Integritetskyddsmyndigheten har släppt en rapport kring Digital Integritet 2022, där man fokuserat på kunskaper om GDPR hos enskilda.
Över fyra år efter införandet av GDPR, visar det sig att hälften av svenskarna inte vet vad GDPR är och vad det innebär. Inte så konstigt kanske när det ligger i farans riktning att det hela uppfattas som tråkigt, besvärligt och onödigt krångligt.
Bekymret är dock att om hälften av svenskarna inte vet vad GDPR innebär, betyder det också att det sannolikt finns många människor som inte vet vilka rättigheter de har när det gäller sina personuppgifter. Det har visat sig att 6 av 10 inte känner till sina rättigheter kopplat till GDPR fullt ut. Jag skulle säga att vi kan lägga till att många inte vet vad en personuppgift faktiskt är. Har man inte insikt i detta, hur ska man då kunna veta att man bör och hur man gör för att skydda sina personuppgifter? Vad får det för konsekvenser?
Nu kommer vi till alla advokaters skräck, rapporten från IMY visar att hela 6 av 10 inte läser de allmänna villkoren innan de accepterar en tjänst. Jag ska inte låtsas att jag är förvånad över de som inte läser, snarare misstänker jag att siffran sannolikt är högre. Oaktat hur det ligger till med riktigheten i svaret så skulle denna företeelse kunna vara en del av svaret till varför man upplever att man inte har information kring GDPR, personuppgifter och sina rättigheter.
Just informationen kring GDPR som exempelvis en myndighet eller ett företag behöver informera om, återfinns oftast i de allmänna villkoren. Det åligger även avsändaren av sådan information att vara tydlig och enkel i sitt språkval i syfte att alla ska kunna förstå vad man informerar om. Därför hade det varit av godo om fler faktiskt läste vad de accepterade innan de accepterade.
95% av svenskar mellan 65-79 år vet inte hur de ska skydda sina personuppgifter. Det får ändå anses vara en hög siffra. Effekten av detta blir att många inte vågar delta i det digitala samhället. Föregående för att man är rädd att personuppgifterna ska hanteras felaktigt. Detta är förstås en ohållbar situation, vi behöver tillse att alla grupper i samhället är en del av de nya informationskanalerna. I rapporten som IMY har släppt noteras särskilt att det finns en brist i undersökningen i och med att man inte kunnat fånga upp de individer som inte behärskar det svenska språket fullt ut. Detta innebär att den dystra läsningen sannolikt borde vara lite mera dyster om alla skulle vara delaktiga.
Detta sammantaget betyder att det finns risk att man inte på rätt sätt värderar risken att personuppgifter kan nyttjas av annan person, verksamhet eller varför inte främmande makt, på ett oönskat sätt. Allt detta kokar ned i att det finns risk att man, på grund av okunskap, bidrar till en spridning av, både sina egna och andras, personuppgifter till nackdel för sig själv och andra.
IMY önskar att resurser tillsätts för att utbilda den äldre generationen och göra GDPR till en del av utbildningen i skolan till ungdomarna. Bra förslag men vi kan dock alla bidra genom att sätta oss in i vad personuppgifter är och prata om vikten av att vara försiktig när det gäller att hantera personuppgifter. Att hjälpa äldre med att visa på lösningar i begränsningar så att vi får en högre delaktighet i det digitala samhället inom alla ålderskategorier. Sammantaget att bidra till en ökad medvetenhet så att vi som samhälle gemensamt skapar bättre förutsättningar kring att inte sprida information till fel parter.
Integritetskyddsmyndighetens rapport om digitalisering 2022 finns tillgänglig i sin helhet på
www.imy.se.
Tidigare publicerat i Affärsstaden #11 2022
Elisabeth Wedenberg
Advokat, LL.M.,
Maminza Advokatbyrå AB
Tillbaka till krönikor
