Under 2018 meddelade dåvarande regeringen ändringar i förordningarna om producentansvar för förpackningar och returpapper, samt kommunernas insamling av matavfall.
En del av ändringen är att kommunerna kommer att vara tvungna att erbjuda system för separat insamling av matavfall från hushållen senast år 2021.
Den största förändringen innebär dock att producenterna ska ta det fulla ekonomiska ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper från och med den 1 januari 2021. Detta ska ske genom tillståndspliktiga, rikstäckande insamlingssystem som ska omfatta alla förpackningsmaterial.
Förordningen stipulerar att det ska vara enkelt och kostnadsfritt att lämna avfall. Ett av kraven för tillstånd är att insamlingen är fastighetsnära, vilket innebär en stor omställning från dagens system där återvinningsstationer är huvudregel. I dag samlas cirka 66 procent av allt material in via återvinningsstationer och cirka 33 procent via fastighetsnära insamling.
Förordningen om utökat producentansvar ska införas stegvis och kravet är att insamling ska erbjudas i minst 60 procent av alla bostadsfastigheter från och med den 1 januari 2021. Fyra år senare ska insamlingen erbjudas i 100 procent av alla bostadsfastigheter.
Under senhösten 2018 fram till mars 2019 samlade Cleantech Östergötland, på initiativ av ett antal bolag i nätverket, aktörer i hela värdekedjan för avfalls- och återvinningshantering i Norrköpings och Linköpings kommuner. Syftet var för att i en förstudie identifiera och skapa kunskap om vilka förutsättningar som finns för att etablera ett pilotprojekt – där man vill studera hur lokal samverkan mellan värdekedjans aktörer skulle kunna öka återvinningsgraden av hushållens restavfall som går till energiåtervinning.
Johan Rydberg har varit vd för Cleantech Östergötland sedan ett år tillbaka och kommer att vara med i seminariet på Almedalen East Sweden Business Arena den 1 juli.
Rubriken lyder; ”Diskbänksrealism – hur skapar vi cirkulär ekonomi i praktiken”.
– Det handlar om de utmaningar vi står inför kopplat till att kunna öka utsorteringsgraden i våra hem. I dag sorterar vi inte ut tillräckligt återvinningsbart material ur vårt hushållsavfall som vi kastar under diskbänken, utan i stället går det till energiåtervinning, berättar Johan.
Värdekedjans aktörer som medverkat i förstudien finns genom alla led – allt från företagen som sätter produkter på marknaden, exempelvis plast och metall, till bostadsbolag, de som hämtar vårt hushållsavfall, de som sorterar dem och de som energiåtervinner dem för att kunna erbjuda värme och elektricitet.
– Vi samlade alla aktörer gemensamt under tre tillfällen för att diskutera hur vi gemensamt skulle kunna enas om en målsättning att till 2025 halverat mängden återvinningsbart material i restavfallet som går till energiåtervinning. Här kan det handla om att samordna, bygga kunskap och kontinuerligt kommunicera till allmänheten. Testa olika nivåer på stadsdelsnivå, för att utvärdera effekten av olika typer av lösningar för insamling av hushållsavfallet. Kort sagt – göra det enklare att göra rätt.
Hur bra är vi svenskar egentligen på det här om man jämför mot andra länder?
– Vi är duktiga och har kommit långt, men det går hela tiden att förbättra arbete och kunskapen.
Han fortsätter:
– Det som är viktigt med sådana möten som förstudieformen erbjuder är att alla aktörer i värdekedjan kan lära av varandra. Det är ett oerhört kraftfullt verktyg om man vill åstadkomma och initiera förändring.
Hur ligger vi till i Östergötland mot övriga län i landet?
– Det har jag inte full insyn i, men vi är ett av de få länen som har samlat alla aktörer i värdekedjan och tillsammans uttryckt en gemensam ambition för vilken förändring vi vill åstadkomma.
Seminariet i Almedalen kommer att ge exempel på nationella och lokala hinder och möjligheter som identifierats.
– Det är viktigt att vi kan ställa oss bakom ett gemensamt mål, betonar Johan Rydberg.
TEXT: Joakim Löwing
FOTO: Björn Lisinski
