Nyligen tog Lena Miranda plats i regeringens nationella innovationsråd. Hon är även ordförande för den svenska branschföreningen Swedish Incubators and Science Parks (SISP) och valdes i september till ordförande för den europeiska divisionen inom den internationella branschorganisationen International Association of Science Parks and areas of innovation (IASP). Tre uppdrag som hon säger är väl förenade med det dagliga arbete hon och hennes kollegor driver i Science Park Mjärdevi.
– Det är viktigt att förstå att vi lever i en värld där teknikutvecklingen börjat nå en exponentiell takt. Det innebär att den utvecklas i en så hög takt att det är svårt för oss människor att hänga med. Var 18e månad fördubblas hastigheten på processorer, medan priset på elektronik halveras. På sikt kommer den troligtvis vara helt gratis. Teknik är billigt och tillgängligt – för dem som kan hantera den, säger Lena.
– Information finns i överflöd, och vi har i dag tillgång till mer information via våra mobiler än vad någon av världens ledare någonsin haft tillgång till under sina mandatperioder. Det bär vi omkring på i våra fickor i dag. Data är det nya guldet, och ju mer vi lyckas förädla det – desto mer värdefullt blir det.
En tredje faktor som påverkar omvärlden är globaliseringen säger Lena. Tekniken knyter samman världen på ett nytt sätt, och på så vis blir marknaden mer tillgänglig oavsett var i världen vi bor. Å andra sidan så hämmar den politiska polariseringen den globala utvecklingen, och inte minst handelskriget mellan USA och Kina, kan få konsekvenser för världsmarknaden, tror Lena.
– Givet den globala utvecklingen så behöver vi tänka på Sverige – och Östergötland – med nya ögon. Sverige utgör 2% av befolkningen i Europa, och Europa utgör 6% av den globala befolkningen. Vi är små, vilket kommer ställa höga krav på oss när vi ska rusta oss för framtiden. Därför behöver vi använda den innovationskraft vi besitter i högre grad.
– Jag tycker också att det är viktigt att högre utbildning, forskning och innovation bygger broar i världen, när politiken sätter upp gränser. Att samla oss globalt för att möta kommande utmaningar skapar hopp och framtidstro.
Lena syftar till FNs globala hållbarhetsmål, som under senare år satt fokus på de stora och komplexa utmaningar som vår generation har att hantera. Just nu pågår ett stort arbete i Sverige och Europa med att implementera ett nytt sätt att jobba utmaningsdrivet inom akademin, men också i stora delar av näringslivet. Här finns stora utmaningar, men också enorma möjligheter, tror Lena.
– De stora komplexa utmaningarna som vi har framför oss kräver nya konstellationer av samverkan. Sverige har blivit världskända för att verka inom det vi kallar för trippel helix – att akademi, näringsliv och samhälle samverkar över gränserna. Framtiden tror jag stavas multi-helix. Det ligger en dynamik i att blanda grupper och få in nya och olika infallsvinklar på befintliga problem. Ofta är det i gränssnitten, skärningspunkterna, som magi uppstår. Vi måste vara öppna och lyhörda för nya lösningar.
– Sverige och Europa har en viktig roll i den kommande globala utvecklingen. Våra ambitiösa mål om att bli klimatneutrala och fossilfria är viktiga för planetens överlevnad. Vi bör stå trygga i vår historia och vår värdegrund när vi möter framtiden, och inte låta oss påverkas för mycket av krafter från väst och öst. Att vi står fast vid människors personliga integritet när data flödar fritt, tror jag är en viktig sak. Det går att hitta bra och konstruktiva sätt att kapitalisera på data utan att släppa på den personliga integriteten.
I regeringens innovationsråd får Lena möjlighet att vara med och påverka hur politiken kan bidra till att främja innovation.
– Jag känner mig oerhört ödmjuk, men väldigt motiverad för detta uppdrag. Regeringen har uttryckt att man vill se mer innovation – inte bara i näringslivet utan i samtliga verksamheter – inte bara i storstäderna, utan även runt om i landet. Jag tror att det är rätt väg att gå. ”Innovation happens everywhere”, och det är vårt jobb att skapa bästa möjliga förutsättningar för att bidra till detta. Vi måste få människor att känna att de är med och skapar impact, inkludering är oerhört viktigt för att också säkerställa demokratins fortlevnad.
