom knäpp på nosen åt våra belackare, ler han.
Och så kom nomineringarna till Guldbaggegalan i början av januari, där Blomstertiden blivit nominerad till bästa ljud, bästa effekter och bästa film.
– Helt galet! Men så otroligt roligt. Det är verkligen ett kvitto på att det vi gjort är bra, trots att en del rynkat på näsan och ifrågasatt vad vi över huvud taget har i den finsoffan att göra. En viss beskhet kan anas igenom även om stoltheten döljer det mesta. Men att inte bry sig är nog de mest provocerande vi kan göra, konstaterar han.
Men att ha peakat sin arbetskarriär redan innan trettio? Kan det inte kännas nedslående? Som om allt redan är uppnått?
– Absolut inte, skrattar Olle, men håller med om att visst kan det kännas lite sorgligt att aldrig mer få vara med om den där ”första gången”. Samtidigt kommer varje framgång att vara ett lyckoögonblick, om än inte i samma kaliber, så det känns mest sporrande att jobba mot att få uppleva det igen. Att få använda allt det vi lärt oss. Att till exempel radiostyra bilkrockar, spränga broar och elda ner hus… på riktigt!

Film är speciellt. Det kostar mycket pengar och naturligtvis vill alla säkra sin insats vilket innebär att hela projektet har handlat lika mycket om investerare, distributionsbolag, filmfonder och biografkedjor och tv som själva filmen. Därför är det med stor glädje kollektivet under de senaste tre åren skapat ett nära samarbete med Hollywood, där man fått mycket uppskattning för sitt arbete, inte minst i ett prestigefyllt pris för sina specialeffekter på filmgalan Screamfest i Los Angeles, och där man ser att en utveckling är på gång inför framtiden.
– I USA är filmbranschen så mycket bredare, och volymen större, menar Olle. Samtidigt är man mer på hugget för att vara den som först fångar upp morgondagens talanger. Vi har fått höra saker som att ”Ni måste ju vara bäst i Sverige!” vilket naturligtvis känns otroligt häftigt och lovande inför framtiden.

Men att lämna Östergötland och Norrköping är ingenting Crazy Pictures funderar på. Här trivs man och här ser man en framtid inom filmskapandet. En framtid som man själv kunnat vara med och möjliggöra genom att sätta regionen på kartan som en nydebuterad filmregion.
– I Östergötland finns massor möjligheter, bra och duktiga människor, vackra platser och ett bra klimat att driva sin verksamhet i, säger Olle. Vi vill fortsätta göra spektakulära saker, på ”oen öschöttska”, men med en internationell tanke från början.
Kanske blir det något på engelska? Kanske blir det mer långfilm? Vem vet. Det som iallafall är klart är att gänget i Crazy Pictures tar med sig mycket lärdomar från sin första långfilm och kommer att kunna effektivisera och göra saker smartare nästa gång.
– I och med priser och nomineringar öppnas en rad nya dörrar för oss, och det ska bli spännande att se vart de kan föra, säger Olle men poängterar att det är i det här formatet man vill fortsätta jobba. Det är de varierande dagarna som gör arbetet så roligt. Att diskutera högt och lågt, stort och smått. Om framtidsplaner eller om någon har sett skruvdragaren.
– Jag har tre krokar på mitt kontor, berättar Olle. På den ena hänger en kavaj, på den andra ett blåställ och på den tredje finns en fleecetröja. Och det händer att jag använder alla dessa olika kostymer under en och samma dag. Först måste kanske någon kuliss lödas ihop, efter det väntar ett kundbesök och till eftermiddagens planeringsmöte finns inget bättre än att krypa i fleecen, skrattar han.

Att inte ta ett ”nej” är något som man fått lära sig den hårda vägen. Att fortsätta framåt och att börja om, jobba vidare och utveckla om det kommer hinder på vägen.
– Men det viktigaste vi lärt oss, säger Olle, det är nog ändå insikten om att vi inte ska backa på vilka vi är och vad vi gör. Vi har vår grundattityd, våra USP:ar och vi ska våga vara oss fullt ut och inte bli någons kopia. Och det gör vi bäst genom att fortsätta som vi gjort. Utveckla dem vi är, växa på rätt sätt och fortsätta vara ärliga mot oss själva och mot våra kunder och tittare.

Mörkret har fallit över Norrköping, men regnet har inte avtagit. Raden av många bilars röda bakljus stäcker sig som ett pärlband på bron över järnvägen och bort mot Norra Promenaden. I lokalen på Ingelstagatan gror drömmar och förhoppningar om statyetter även om en del av segern redan är vunnen.

Nya planer smids redan och reklamfilmsavdelningen är igång igen efter att ha haft paus under långfilmsinspelningen.
Crazy Pictures är redo att ta sig an framtiden.

5 SNABBA OM CRAZY PICTURES

• Crazy Pictures består av grundarna och ägarna Olle Tholén, Albin Pettersson, Hannes Krantz, Victor Danell och Rasmus Råsmark samt Linnea Landers och Gustav Spetz som också är en del av verksamheten.
• Crazy Pictures startade 2008 och har under åren producerat bland annat reklamfilmer, tv-filmer, en dokumentär om handbollslandslaget, kortfilmer, musikvideos och nu senast långfilmen Den Blomstertid nu kommer som har setts av över 110 000 svenskar påbio, sålts till 94 länder, vunnit pris för bästa specialeffekt i USA och blivit nominerad till tre guldbaggar.
• Crazy Pictures har fått flera priser för sin företagsamhet bland annat av Företagarna i Norrköping och Östgöta Enskilda Bank samt som årets kreatör på Agdagalan.
• Crazy Pictures blev år 2018 valda till årets nyårstalare i Norrköping.
• Läs mer om Guldbaggen och rösta på ”Den blomstertid nu kommer” till publikens pris fram till den 27 januari på guldbaggen.se

TEXT: Mirjam Lindahl
FOTO: Samuel Westergren – Wepix