Hade lite skrivtorka när jag råkade ha på Aktuellt och fick syn på Jimmie som diskuterade reduktionsplikt med Annie. Jag blev så grymt irriterad, att jag bara måste skriva av mig. Jag tycker nämligen att det är riktigt fult att stå och ljuga för folk i TV. Och varför är det så svårt att vara ärlig om varför bränslepriserna har gått upp?
En del har kommenterat att mina krönikor är för svåra, så låt oss börja med att förklara vad reduktionsplikt är. Om man förbränner en liter ren diesel i en motor släpper man ut ungefär 3 kg koldioxid. Sedan många år har bränslebolagen blandat i lite biobränsle i dieseln, så utsläppen har minskat per liter. Förra året bestämde en majoritet i riksdagen att i år ska utsläppen vara 30% mindre än om man hade tankat ren diesel. Staten har alltså inte bestämt hur mycket biodrivmedel man ska blanda i, utan hur mycket lägre koldioxidutsläppen ska vara. Bränslebolagen får själva bestämma hur de ska lyckas med detta. För diesel kan man blanda i RME, som är en sorts biodiesel som oftast produceras av rapsolja, eller HVO som är en annan sorts biodiesel som kan produceras av allt möjligt, till exempel olika grödor eller slaktavfall. De flesta blandar i både RME och HVO. RME är billigare än HVO, men är lite sämre ur ett klimatperspektiv, och dessutom får man bara blanda i 7% för att inte förändra dieselkvaliteten för mycket. HVO är perfekt som ersättning för diesel ut ett motorperspektiv och orsakar dessutom mycket låga koldioxidutsläpp.
Ett problem med biodrivmedel är att de emellanåt är dyrare att producera än att dra upp fossil olja ur marken. När saker görs i väldigt stor skala blir det ofta billigare för att man förfinar processerna så att de blir supereffektiva, och man kan slå ut kostnaden för teknisk utveckling på många produktionsanläggningar. Det är precis vad vi gjort med olja det senaste seklet. RME har också producerats under ganska många år, och historiskt sett har RME varit lite billigare än diesel, men det beror helt på nivån på rapspriset.
I år är alltså nivån för reduktionsplikten 30%. Till 2030 är det tänkt att reduktionsplikten ska nå 66%. Att detta kan göra att priserna på dieseln kan komma att gå upp behöver man väl inte vara matteproffs för att förstå? Men ett halvår efter att detta ambitiösa klimatbeslut hade tagits i riksdagen, så förändrades tonläget. Då skapades en perfekt storm, vilket ledde till drastiskt höjda bränslepriser. Vad var det då som hände? Enligt Jimmie Åkesson så är allt reduktionspliktens fel. Och därför ska den förstås tas bort. Men det stämmer bara till liten del. Låt oss bena ut vad de huvudsakliga orsakerna till höjda dieselpriser är. När återhämtningen efter Corona kom igång på global nivå under hösten, ökade efterfrågan på olja väldigt snabbt.
Produktionen hade dragits ner rejält under Corona-åren, och att starta upp den igen tar tid. På klassiskt nationalekonomiskt manér ökar priset när efterfrågan är högre än utbudet. Det här förstärktes av att Putin tyckte att det var en bra idé att invadera Ukraina. I samma veva sjönk dessutom värdet på den svenska kronan. Det är vanligt att starka valutor som dollar och euro går upp under osäkra tider, så inget konstigt med det. Det höga oljepriset i kombination med en ovanligt svag krona resulterade i rekordhöga oljepriser i svenska kronor (även om de inte riktigt var på rekordnivåer i dollar räknat). Eftersom andelen förnybart i dieseln börjar bli ganska stor, så påverkas förstås priset också av prisläget för förnybara bränslen. Förra sommarens torka och värmeböljor ledde till väldigt dåliga rapsskördar och därmed ovanligt höga priser på RME. HVO blev också betydligt dyrare, på grund av högre global efterfrågan i samband med återstarten efter Corona, men också på grund av sämre skördar. Högre efterfrågan på olja och biodrivmedel, den låga kronkursen och sämre skördar ledde sammantaget till en riktig giftcocktail för bilägarna i form av rejält höjda bränslepriser.
Och för Jimmie är det här förstås helt förskräckligt. Och han tror dessutom att hela problemet kommer att lösas, bara vi slutar blanda i biodrivmedel i dieseln. Men är det verkligen så farligt att priserna går upp? I min förra krönika skrev jag om att högre elpriser nog är här för att stanna och att det kanske kan vara ett sätt att få folk och företag att försöka hitta sätt att dra ner på sin elförbrukning. På samma sätt är det kanske inte helt fel med höga bränslepriser. Hittills i år har mer än hälften av alla nya bilar som sålts varit laddbara (hybrider och rena elbilar). Totalt drygt 30% är rena elbilar. Det är dubbelt så stor andel som under förra året, och det beror nog till stor del på dyrt bränsle.
Den snabba ökningen av antalet nya elbilar på vägarna börjar märkas i brist på publika laddstolpar. 80% av all laddning görs på hemmaplan, men ibland måste folk kunna ladda när man är på resa, och då krävs att det är lätt att hitta laddställen längs vägen. Det här är förstås en jätteviktig fråga, och här kan man hoppas på att väljarna ställer krav på politikerna. Ingen bör rösta på politiker som inte presenterar en konkret plan för hur laddinfrastrukturen snabbt ska byggas ut.
Jag fortsätter titta på Aktuellt och Jimmies ryande om hur synd det är om svenskarna blir ännu mer absurt när nästa inslag handlar om den extrema värmeböljan i Indien som är den värsta under vårmånaderna sedan man började mäta för 122 år sedan. De har en värmekupol på samma sätt som Kanada och USA hade förra sommaren, vilket hänger ihop med försvagade jetströmmar, vilket i sin tur har tydlig koppling till global uppvärmning. Folks hälsa påverkas i stor utsträckning och självklart installerar allt fler luftkonditionering, vilket ökar användningen av kolkraftsproducerad el som i sin tur ökar den globala uppvärmningen. Delar av livsmedelsproduktionen är i riskzonen och vattenförsörjningen hotad.
Sverige kan inte stoppa den globala uppvärmningen själva, men vi kan åtminstone angripa våra egna utsläpp. Genom att inte släppa taget vid minsta motgång kan vi visa att det går att skapa ett bra samhälle utan fossil energi och samtidigt bidra till ökad efterfrågan efter all den där innovativa tekniken. Det är det minsta vi kan göra! Och så kan vi sluta sätta på oss offerkoftan. Den klär oss inte.
Tidigare publicerat i Affärsstaden 5 – 2022
Malin Forsgren
Seniorkonsult,
2050