Viktiga frågor i svensk innovationspolitik framåt tror hon handlar om ökad samverkan, ökat fokus på innovation och nyttiggörande samt systeminnovation.
– Min branschkollega Fredrik Hörstedt, vice rektor vid Chalmers och ledamot i EU-kommissionens innovationsråd, uttryckte det så bra i en artikel – att svensk politik satt likhetstecken mellan forskning och innovation, att man lite grann tagit för givet att det blir innovation bara för att man satsar på forskning.
– Så är inte fallet. Innovation har sin egen logik. Det bygger på att det finns en målgrupp som tycker att en produkt eller tjänst har ett värde, och som är beredda att betala för det värdet. Det bygger på konkurrens och det bygger på ett marknadsbehov.
– I Östergötland, och inte minst i Mjärdevi har vi en lång historik av att sätta innovation på marknaden. Det bygger på ett nära samarbete med Linköpings universitet, från vilket både forskare och studenter tagit med sig sina idéer, korsat gatan, och börjat bygga bolag i Mjärdevi. Det har resulterat i bolag som IFS, Kreatel, Sectra och Cambio med fler. Men vi får inte tro att detta sker av sig självt, det kräver långsiktiga satsningar – och emellanåt nya inriktningar för att bibehålla ett försprång och svensk konkurrenskraft.
Systeminnovation lyfter hon fram som en nyckel till fortsatt utveckling. Ny teknik, behovsägare i samhället och policy makers måste jobba sida vid sida för att skapa rätt förutsättningar för att implementera nya lösningar – inte bara genom piloter, utan även se till att nya lösningar ger möjlighet att implementeras storskaligt.
Som ordförande i Swedish Incubators & Science Parks, en branschorganisation med 30 science parks och 40 inkubatorer, betonar hon den nationella infrastruktur som branschen utgör.
– Enkelt uttryckt kan man säga att inkubatorerna bidrar till att bygga entreprenörer och bolag, medan Science Parkerna skapar kontaktytor med omvärlden, matchmakar och bygger community kring entreprenörskap – samt bidrar i arbetet att förbättra tillväxtförutsättningarna för bolag på vår hemmamarknad.
Just den sista frågan brinner Lena extra mycket för – att skapa bättre förutsättningar för skalande bolag att kunna växa med Sverige – eller Europa som bas.
– Att vi tappar svenska bolag, som väljer USA eller Asien för att de inte kan skala sin affär i Sverige, är en samhällsekonomisk förlust. Förutom att vi tappar förmåga att optimera och effektivisera våra verksamheter, tappar vi attraktionskraft när våra drivna entreprenörer lämnar Sverige. Jag skulle gärna se att vi någon gång löser problematiken kring innovationsvänlig upphandling, och ser till att tillgängliggöra den offentliga marknaden för våra små innovativa bolag.
– Jag skulle gärna också se en ökad samverkan mellan stora bolag och startups/scaleups. Det finns stora värden som dessa grupper kan delge varandra – startups kan bidra till förnyelseförmåga hos stora bolag, och stora bolag kan bidra till att kvalitetssäkra teknik och lösningar liksom öppna upp marknadskanaler internationellt för de små bolagen.
– En tredje fråga jag brinner extra för att hur vi kan bli bättre på att tillvara internationell talang. Här behöver vi bli mer offensiva, och förändra regelverk, men även snabba upp processer för att attrahera de bästa. Företag har mycket att vinna på att rekrytera internationell kompetens, som kan andra marknader – men också bidrar med nya och annorlunda perspektiv.
Även ur ett europeiskt perspektiv är detta viktiga frågor, framhåller Lena, och förklarar hur väl sammanhängda hennes tre uppdrag är.
– Sverige och Europa står i många avseenden inför samma utmaningar. Vi behöver digitalisera vår industri, skapa bättre förutsättningar för små och medelstora företag genom ökad kapitaltillgång, bättre förutsättningar att rekrytera internationell talang samt genom att tillgängliggöra den inre marknaden med gemensamma regelverk. Jag ser fram emot att verka för ökad samverkan inom EU – både mellan företag och innovationsmiljöer.
TEXT: Peter Nordlander
FOTO: Crelle
