You are currently viewing Ett positivt helhetsgrepp

Ett positivt helhetsgrepp

Ostlänken ska ta mer hänsyn till den nya stambanan – vilket innebär att tidplanen i lokaliseringsutredningen försenas med elva månader.

Valet av korridoralternativ meddelas under våren 2022 efter en dialog mellan Trafikverket och Linköpings kommun.
-Vi förstår att det finns en frustration, men detta blir ett positivt helhetsgrepp, säger Axel Werner, projektledare för Ostlänken.
Med Ostlänken tas det första steget mot nya stambanor i Sverige, en sträcka på 16 mil som planeras att vara färdig för tågtrafik 2035.
När det gäller Ostlänkens sträckning genom Linköpings tätort har Trafikverkets uppdrag förändrats.

Något som innebär att tidplanen i lokaliseringsutredningen försenas och val av korridoralternativ för var järnvägen ska gå meddelas först under våren 2022.
-Orsaken till en försenad tidplan är ett förändrat uppdrag med nya utgångspunkter som bättre tar hänsyn till en ny stambana där Ostlänken är en del, förklarar Axel Werner, projektledare för Ostlänken, delen genom tätorten.

Tidsmässigt handlar det om en försening på ungefär elva månader.
-Trafikverket har sista ordet, men beslutet kommer att fattas i en dialog med Linköpings kommun, säger Axel.

Vad händer under 2021 och fram till att det presenteras?
-Till att börja med att ta fram ett genomarbetat beslutsunderlag vilken korridor som ska väljas beroende på de olika alternativen och dess olika aspekter. Vi ska samråda om den nya korridoren som sträcker sig längre ned mot sydväst geografiskt. Att beskriva korridoren, vad den innebär för konsekvenser och får för effekt.

Vilka är för- och nackdelarna med det nya uppdraget, som innebär en försening?
-De största fördelarna är att vi tar ett större helhetsgrepp som är väldigt positivt för det framtida utökade järnvägsnätet. Sedan kan jag förstå att det finns en frustration, som påverkar Linköpings kommuns stadsplanering. Att vi inte har valt korridor innebär ju en slags osäkerhet för dem.

Det finns sex olika alternativ var spåren ska dras och där nya resecentrum ska byggas:

  • I utkanten av staden – längs med E4:an.
  • I centrala Linköping – två olika förslag.
  • Tunnelalternativet – två olika förslag.
  • Bibanealternativet – där de tåg som inte ska stanna i centrala Linköping åker vidare på spåren längs med E4.

-När byggnationen i Linköping står klar beror mycket på vilket av alternativen som väljs. Vissa tar längre tid och andra kortare tid att bygga. Mycket beror på hur komplexa de är. Men att en tunnel tar längst tid är det ju ingen större tvekan om.

Men när ungefär i tiden förväntas första spadtaget tas?
-Det blir tidigast under 2027. Efter lokaliseringsbeslutet under våren 2022 genomförs detaljprojektering av järnvägen för att bestämma ett exakt marknadsanspråk fram till 2025. Därefter ska järnvägsplanen skickas för fastställelse, som noga ska granska – och sedan måste finnas extra tid för eventuella överklaganden, säger Axel Werner.

Korta fakta om Ostlänken

  • Ostlänken planeras vara färdig för tågtrafik 2035.
  • I nuvarande nationell plan för transportsystemet har Ostlänken finansiering till cirka 54 miljarder kronor (2017 års prisnivå).
  • Längden blir 16 mil.
  • Den passerar tre län och fem kommuner-
  • Fem nya resecentrum byggs i Vagnhärad, Nyköping, Skavsta, Norrköping och Linköping.
  • Möjlig hastighet för tågen blir 250 km/h.
  • Ny restid mellan Stockholm och Linköping blir 1 timme.
  • Alla korsningar för väg och järnväg blir planskilda.
  • Den längsta tunneln är cirka åtta kilometer och den kortaste cirka 100 meter. Totalt cirka 20 kilometer i tunnel
  • Upp mot 200 broar planeras. Totalt cirka tio kilometer på bro.

Källa: www.trafikverket.se

De nya stambanorna mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö ska:

  • skapa och frigöra kapacitet i järnvägssystemet.
  • möjliggöra punktliga resor och transporter.
  • ge betydligt kortare restider med tåg inom Sverige, samt mellan Sverige och andra länder i Europa.
  • skapa förutsättningar för regional utveckling utanför storstäderna.
  • underlätta för hållbara resor och transporter.

Källa: www.trafikverket.se

Text: Joakim Löwing
Foto: Björn Lisinski