Globaliseringen har varit en ekonomisk, kulturell och politisk megatrend i närmare 30 år som fört världens länder närmare varandra.
Redan innan Corona-pandemin gav världen hicka, fanns tecken på att globaliseringen höll på att förändras. Sedan 1990 har världsekonomin nästan tredubblats. Den globala exporten har femdubblats. Tillväxt över nationsgränser har tillfört stora världen, både i välfärdsländer och de länder som ekonomiskt befinner sig på lägre nivåer. Men hur länge kan en utveckling fortsätta?
Globaliseringsdiskussionerna tar nu ny fart. Hyperglobalister menar att målet med globaliseringen är en fullständigt gränslös värld där kapital, information, varor och människor flödar obehindrat förbi nationsgränser. Ungefär som att vi idag passerar våra tidigare så viktiga länsgränser, utan att märka dem. Mer globaliserings-skeptiska forskare anser att globaliseringen nog är bra för konkurrensen och handeln, men att nationalstaterna kommer bestå som maktcentra även i framtiden.
Hur utvecklas globaliseringen de kommande 30 åren? Nedan finns tre tänkbara scenarios beskrivna, inspirerade av den scenarioanalys som gjordes av Copenhagen Institute för Future Studies för några år sedan.
Scenario 1: Globali-exit
Anti-globaliseringstankarna stärks. Oron i världen ökar, inga nya internationella handelsöverenskommelser blir av och gamla faller samman. Kina och USA:s handelskrig, som redan idag stör globaliseringen, eskalerar och Kinas långsiktiga strategier för världsherravälde börjar kännas. Även andra länder, som Ryssland, utgår från sina isolationistiska och nationalistiska agendor. Tullar höjs, gränskontroller fortsätter och inom EU har medlemsstaterna allt svårare att komma överens, så småningom lämnar fler länder i egna Brexits. Samtidigt gör den tekniska utvecklingen att många fysiska ting kan 3D-printas istället för att importeras. Större delen av möten människor emellan sker digitalt, en utveckling som Corona krisen redan accelererat kraftigt. Allt detta sammantaget, skulle kunna innebära slutet för globaliseringen så som vi känner den.
Scenario 2: Dubbelkommando
Här bromsas och accelererar globaliseringen samtidigt. Politiskt verkar samma krafter som i Global-exit. Stängda gränser, minskat internationellt samarbete och minskad handel över gränser. Samtidigt gör den tekniska utvecklingen så att allt fler människor blir sammankopplade och kan mobilisera sig via internet. 2025 beräknas cirka 80 procent av alla världens människor vara online. Språkbarriärer är inte längre ett problem när språkappar snabbt översätter på ett tillförlitligt sätt. Vi människor kommer närmre varandra än någonsin digitalt, men politiska, hållbarhetsmässiga och smittorisk-mässiga faktorer gör att vi ses mindre rent fysiskt.
Scenario 3: Born global
Här har Corona krisen accentuerat hur sammanflätad vår globala ekonomi är och hur beroende vi är av varandra. Storbritannien går in i en värre lågkonjunktur än övriga Europa vilket understryker vikten av gränslösa samarbeten för varor, information och kapital. Växande ekonomier, som vissa afrikanska länder, vill ut på nya marknader och de yngre generationerna trycker på. Teknikutvecklingen underlättar försäljningen av varor, men kanske framförallt tjänster, över gränserna. Efter att Corona-chocken lagt sig, får världen ett starkt uppsving för hållbara globala kedjor, sammanhållning och unga människors starka känsla för att vi sitter i samma båt, på samma jordklot.
Vilken av dessa scenarios som blir mest lik verkligheten, är vi alla med och ger svaret på med våra dagliga handlingar. Det enda vi vet är att framtiden inte blir exakt så som vi tänkt, men kanske något i en liknande riktning. Bäst omvärldsanalys vinner, i vanlig ordning.
Tidigare publicerat i Affärsstaden 8 – 2020
Johanna Palmér
Styrelseproffs och fristående debattör
