– Göta Kanal har en fantastisk historia. Och ju mer jag får veta om den, desto mer förstår jag hur mycket mer det finns att lära sig.
Det säger Roger Altsäter, VD för AB Göta kanalbolag, och tar oss med på en resa från 1810 fram till idag- och faktiskt ett eller ett par år till framåt i tiden.
Han börjar med att berätta att Göta kanal än idag är Sveriges största infrastruktur-projekt, och att bygget, förutom att skapa en helt unik vattenväg och möjliggöra såväl gods- som persontransport från Nordsjön till Östersjön, även betydde starten för ingenjörskonstens utveckling i Sverige.
– Men kanalen var också ett krigsstrategiskt byggnadsverk, säger Roger. Innan var man tvungen att segla runt Sverige, och ta sig förbi både danskt territorium och ryskt, länder som på den tiden inte var direkt såta vänner till Sverige, och som och gärna tog för sig av lasten i form av tullar, avgifter och ibland även plundring. Men i och med kanalen, och Paltzar von Platens sidoprojekt Karlsborgs Fästning, kunde man inte bara föra gods in i landet utan också försvara sig mot danskarna som anföll via Göteborg.
Under 120-130 år var kanalen mycket lönsam, men när sedan lastbilar tog vid och godstransporterna försvann från vattenvägen uppstod, vad Roger kallar, en rejäl underhållningsskuld.
– När man byggde Göta Kanal byggde man för att den skulle hålla i evighet säger han. Och bygget i sig är gedigen och rejält, men man visste ju förstås inte att det så småningom skulle uppfinnas propellrar. Propellrar som skapar kraftiga virvlar och som drar med sig grus och sand och på så sätt underminerar både kaj och bryggor. Jordmaterialet lägger sig sen som ett extra lager på bottnen och minskar vattendjupet vilket innebär att de stora kanalbåtarna inte längre kan köras annat än precis i mitten av kanalen.
Cirka 80 procent av Sveriges befolkning vet vad Göta Kanal och förknippar den med positiva upplevelser och associationer. Hela 36 procent av invånarna i åldersspannet 20-79 år svarar ”ja” på frågan om de besökt kanalen under de senaste 12 månaderna och ungefär tre miljoner personer besöker Göta kanal varje år.
– Det var när vi inte längre kunde garantera säkerheten för besökarna vid kanalbanken som ledningen ställdes inför dilemmat att behöva stänga ner hela eller delar av kanalen som besöksmål, berättar Roger. Men enligt privilegiebrevet från 1810 som reglerar hur kanalen ska förvaltas, och som fortfarande styr vad vårt uppdrag innebär, ska vi förstås ta hand om och vårda det unika arv som Göta Kanal och området runtomkring med mark och byggnader faktiskt är.
Under de senaste fyra vintersäsongerna har kanalen genomgått en historisk renovering. Årets vintersäsong var tänkt att bli den sista i den femårsplan man fått medel till, men Roger skattar lite och säger att det är väl mer regel än undantag att det blir mer jobb än man räknat med och att det ena för med sig det andra, när man väl börjar.
– Och hon är ju faktiskt 200 år. Klart att det krävs lite extra då, ler han och berättar att det kommer ta en säsong till, att renoveringen totalt kommer att ha kostat mellan 750 och 800 miljoner kronor och att man då egentligen bara är tillbaka i ett ”nolläge” när det gäller underhållningsnivån. Det gäller alltså att fortsätta förvalta och vårda.
Redan när kanalen byggdes bidrog den till företagande och ökad handel. De 58 000 soldaterna som grävde kanalen fick förutom mat och sprit även lite pengar, som spenderades på plats. Idag är ungefär 150 företag, som tillsammans genererar runt 650 arbetstillfällen, aktiva längs kanalen.
– Vi är jättestolta och glada över våra företagare som skapar mervärde åt besökarna. Under årets underliga säsong har de verkligen ställt om och anpassat, och destinationen Göta Kanal har – trots allt – klarat sig bra.
Naturturism och hemester är företeelser som svenskarna tagit till sig de senaste åren och längs Göta kanal finns möjligheter att både cykla och vandra, spela minigolf, åka båt, äta gott och sova fint, bland mycket annat.
– Många kommer hit för att ta en glass, strosa runt och titta på båtar. Göta kanal är en svensk angelägenhet och vårt nästa steg blir att göra ännu en infrastrukturinvestering i kanalens historia. Men denna gång handlar det om en modernare variant, säger Roger.
Tanken är att skapa en digital plattform och samla hela destinationen, lättöverskådligt och sökbart för besökarna. Här ska man kunna planera hela sin vistelse, boka boenden och biljetter på en och samma sida, och få information om historiska platser och händelser längs vägen.
– Säkerhet och enkelhet, kundnytta och lönsamhet för företagarna som verkar på landsbygden runt om kanalen, när gammalt möter nytt. Det är så vi tänker att Göta Kanal 2.0 ska bli ett värdefullt kulturbesöksmål under minst ett par hundra år till, avslutar Roger.
Text: Mirjam Lindahl
Foto: Göta Kanal
