Hur viktigt är det att ha framåtriktade och optimistiska mål och visioner?
Särskilt i orostider tror jag det är avgörande. En positiv syn på framtiden är nog en friskhetsfaktor som inte bör undervärderas. Det betyder att vi gärna skall uppmuntra varandra att se saker optimistiskt, förstås utan att bli naiva och missa eventuella risker.
Många av oss är nu så trötta på all virusrapportering att vi bara önskar oss tillbaka till hur det var innan. Vi har lite av en bakåtriktad vision. Men en sådan är lite lurig. Bilden av hur det ”var innan” blir lätt för ljus. Dessutom är det svårt att få tillbaka hur saker var tidigare. Eller som någon sagt; ”man kan inte två gånger, kliva ner i samma flod” eller mer vardagligt ”det är svårt att skapa bra repriser”. Kanske är vår längtan mest ett uttryck för behovet av återhämtning och få vila från allt som varit jobbigt. Men något har hänt och det behöver vi bestämma oss för att se, förbereda oss för och gå in i.
Frågan är om vi kan träna på att se saker från en ljus sida? Kan vi se att jobbiga saker också för med sig något bra? Jag tänker just nu på hur vårt arbetsliv, på tre månader, lyckats ta sig lika långt, gällande digitalisering, som vi förväntades ta på kanske 3 år i ett normalläge. Det är förstås positivt även om det krävt väldigt mycket ansträngning av många på kort tid. Det visar ändå att det vi nyss bedömde som ”omöjligt” blev möjligt när vi verkligen tvingades bli kreativa och ställa om på kort tid. Det är ganska hoppfullt för exempelvis klimatomställningen.
Hur går det till att få lyckade omställningar? Jag tror det handlar om både inspiration och konkret stöd. Iallafall om vi skall lyckas göra en varaktig förändring. Utmaningen är som alla vet inte att starta upp nya saker utan att orka hålla i dem så att de kan bli vår vardag. Att inte lägga av. Det finns forskningsstöd för att förändringsarbete är svårt och att det ofta ger magra resultat. Det gäller för individer, team och organisationer. Därför krävs det mer stöd för att lyckas än vi ibland planerar för. När vi verkligen vill hålla i och få ordning på saker behöver det nya få möjlighet att övergå till nya vanor. Ett exempel som används av många är att få till en uthållig och regelbunden fysisk träning. Du behöver förstås vilja fortsätta träna även när den första inspirationen lagt sig. Så målet är inte att börja träna utan att bli en person som tränar. För det behöver du ta stöd i något du skulle vilja att träningen långsiktigt ger dig. Det är det som kan bli din drivkraft. Träningen blir metoden för att nå till ett nytt läge.
Konkret behöver vi alltså först ett stöd i en riktigt bra anledning och mål. Något som du upplever som attraktivt och lockande. En framåtriktad vision. Det underlättar förändring och omställning och fungerar som stöd när det kommer uppförsbackar. Att skapa tydliga positiva bilder av vart vi vill, hur vi kommer dit och hur vi har det när vi väl kommit fram. Detta är en sak som ökar chanserna att få till uthålliga förändringsprocesser. Jag tror vi kan, och verkligen behöver, samla våra team och organisationer just nu gällande vår framtid. Vad vi vill uppnå. Inte bara hoppas att allt jobbigt snart skall gå över, utan verkligen se framåt.
Ett annat stöd finns i goda förberedelser. Det bygger upp tydlighet och ett gott självförtroende av att klara hantera det som behöver göras. Det vi skall konkret ägna oss åt för att få till det önskvärda. Det gör oss mindre stressade och sårbara.
Faktiskt tror jag det vore bra om detta blev en del i våra jobb. Att förbereda oss och träna mer på det vi vill kunna. En del här är att mentalt föreställa sig det önskvärda. Detta ligger i linje med att vi kommer behöva hantera ständiga omställningskrav. Den snabba utvecklingen kommer inte ”lugna ner sig”. Istället fortsätter den accelerera och vi behöver bygga organisationer som är både robusta och flexibla nog för att klara av ständig förändring.
Det blir det nya normala.
Ett tredje stöd är när våra teamkulturer utvecklat ett förändringsklimat med energi och engagemang. Att vi kommer vilja förändring därför att den utvecklar oss och får oss att växa. Exempel på detta är från en kund som innan brottades med sjunkande försäljningsresultat.
Det första chefen mötte efter sin presentation av nuläget var en kompakt vägg av självbelåtenhet. Gruppen menade att deras arbetssätt, trots de sjunkande siffrorna, var helt rätt. Ja, faktiskt det enda möjliga. Gruppen hade hört krav på förändring tidigare men då som nu kunde de sjunkande resultaten inte bero på gruppen. Förklaringarna måste vara annat. Varför inte bristande produktkvalitet, långa leveranstider och obefintligt stöd från marknadsförarna?
Men osäkerheten och stressen i gruppen ökade märkbart när det blev tydligt att det faktiskt krävdes en verklig omställning denna gång. Ingen visste förstås hur detta skulle kunna ske.
En genomgripande diskussionen kring nuläget ökade viljan att fokusera på nya mål, vad som kunde göras och vem som ansvarade för vad. Det lugnade och laddade gruppen märkbart med energi. Engagemanget ökade kring en gemensam vision. Det gjorde faktiskt omställningen spännande. Alla var med. Det fyllde gruppen med känslor av gemenskap. Bilden av framtiden började formas i positiv riktning, vilket inspirerade och ökade uthålligheten. Det skulle behövas när färdplanen kom att justeras flera gånger.
Arbetet fortsatte och blev inte så väglöst, vilset och trögt som vid andra omställningar. Gruppen uppmuntrades alltmer till konkret aktivitet, de träffades ofta och delade.
En nyckel var att alla kände att de behövdes och gav bidrag. De blev en känsla av att vara med på riktigt. Hinder togs bort av gruppen. De röjde det som låg i vägen. En annan nyckel var öppenheten mellan medlemmarna. Gruppen pratade om gjorda misstag och svåra utmaningar. Detta gjordes om till ”våra lärdomar”. Man kunde be varandra om hjälp. Det verkade som om prestigen rann bort med en ökad trygghet och tillit. Gruppens arbete lyftes senare upp på en kickoff och började inspirera andra avdelningar.
Många känner igen exemplet från grupper som bygger gemenskap kring en vision. Det blir framåtriktat, positivt och gruppen engagerar sig på att ställa om för att lyckas. En nyckel är att få aktivt påverka sin situation och slippa känna offerrollen. Det ger inspiration att börja, energi att fortsätta och stoltheten av att lyckas. Vi ser att grupper som engageras inspirerar varandra och ofta vinner samhörighet.
Våren 2020 kommer vi förstås minnas ett bra tag. Men vi vet att minnet är ganska kort och det är väldigt bra att hitta och fylla på med positiva händelser och erfarenheter. Det ger energi. Det hjälper oss igenom det, som förhoppningsvis, snart är sista delen av en motig vardag. För vem ser inte nu fram emot att få ha en skön semester?
Tidigare publicerat i Affärsstaden 06 – 2020
Henrik Heslyk
leg. psykolog
