NFC, Nationellt forensiskt centrum, Linköping är huvudlaboratoriet med satelliter i Stockholm, Göteborg och Malmö. NFC är indelat i: biologisektionen, droganalyssektionen, informationstekniksektionen och kemi- och tekniksektionen. Vidare skapar NFC mindre laboratorium för mottagning, prioritering och spårsäkring på fler platser i landet och inom en framtid så kommer det att finnas sådana i åtta ytterligare städer, varav sex redan är startade. I samband med polisens omorganisation 2015 fick man ansvar för hela den forensiska processen.

I lokalerna hos NFC, har man ett helt sexlägenhetshus uppbyggd med tillhörande kameror och utrustning för att öva sig i att säkra och dokumentera spår på en brottsplats. Man har ansvar för att utbilda polisens kriminaltekniker.
— Ett föremål eller liknande som finns inomhus kan man flera år senare säkra DNA-spår från, säger Weine Drotz, verksamhetsexpert biologiska sektionen, NFC.
En kriminaltekniker ska behärska säkrandet av till exempel spår som: blod, fingeravtryck, patronhylsor, sprängämnen och digitala media. De ska redan på brottsplatsen formulera hypoteser om hur brottet gått till. Beviskraven är lika höga oavsett brott. Dock är utredningskraven olika.
– Vid ett mord tar man fler prover och gör omtag, vänder på alla stenar som går för att ställa allting bortom alla tvivel i domstol. Gällande ett inbrott gör man vissa punkter och så får det vara bra med det, säger Weine Drotz.

Polisen gör nu allt fler topsningar eftersom man då har lättare att hitta förövare. Man har tiotusentals spår från brottsplatser som väntar på att knytas till en gärningsperson. Den lagändringen som kom vid årsskiftet syftar till att polisens utredare nu även har rätt att söka bredare i olika DNA-register. Nu får man även söka på DNA-profiler som liknar det DNA man har påträffat. Det innebär att man kan hitta nära släktingar till den eventuella gärningsmannen, och på så sätt binda gärningsmannen vid brottet. Man registreras i polisens DNA-register, bara om man är dömd för ett brott.
Utvecklingen går ständigt framåt gällande DNA-tekniker. Ny forskning av Maja Sidstedt, molekylärbiolog på NFC i samarbete med Lunds universitet, har lett till att man bättre kan analysera prover från en brottsplats som innehåller föroreningar. Med hjälp av enzymer läses DNA av, kopieras och identifieras med fluorescerande ljussignaler. Blod och föroreningar såsom innehåll i jord har tidigare stört DNA-processen så att resultatet blir felaktigt. Genom att använda ett annat enzym med mera, kan man rätta till det hela.
– I en DNA-analys fokuserar man på 15 punkter som är variabla i ett DNA för att få fram en profil som är unik för individen. I provet eftersträvar man att det innehåller minst 100 celler vilket kan överföras till exempel vid en handskakning, berättar Weine Drotz.

NFC arbetar också med att introducera en ny teknik för en bredare DNA-analys som kan berätta om personens ögon-, hår- och hudfärg och vilken kontinent personen kommer ifrån. Vidare ska NFC utföra RNA-analyser. Då kan man tillsammans med en DNA-analys, både identifiera en person och samtidigt få fram vilket organ i kroppen som spåret kommer ifrån.
– Det kan med fördel användas till exempel som bevis i samband med en våldtäkt. Om en man toppsas på handen och man finner vaginala spår från kvinnan som våldtagits så har man bevis i domstol, säger Weine Drotz.

Prover körs med flera olika metoder tillsammans med kontroll- och kvalitetsprover för att garantera resultatets validitet. Robotar utför pipetteringar med mera för att minska inverkan av mänskliga fel. Instruktioner och metoder är strikt standardiserade och validerade. NFC är kvalitetssäkrade och instrumenten är regelbundet kalibrerade. Ackrediteringsorganet Swedac granskar regelbundet verksamhet och rutiner och NFC gör egna internrevisioner.
– Vårt jobb som laboratorium är att koppla ihop ett föremål eller spår på en brottsplats med en förövare. Vi ger en gradering av sannolikheten för resultaten givet två scenarier, säger Weine Drotz.
Utvecklingen har gått mot att man kan säkerställa bevis gällande för allt mindre prover. Mängdbrott gällande narkotika och DNA analyseras på löpande band i snabba flöden. De grövre brotten får en extra handpåläggning med en utpekad ärendeansvarig. Forensiska generalister är välutbildade för att ta hand om de särskilt grova och komplicerade brotten med till exempel spaningsmord och ärenden med många gärningsmän inblandade. Vidare finns en brottsplatskoordinator, en kriminaltekniker, som bollplank i dessa ärenden. Denne ser till att man arbetar på ett optimalt sätt med relevanta material.

NFC har hela tiden utvecklat sin kompetens och stadigt ökat antalet anställda. Dock har antalet ärenden samtidigt ökat i snabb takt. Samhället har förändrats och brotten tenderar att bli grövre och kräva mer resurser.
– Att bara tillsätta fler poliser är inte hela lösningen. Det behövs dessutom fler anställda inom rättsväsendet i övrigt, såsom åklagare och domare, menar Weine Drotz.

 

TEXT: Per Oddman
FOTO: Per Oddman