Projektet ”Grågröna systemlösningar för hållbara städer” hade i slutet av förra året slutseminarium i Linköping. Projektet är samfinansierat av Vinnova och 22 partners, där VTI är en av dem. Seminariet lockade över 80 deltagare och många presenterade lösningar för att göra städer mer attraktiva med växter som trivs i städer. Tekniken finns.

Att städer har grönytor och träd som kan att ta hand om dagvattnet är en klar fördel, om det görs på rätt sätt. Dessutom får det människor att må bra. Men just detta utnyttjas ofta inte i de stadsmiljöer som skapas.

Projektet ”Grågröna systemlösningar för hållbara städer” hade i slutet av förra året slutseminarium i Linköping. Projektet är samfinansierat av Vinnova och 22 partners, där VTI är en av dem. Seminariet lockade över 80 deltagare och många presenterade lösningar för att göra städer mer attraktiva med växter som trivs i städer. Tekniken finns.

I takt med att städerna växer försvinner den naturliga markytan och ersätts med olika hårda material och konstruktioner som släpper genom vatten sämre. Utvecklingen leder till översvämningar och överbelastning av dagvattensystem samt att träd i städer dör. Många kommuner vill ha gröna städer men ojämn vattentillgång är många gånger ett problem.

Enligt resultat från projektet kan hårdgjorda ytor, exempelvis parkeringsplatser och torg, konstrueras så att växter och träd tål att finnas där. Samtidigt leder detta till att träden också gör nytta. Städers grönytor och träd gör att människor mår bra och de har en positiv inverkan på att ta hand om dagvattnet. Men det utnyttjas inte alltid i de stadsmiljöer som skapas. I stället leds dagvatten ofta direkt ut i sjöar och vattendrag, ibland i så stora mängder att reningsverk inte klarar av att ta hand om allt. Enligt projektdeltagarna kan stadsmiljöer i stället byggas så att vatten filtreras ner i jordlagren på ett mer naturligt sätt.

Mer planering för växter i städer blir allt mer aktuellt och viktigare eftersom det bidrar till att skapa städer som står bättre rustade när allt fler människor bor i dem, samtidigt som klimatet förändras med mer nederbörd som följd.

I projektet har parterna tittat på en rad olika teman. Bland annat hur städer har förändrats. Tidigare var till exempel städer mer en plats som människor bara arbetade i. Det har förändrats genom åren. År 2008 passerades gränsen där över hälften av alla människor nu också bor i urbana miljöer. I dag är det därför viktigare med attraktiva städer och nu försöker stadsplanerare ta bort bilar från städerna. För 30 år sedan byggdes det i stället parkeringsplatser i städerna.

Rätt träd på rätt plats
Träd är en del av det offentliga rummet och hör till en attraktiv stad där barn, gamla och alla andra kan leva och trivas tillsammans. Fredrik Hellman, forskare på VTI, presenterade en studie som bland annat undersökt hållfastighet och system för trafikerade gator i stadsmiljö. Det handlar mycket om att bygga system som minskar belastningen på dagvattensystemen för att därmed även minska risken för översvämningar vilket förbättrar trädens chans till överlevnad i stadsmiljö
– Misslyckas man med konstruktionen så bli det stora underhållskostnader som man kan tvingas att dras med under lång tid, säger Fredrik Hellman.

På VTI har man tagit hjälp av sin HVS (Heavy vehicle simulator) vilket är en accelererad provningsmetod som på kort tid kan simulera en stor trafikbelastning på en bestämd yta. Den består av ett hjul som går fram och tillbaka och belastar en yta. Varje överfart av hjulet motsvarar en tung fordonsaxel från till exempel en lastbil. I projektet har den använts för att se hållbarheten på dränerande markstenskonstruktioner genom att mäta spårdjupet. Minst 140 000 gånger har ett hjul med belastning gått fram och tillbaka över samma yta. Och resultatet är tydligt.
– När det gäller gator för trafik i stadsmiljö så är det möjligt att använda dränerande markstenskonstruktioner och skelettjordskonstruktioner. Det är dock viktigt att man inte slarvar med utförandet och att anvisningar och regelverk följs, säger Fredrik Hellman.

Mer information: Fredrik Hellman, forskare VTI, 013- 20 42 77

Projektets webbplats: www.greenurbansystems.eu

Foto: VTI/Katja Kircher