Såga inte av den gren du sitter på, lyder ett gammalt och välbekant ordspråk. Grenen du sitter på i den här liknelsen är alla svenska företagen, de som bär upp stor del av Sveriges välstånd genom att skapa jobb, innovation och skattekronor till välfärden. Men också företag som haft ett väldigt tufft år med pandemin och dess efterverkningar. De senaste månaderna har det oftare hörts röster om att Sverige skulle ha en omfattande ”skuld” efter de politiska insatser som gjorts för att lindra krisens effekter på ekonomin. Inte sällan följs påståendet av förslag om höjda skatter för företag.
Men man kan fundera på hur det då står till med ekonomin? Visst är det sant att statsskulden har ökat under pandemiåret – men inte med några avsevärda summor och Sverige har fortfarande, enligt Eurostat, en av de lägsta statsskulderna i Europa.
Regeringens ministrar vill visa handlingskraft och slår sig ofta för bröstet om att många hundratals miljarder kronor gått till att ”rädda” företagen under krisen. De mesta har i själva verket bestått av exportkrediter, lån och uppskjutna skatteinbetalningar – alltså sådant som ska betalas tillbaka, med ränta. Jämför det med statens insatser som främst varit riktade till löntagare, som stöd vid korttidspermittering, ökad tillgång till a-kassa och tillskott till kommunerna, till en kostnad av långt över 100 miljarder kronor 2020. De renodlade stöden till företag var en tredjedel av detta, inräknat tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter.
Regeringens stora ord om stora stöd till företagen har alltså liten substans. Det som kan kallas ”pandemiskuld” handlar inte om några enorma budgetunderskott – utan om att pandemin har resulterat i uteblivna satsningar i företagen. Detta har medfört ökad arbetslöshet, långsammare återhämtning och en svagare samhällsekonomi. I den nyligen utkomna rapporten Småföretagen och jobben från Företagarna, Swedbank och Sparbankerna framgår att småföretagens konjunkturindikator under det senaste året var den lägsta på 35 år.
Samtidigt finns ljusglimtar, och möjligheter för regeringen att agera. Småföretag i de flesta sektorer förutser en positiv sysselsättningsutveckling framöver. Konjunkturinstitutet bekräftar också att tillväxten beräknas öka under 2021 och 2022. För att små och medelstora företag, där fyra av fem nya jobb har skapats sedan 1990, ska kunna ta ledartröjan i ett ökat jobbskapande och en ekonomisk återhämtning, krävs dock att de har goda villkor.
När vi frågar Företagarnas medlemmar så ser de höga, och krångliga, skatter som ett av de absoluta största hindren mot att växa och anställa fler. Därför vore det oklokt att, som vissa regeringsföreträdare har antytt att höja skatterna ytterligare. Ifrån vissa hörs även röster som vill återinföra skatter på arv, gåvor och förmögenhet. Skatterna avskaffades i bred politisk enighet för 15 år sedan, och när de togs bort stod de bara för någon enstaka procent av statens intäkter – men försvårade generationsväxlingar och nödvändiga investeringar i växande företag.
Genom att fler jobb skapas i privata företag växer ekonomin. Det innebär färre arbetslösa, lägre bidragskostnader och ökade skatteintäkter. I två av tre svenska kommuner är småföretagen och deras anställda den viktigaste källan till skatteintäkter. Att i turbulenta tider tala om fler och ökade skatter gör framtiden mer osäker för landets företagare. En politik för en stark återhämtning tar sikte på ett lägre skattetryck i allmänhet och att sänka skatter som är skadliga för det jobbskapande småföretaget i synnerhet.
Så snälla såga inte av den gren du sitter på, det kan både göra riktigt ont och få förödande konsekvenser när du slår i backen!
Tidigare publicerat i Affärsstaden 6 – 2021
Robert Wallin
Bitr. Regionchef, Företagarna Östergötland
