RMS Titanic och narcissismens Isberg: En lärorik resa i ledarskapets djup

Ingen har kunnat undgå den episka berättelsen om Titanic, fartyget som kolliderade med ett isberg och sjönk för 111 år sedan. Men bortom det dramatiska äventyret döljer sig lärdomar om ledarskap och organisationer som fortfarande är lika relevanta idag. Titanic är inte bara ett skepp från det förgångna. Det är en symbol för, en tidsanda med briljant ingenjörskonst, utsökt design och ett samhälles värderingar. Det är också en varning om konsekvenserna av ­narcissistiskt ledarskap.

En dag på jobbet hör jag mig själv säga till mina kollegor, 

– Vi får inte göra en Titanic.

– Hur då? undrar kollegorna.  

– Köra för fort, sluta lyssna och strunta i viktiga signaler från omvärlden. Mina kollegor nickar. 

– Nej, självklart inte. svarade de i korus. Ändå ger Titanic oss en spegel att reflektera i. 

Här är några utmaningar från Titanics öde som ger viktiga ledarskapsinsikter:

Mer rädsla än kunskap: Titanics passagerare stod inför en fruktansvärd situation, delvis på grund av okunskap och rädsla. Många av passagerarna vägrade helt enkelt att kliva ner i livbåtarna. Det var förstås otäckt och skrämmande att sänkas ned i en liten livbåt till ett oändligt hav och lämna den falska trygghet som skeppet gav högst tillfälligt. I brist på kunskap förstod man helt enkelt inte bättre. I vår tids ­organisationer kan situationen liknas med brister i kompetens. I en kultur med ständig utveckling minskar rädsla. Medvetenhet och kunskap om dagens isberg som cyberhot och inflation bidrar till hållbarhet. Att ha en öppenhet för omvärldens varningar och investera i kunskap och kompetens är nyckeln för att ha försprång i en omvärld som ständigt förändras.

I söndags natt vaknade vi av ett buller. Båten hade kört på ett isberg. Vi steg alla upp, tänk en sådan panik! Men icke trodde vi ändå att den skulle gå under, det var ju ändå världens största ångare. //Svensk passagerare i tredje klass som överlevde

Narcissism i ledarskapet: Kapten Edward Smith på Titanic drevs av sin egen ära och framgång, vilket ledde till att säkerheten offrades. Narcissistiskt ledarskap, där med­arbetarna och organisationen kommer i andra hand, är en farlig resa. Att vara uppmärksam på omdömeslöst ledarskap och prioritera hållbarhet framför kortsiktig ära är avgörande för överlevnad. Mer tillit och lyhördhet för expertisen råder bot på det. Ledarens lyhördhet för omvärld och kunskap i besättningen är av­görande för att lyckas i en föränderlig terräng. Att filosofin om empatiskt ledarskap är idag en het fråga. Hur bidrar empati till mindre narcissism?

Tydlig kommunikation och tydliga varningssignaler: Titanics telegrafist hade fullt upp med familjetelegram, vilket ledde till att varningar om isberg försummades. Tydliga och effektiva kommunikationskanaler är avgörande. Att sortera viktig information från oviktig och vara öppen för externa varningar kan vara skillnaden mellan framgång och katastrof. Vilken information är viktig och hur sorterar vi bland falska narratives och fakta? Vems berättelser är viktiga att föra vidare?

Rätt utrustning för säkert arbete: Sjömännen i utkiken saknade kikare och utrustning, vilket gjorde att de upptäckte isberget för sent. Att ha tillgång till rätt verktyg och utrustning för att hantera fara är grund­läggande för framgång och överlevnad. Vilken säker utrustning är faktiskt nödvändig att ha ombord? För 70 år sedan var brandsäkerhet ett hett ämne idag är det cybersäkerhet som är på agendan och behöver hitta sina strukturer. Vilken utrustning behövs? Cyberhoten kommer inte att minska.

Hållbarhet och långsiktig utrustning: Titanics otillräckliga livbåtar och sårbara konstruktion visade sig vara katastrofala. Beslut om utrustning och hållbarhet saknades vad gäller säkerhet. Något att tänka igenom innan man lämnar hamnen. Så oavsett resa så gäller det att var beredd om stormen kommer eller isberget dyker upp. Att ha rätt utrustning är grundläggande för att överleva i farliga vatten. Hade en dialog om etik och värderingar bidragit till andra val om fler livbåtar innan skeppet lämnade kajen? Varför hade man för få livbåtar och var det ett uttryck för den tidens klassamhälle eller handlade det om skeppets utseende. Det spekuleras om att det helt enkelt inte stämde med ­designen att ha så många livbåtar synliga.

Trygg grund och konstruktion: Titanics hemlighållna brand i en del av skeppet skapade en sårbarhet som förvärrades av kollisionen med is­berget. Även felaktiga mindre hållbara bultar i konstruktionen bidrog till att skeppet sjönk. Tillsammans var det flera och spå episoder och händelser som tillsammans bidrog till kata­strofen Organisationer behöver bygga trygga hållbara grunder för att utvecklas och kunna växa. Då står man rustade vid tillexempel en ­pandemi ­eller inflation eller när ­oväntade hinder uppstår. En stabil grund när det blåser skapar både trygghet och framgång för varje skepp.

Titanics öde är mer än en historisk händelse; det är en mäktig påminnelse om att ledarskapets beslut och organisationens värderingar kan vara skillnaden mellan framgång och undergång. Vi kan dra lärdom av Titanic och undvika att segla rakt in i narcissismens farvatten med för låg säkerhet, hög fart och dålig spaning på omvärlden. 

Idag vet vi lite bättre. Efter katastrofen ändrades de internationella reglerna för kommunikationen till sjöss. Krav på säkerhetsutrustning för alla passagerare infördes Man införde även krav på att besättningen till sjöss hade utbildning om säkerhet. 

Tidigare publicerat i Affärsstaden #11 2023

Susanne Bergman
Organisationskonsult & författare

Susanne

Tillbaka till krönikor