Äntligen en ketchupeffekt

Förändring sker oftast inte över en natt. Det handlar sällan om en revolution. I stället är det alla de små stegen, gnetet för att få detaljerna på plats, som allt som oftast leder till varaktig omställning. Men ibland är det som en ketchupeffekt då många pusselbitar faller på plats på en gång. Den känslan har man fått den senaste veckan. Dels skärptes både EU:s, USA:s och flera andra länders målsättningar för hur mycket utsläppen ska reduceras till 2030. Dessutom fattades flera beslut om styrmedel som bidrar till ett förändrat affärsklimat för företag i Europa.

Ett viktigt beslut handlade om det första steget i EU:s taxonomi för hållbara investeringar. Utformningen av taxonomin har rört upp känslor i många länder. Det första utkastet, som kom strax innan jul, genererade över 46 000 remissvar, vilket tog kommissionen på sängen. Processen drog därför ut lite på tiden men nu är den första delen godkänd. Taxonomin ger ett ramverk för att klassificera olika företags aktiviteter efter hur väl de kan bidra till att minska växthusgasutsläppen. För att en aktivitet skall vara hållbar enligt EU får den dessutom inte ha någon negativ påverkan på något annat miljömål. Taxonomin kommer att vara styrande för om en investering kan kallas hållbar, och alla företag med mer än 500 anställda kommer att behöva redovisa hur stor andel av intäkterna som är hållbara. Man brukar ju säga att ”what gets measured gets done”. Så även om taxonomin inte ställer några krav på att ett företag måste ha en hållbar verksamhet är det troligt att det ändå kommer att leda till ett betydligt större hållbarhetsfokus. Om inte annat för att investerarnas krav kommer att skärpas.

Taxonomin har bidragit till ett skärpt debattklimat vad gäller bioenergi, d v s om vi ska kunna använda skog och grödor för energiproduktion. Tack vare Sveriges och några andra länders protester, ändrades taxonomin i sista sekunden och inkluderar nu vissa typer av bioenergi i det som klassas som hållbara investeringar. Miljörörelsen rasar, framför allt de som inte tycker att vi borde få röra skogen över huvud taget och att tillverka biobränsle av grödor är av ondo. Skogsindustrin är nästan lika upprörd över att taxonomin inför hårdare krav för när bioenergi kommer att räknas som hållbar. Båda parter ter sig ganska onyanserade i debatten. Om man lyssnar till vissa skogsdebattörer finns inga problem alls förknippade med skogsbruk – vilket tyvärr minskar trovärdigheten för deras argument. För miljörörelsen leder i princip allt kommersiellt skogsbruk till att man skapar ekologiska öknar – en inställning som inte heller bidrar till någon större trovärdighet. Dessutom framförs argument av helt andra aktörer som känns som förklädda försök att nå helt andra syften, till exempel att stärka argumenten för kärnkraft. Den rafflande bioenergidebatten lär fortsätta och man kan hoppas på att de inblandade snart ser värdet av att försöka se fler nyanser mellan svart och vitt.

Ett annat beslut som fattades i förra veckan var att ”Non-Financial Reporting-direktivet” ersätts med “Corporate Sustainability Reporting Directive”. Idag är det ca 11 000 företag inom EU som måste hållbarhetsredovisa. I och med ändringen kommer ytterligare 40 000 företag att behöva ta fram en hållbarhetsredovisning. Här ligger Sverige i framkant och fler företag omfattas redan av kraven på att redovisa sitt hållbarhetsarbete, så konsekvenserna för det svenska näringslivet blir inte så stora. Däremot innehåller direktivet tydligare riktlinjer för vad en hållbarhetsredovisning ska innehålla, vilket kommer att påverka även de svenska företagens utformning av hållbarhetsredovisningar i framtiden.

Både taxonomin och direktivet om hållbarhetsredovisning kan ses som några av de där betydelsefulla små stegen som är så centrala för att vi ska gå från ord till verkstad. Dock går det inte att bortse från hur viktigt och hoppingivande det är att EU också fattade beslutet att skärpa 2030-målet, från 40 procent till 55 procent reduktion av koldioxidutsläppen, jämfört med 1990. Parlamentet ville att målet skulle skärpas än mer, till 60–65 procent, men flera EU-länder höll emot. Det skärpta målet ges laga kraft i en ny europeisk klimatlag som också kommer att fastställa ett mål om att EU ska vara klimatneutralt till 2050. För att undvika att målet nås genom sifferexercis, där länder räknar med att skogarnas upptag kompenserar för utsläpp (på samma sätt som Putin gör till exempel), så har man satt ett tak för hur stora utsläpp som EU-länder får räkna bort. Kommissionen har också fått i uppgift att ta fram ett förslag för en koldioxidbudget för 2030–2050. En kul detalj är att EU har valt att gå samma väg som Sverige och dels tillsätta ett oberoende råd som ska granska EU:s klimatpolitik framöver motsvarande vårt klimatpolitiska råd, men har också gett kommissionen i uppdrag att samarbeta med olika branscher för att ta fram färdplaner. Det blir spännande att se vem som blir general för Fossilfritt EU.

Ett starkt lysande ljus i tunneln är också Bidens inträde på scenen som USA:s president. Han har på den korta tid han suttit vid makten återfört USA till Parisavtalet, omkullkastat planerna på en kontroversiell oljeledning, stoppat utvinning av fossila bränslen på federal mark, lagt fram förslag om stora investeringar i förnybar energi samt skärpt till klimatlagstiftning som hade mjukats upp under Trumps tid. Detta toppades under förra veckan av Bidens besked att USA ska halvera utsläppen till 2030, helt i linje med Carbon Law. Det går nog inte att överskatta betydelsen av att USA är på banan med de mest ambitiösa klimatmålen i landets historia. Det kommer givetvis att sätta ett stort tryck på andra länder, till exempel Brasilien.

För att späda på ketchupeffekten så visar börskurser och vinstutveckling en positiv trend för många av de företag som satsar helhjärtat på hållbarhet. Ett gott exempel är SSAB vars aktie mer än dubblerats i värde under det senaste året. Nu hyllar alla det framtida fossilfria stålet som en framtida exportsuccé. Det var ett annat ljud i skällan för fem år sedan då den nödvändiga omställningen sågs som ett stort problem. Låt oss hålla tummarna för att detta, och alla de politiska besked som kommit den senaste veckan är starten på ett år fullt av goda klimatnyheter.

 

Tidigare publicerat i Affärsstaden 5 – 2021

Malin Forsgren

Malin Forsgren

Seniorkonsult, 
2050

Tillbaka till krönikor