De drivs av en vilja att förbättra lönsamhet och förutsättningar för Sveriges lantbrukare och mjölkbönder, och de gör det med en stor kärlek till djuren och med deras välbefinnande i fokus. Vi möter Kristian och Karolina Hårsmar som driver sin verksamhet inom ko-avel – GGI Sweden AB, strax utanför Linghem.
– Jag tillbringade mycket tid på min morfars mjölkgård när jag var liten, berättar Kristian. Där föddes mitt intresse för djur i allmänhet och kor i synnerhet.
– Och min bästa barndomskamrat hade gård med kor och hästar. Vi spenderade all tid tillsammans och red till och med in några kvigor, skrattar Karolina. Hemma lyckades jag väl tjata mig till en kanin. Men sedan jag läste hästinriktiningen på Vretagymnasiet har det varit djur för hela slanten!
Resan mot att bli företagare började paret gemensamt som arrendatorer på Öjeby Gård, där de drev mjölkproduktion under 5 år. När sedan ägaren skulle gå i pension blev de tillfrågade att köpa loss verksamheten, men efter att ha funderat mycket och länge bestämde sig makarna för att köpa loss och fortsätta driva den del som Kristian varit ansvarig för, nämligen avelsverksamheten.
– När vi räknade på vad det skulle kosta oss att köpa loss mjölkproduktionen och vilka lån vi skulle behöva ta, i en tid med mjölkpriser som var de lägsta på länge, var valet inte så svårt, även om sorgen över att inte längre ha djur var stor, berättar de.
2013 flyttade familjen Hårsmar till Holmetorp och startade sitt företag. GGI syftar till German Genetic International, vilket är den försäljningsorganisation ägd av tjurstationer i Tyskland som är huvuddistributör av de spermadoser som man säljer vidare till mjölkbönder över hela Sverige.
–Tyskarna var tidiga med att avla på hälsoegenskaper, vilket vi tycker är viktigt. Och av de 5 eller 6 privata aktörer som är verksamma i Sverige är vi ensamma om att erbjuda doser från tyska röda och svarta holsteintjurar.
Karolina fortsätter berätta om det handlar om att planera nästa generation mjölkkor. Vad vill man utveckla och vilka egenskaper vill man få bort.
– Det är både sådant som man kan se med blotta ögat förstås. Som krokiga ben, för små eller för stora juver. Men också att ta reda på ärftligheter som sitter inuti. Tendenser till juverinflammation eller infertilitet.
Avelsarbetet och tekniken har utvecklats mycket under de senaste femton åren, och idag matas alla uppgifter om härstamning och genomiska värden in i ett register som möjliggör en perfekt matchning av ko och tjur samtidigt som man undviker inavel.
– Varje land har sina olika målsättningar med sin avel, berättar Kristian. Och idag är det inte längre en chansning, utan man vet vad man letar efter och vad man får. Det gör att man inte behöver föda upp så stora besättningar, vilket naturligtvis är mer lönsamt i längden.
Han visar en färgglad broschyr med bilder på olika tjurar och en massa tillhörande data och visar hur man kan läsa ut en massa information om de olika djuren och deras tidigare avkommor, vilket är viktigt att veta när man söker rätt avelstjur.
GGI Sweden AB har kunder spridda över hela landet och man besöker dem alla varannan månad (förutom de allra längst upp i norr som får besök en gång i kvartalet) för att besiktiga korna inför parning och för att fylla på spermiedoser, vilka kommer nedfrysta i flytande kväve i tunna strån som vart och ett innehåller 15 miljoner spermier.
– Tjurarna tappas 2 till 3 gånger i veckan och ger mellan 500 och 600 doser per gång. Varje dos kodas med aktuell tjurs unika data och stråna får olika färger för att lätt kunna hållas isär.
Förutom att hjälpa mjölkproducenterna med att få fram friska och sunda mjölkdjur, arbetar GGI Sweden också med försäljning av fodertillskott för både kor, hästar och höns samt med foderrådgivning och Greppa Näringen, ett program som ska medverka till att minska miljöpåverkan genom att identifiera bland annat kväve- och fosforläckage i verksamheten.
– Det är en utbildning som är gratis för lantbrukaren genom subvention från Länsstyrelsen, berättar Karolina och säger att det handlar om att få balans mellan de inköp man gör och vad som sedan lämnar gården. På så sätt kan man komma åt problem som bland annat överfodring.
– Vi har också kurser i egensemin, berättar Kristian. Så att lantbrukare kan inseminera sina egna djur. Intresset för avel och för att förbättra både för djuren och de egna förutsättningarna för att kunna driva ett lönsamt lantbruk har ökat markant de senaste åren, och det ger oss förutsättningar att fortsätta utveckla våra idéer och vår verksamhet.
Karolina håller med och framhåller också glädjen i att arbeta med lantbrukare, som är av ett visst släkte.
– Envisa och lösningsfokuserade allkonstnärer, det är vad de är! säger hon med eftertryck. Och så älskar de sina djur, vilket är en förutsättning för att orka driva lantbruk och fortsätta leverera kvalitet till svenska konsumenter! avslutar hon.
Text: Mirjam Lindahl
Foto: Mirjam Lindahl
Tidigare publicerat i Affärsstaden #7 2022