Lantmännen har idag offentliggjort årets skördeprognos, som beräknas uppgå till 5,4 miljoner ton spannmål. Denna prognos innebär en betydande förbättring jämfört med 2023 och förväntas öka skördevärdet med 3–4 miljarder kronor, enligt beräkningar från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). De varnar dock för att det är lång väg kvar till fullkomlig återhämtning.
Förra årets skörd har beskrivits som en av de sämsta på 30 år för svenskt lantbruk. Det sades att ännu ett bakslag skulle kunna vara förödande för många aktörer i decennier framöver. Men, efter förra årets mardrömssommar ser nu årets skördeprognos betydligt mer gynnsam ut. Frågan är dock om den blir tillräckligt bra för att kompensera för 2023.
Färre extrema väder
Fredrik Andersson, spannmålsbonde och ledamot i LRF Förbundsstyrelse, betonar vikten av en återgång till en mer stadig normal odlingssäsong. “Att vi nu får en mer normal säsong för odling är viktigt för att företagen ska kunna återhämta sig från 2023. Ett år som präglades av extremväder och skyhöga kostnader”, säger han.
Prognosen från Lantmännen visar på en skörd som är ungefär 1 miljon ton större än föregående år. Det innebär en ökning i mängden spannmål men även en förbättring i kvaliteten. Denna kvalitetsförbättring bidrar i sin tur till ett högre totalt värde för årets skörd.
Enligt LRF innebär den förväntade ökningen i skörd och kvalitet ett potentiellt skördevärde som är 3–4 miljarder kronor högre än förra året. Totalsiffran ser betydligt bättre ut än i fjol, men det finns regionala variationer. I områden där höstsådden inte kunde genomföras normalt är skörden lägre på grund av att den vårsådda spannmålen fått för lite regn i maj. Det innebär därför att de inte kan nå upp till en normal nivå menar man.
“Oavsett om vi bara når en normal skörd för landet som helhet, innebär det en stor förbättring jämfört med förra året. På lång sikt skapar det bättre förutsättningar för framtida investeringar i företagen. Något som är nödvändigt för att hantera ett förändrat klimat”, tillägger Fredrik Andersson.
Årets skördeprognos: Första steget mot återhämtning
Per Germundsson, försörjnings- och försäljningschef på Lantmännens spannmålsenhet, påpekar att årets skörd kan jämföras med fjolårets. En skillnad på lite över en miljon ton spannmål gör att genomsnittet är högre men att lantbrukarna fortfarande är under press på grund av de höga kostnaderna från 2023.
– De senaste åren har det varit större variationer. Det har varit väldigt bra skördar och riktigt dåliga. Det här kan man säga är ganska nära snittet, fortsätter Germundsson.
Förra året var utmanande inte bara på grund av det dåliga skördeutfallet, utan också på grund av stigande priser på gödsel och diesel. Även de stigande räntorna påverkade många mindre lantbrukare negativt. “Man hade höga kostnader och låga intäkter. Det har varit ett tufft år och vi måste komma tillbaka till det normala för att känna att vi går framåt. Det här året räcker inte för att återställa för föregående år men det är i alla fall ett första steg”, säger Germundsson.
LÄS MER: Aktiebolag inom media presenterar fina siffror
Regionala skillnader och torkan
Det finns dock tydliga regionala skillnader i skördeutfallet. Medan delar av Götaland, Östergötland och Skåne går mot en bra skörd, har andra regioner, såsom Vikbolandet och södra Götaland, drabbats hårt av försommartorka. Detta har i sin tur resulterat i betydligt lägre skördar än övriga landets jordbruk.
Avgörande för årets slutgiltiga skördeutfall blir nu hur de kommande veckorna utvecklar sig vädermässigt. Medan många svenskar hoppas på sol och värme under semestern, har lantbrukarna helt andra förhoppningar:
– Spannmålsgrödor behöver sol och vatten i lagom doser men är inte beroende av höga temperaturer, förklarar Germundsson. “Det idealiska för de närmaste två veckorna är en medelmåttig svensk sommar, lite halvklart och 20 grader. Sedan får det gärna övergå till ett permanent högtryck i augusti med 25 grader.”
Sammanfattningsvis kan skördevärdet för 2024 öka med totalt 3–4 miljarder kronor jämfört med 2023. Det är förvisso en bruttosiffra som inte tar hänsyn till skördekostnader och andra utgifter. Men det pekar på ett viktigt steg mot ekonomisk återhämtning för svenska lantbrukare efter ett utmanande år.