Den digitala utvecklingen går snabbt. Och takten ökar hela tiden. Nya tekniker vässas ständigt för att tillmötesgå våra allt högre ställda krav på såväl en enklare vardag och effektivare lösningar som på underhållning och förströelse. Och det är bra, förstås. Men som med allt annat som har ett gott syfte kan de nya möjligheterna utnyttjas för brottsliga verksamheter.
Emil Hjalmarson, forskningsledare vid polisens nationella forensiska centrum (NFC) och Lena Klasén, forskningsdirektör vid Polismyndigheten samt adjungerad professor i digital forensik vid Linköpings universitet, berättar att cyberkriminaliteten ökar hela tiden och att digital information blir allt viktigare som bevis.
– Redan 2018 diskuterades ett kompetenscentrum inom digital forensik, eller IT-forensik som benämningen är inom polisen, berättar Emil. Tanken var då, som nu, att samla kompetens från de många befintliga aktörerna inom IT- och cybersäkerhet, i Östergötland, men även nationellt, och bygga upp ett kluster av forsknings- och utvecklingsaktörer och samla kunskap för att på så vis kunna utveckla metoder och arbetssätt som gör det möjligt för oss att ligga steget före, istället för att behöva jaga i efterhand.
Nu sjösätts arbetet med att skapa det nationella kompetenscentrumet. Och basen kommer att ligga i Linköping.
Att arbeta med att samla in och analysera digital information är vardagssysslor inom polisen, när det kommer till att klara upp brott. Så har det varit länge. DNA-spår och fingeravtryck är klassiska inslag i såväl verkligheten som i deckarhistorier, men idag lämnar vi så otroligt mycket mer spår än så efter oss. Här behöver de företag som utvecklar tekniken ta ett större ansvar.
– Idag har till exempel telefonföretagen sitt fulla fokus på att erbjuda den bästa kameran och nya fräcka features. Säkerhetstänket har fått ta ett steg åt sidan i jakten på att vara först och sälja mest. Men frågan blir ju vem som i slutänden får stå för kostnaderna som uppstår i spåren av de brott som begås med tekniken som hjälpmedel, säger Lena. Företag som privatpersoner; vi är ju alla en del av det samhälle som drabbas.
De visar på ett aktuellt exempel, EncroChat, som utvecklades för att tillhandahålla krypterad och säker kommunikation. En helt legitim affärsidé som utnyttjades av kriminella nätverk för att planera allvarliga brott.
– Vi har blivit vana att använda digitala lösningar i många sammanhang. Idag är uppkopplade produkter en självklar del av våra liv, fortsätter Emil. Sådana system innehåller värdefulla spår kring brott, men kan självklart också missbrukas. Tillgången till relativt enkel information, såsom ett hushålls elförbrukning kan säga väldigt mycket om levnadsvanor och indikera när något avvikande inträffar, exempelvis när kaffebryggaren slås på eller någon tar en dusch. Samma data kan också tala om var det står en elbil på laddning och när det är tomt i huset.
– Vårt uppkopplade liv ger hela tiden ifrån sig information, säger Lena. Det samlas in data om hur vi rör oss, var vi är och vart vi varit. Vad vi gör och vad som får oss att stanna upp i scrollandet på instagram och facebook. Vem kan få del av denna information? Och hur?
De menar att det måste till regelverk som sätter säkerheten först. Som gör det möjligt att ligga lite före de som inte tar hänsyn till lagar och regler. Här finns alla möjligheter att utveckla ett mer proaktivt sätt att arbete. Både nationellt och internationellt.
– Mer samarbete länder emellan behövs. För de kriminella tar ju faktiskt inte hänsyn till landsgränser, konstaterar de.
Att kompetenscentrumet får sin bas i Linköping känns bra, säger Emil och Lena. Här i Östergötland finns enorma möjligheter till samarbete på nära håll mellan de många innovativa företag och offentliga verksamheter som är verksamma inom AI, IoT, bildanalys och visualisering samt med universitet och högskola.
Utbytet och nätverkandet är en viktig del. Grundforskning som kommer från universitetet kan vidareutvecklas nära verkligheten. För att kunna utvinna information ur den stora mängden data krävs en bred kompetens, och samtidigt finns det områden där det behövs specifika experter med spetskompetens inom smala segment.
Många gånger är teknisk bevisning avgörande i ett rättsfall. Likt exempelvis fingeravtryck och DNA är digitala spår som bevis ett viktigt område. Men en bild säger inte längre mer än tusen ord. Var och en med en smartphone och rätt app kan fabricera falska foton och filmer. Med lite mer sofistikerad utrustning är det enkelt att skapa nyheter och scoops som lätt tas för att vara sanning.
– Att avgöra äktheten i digitalt material kan komma att bli än mer utmanande i framtiden. Är filmen äkta? Kan man genom att analysera rörelsemönster avgöra vem som faktiskt höll i en telefon vid ett visst tillfälle? Kan man ta för givet att det var telefonens ägare som var på plats där gps:en säger att den befann sig? Vi måste hänga med – bli experter nu men också vara det imorgon. Därför hoppas vi att det här kompetens-centrumet kommer att kunna bidra till utveckling inom forskningen och inte minst till effektiv kompetensöverföring som hjälper oss att inte bara lösa – utan även förhindra – framtidens brott, avslutar Lena och Emil.
Lyssna när Emil och Lena berättar mer i det digitala mötesforumet i East Sweden Studio under Almedalsveckan på eastsweden.se/almedalen den 6/7 kl 14.30 – 15.15
Text och foto: Mirjam Lindahl
