You are currently viewing Medvetna miljöval med SundaHus
SundaHus vd Arvid Jannert Foto: Johanna Demir

Medvetna miljöval med SundaHus

SundaHus vice vd Lisa Elfström, berättar om att hon nyligen var på kemikalieinspektionens konferens, där de var inbjudna utställare.

– Det som var noterbart på konferensen var något man kallar megatrender. En var digitalisering. Sen så pratade man mycket om cirkulär ekonomi, som är något som vi håller på med, och sen såklart om farliga ämnen. Men även om hur stora utmaningarna är inom bygg och fastighet.

– Cirkulär ekonomi, handlar om att det inte ska uppstå något avfall, utan allting är näring till något nytt. Eu definierar att man jobbar framåt så att man ska komma ifrån det linjära samhället man har idag, där allting blir avfall på sikt, berätta Lisa.

Det känns ju bra att intresset för giftfri miljö är så stort, både på regeringsnivå och bland gemene man, tycker Lisa.

Det är där SundaHus erbjudande kommer in, i och med att de här tre stora delarna skapar en utmaning för fastighetsägarna eller för bygg och fastighetssektorn i stort.

Arvid Jannert vd på SundaHus räknar upp några av utmaningarna:

– Hur ska man hantera digitaliseringen, i sina processer idag? Hur kan man ta hjälp av den så att det blir något positivt av det. Samma sak med cirkulariteten, hur ska man förändra något som ligger så djupt rotat i beteenden, inte bara hos fastighetsägarna, men hos gemene man, överallt.

Lisa fortsätter:

– För vår del så handlar det om att man bygger in farliga ämnen i fastigheter, som blir farligt avfall sen. Och att man måste inventera och sanera fastigheter sen. Och det är det vi vill hjälpa till att undvika.

Det SundaHus erbjuder handlar i stort om, Kemi, IT och kännedom om byggfastighet. Vi väver ihop de kompetenserna, och säljer ett verktyg.

Arvid berättar:

– Det vi levererar ut till marknaden är ett webbaserat verktyg för att fastighetsägare i sina byggprojekt ska kunna fatta medvetna val om produkterna som byggs in i fastigheten, så de kan undvika sådana produkter som innehåller ämnen som man inte vill ha. Om man då ändå måste använda en viss produkt, beroende på funktion, eller pris – så ska man vara medveten om att den används i byggnaden. Verktyget skapar en digital loggbok som gör att det lätt går att överskåda vad en fastighet innehåller, och all dokumentation som följer de olika materialen man valt. Så får man en relationshandling i slutet av dagen, som bland annat ligger digitalt lagrad hos oss.

Det har vuxit upp till att vara en stor kärna av produkter som ligger i botten (över 100000 produkter) av en databas, som våra kemister har fört in i systemet, utifrån kriterier vi har, och deras innehåll. Vi har gjort en bedömning av produkterna med en skala från A-D, där A är bäst, för att det ska bli enklare för fastighetsägarna att hitta rätt bland produkterna.Ett av syftena med detta är att fastighetsägare tydligare och enklare ska kunna ställa och följa upp krav , menar Arvid.

Den information som kommer in i systemet granskas och struktureras av SundaHus kemister, och med all data som finns, så har SundaHus systemutvecklare, som ser till att all data hanteras strukturerat och säkert.

Sedan skickas den upp och presenteras i det webbaserade systemet.

– Det är sällsynt att man har gift ihop de här kompentenserna med systemutveckling och kemi i ett företag, berättar Arvid och fortsätter: Sen lägger vi på kompetensen om bygg och fastighet, samt hur man jobbar i projekt. Så det blir mycket mer än bara en systemleverens. Vi försöker lägga på en metodik, så att det verkligen blir en effekt. Man måste använda systemet på rätt sätt. Så då har vi vår miljökonsultverksamhet, som sysslar med att utbilda i om hur man startar upp och följer upp projekt.

För SundaHus handlar det om att skapa effektiva flöden i en byggnadslivscykel.

– Från det att en beställare uppför en byggnad till dess att byggnaden har uppförts, brukats, till dess att den ska demonteras, eller byggas om. Vi vill förenkla processerna genom vår IT-kompetens, och med miljöaspekterna, för att göra det bättre. En aktör som kan hantera stora datamängder med byggnadsinformation, säger Arvid.

Lisa berättar om att de är ett välkänt företag i branschen.

– Vi är ett ganska litet företag i Mjärdevi, även om vi har vuxit på sistone, till 22 anställda. Men när jag är ute och träffar människor i branschen: bygg och fastighet eller kemikalier, så känner de till oss. Inte många privatpersoner å andra sidan vet vilka vi är och vad vi gör. Vi började lokalt men nu har vi stora kunder från Lund till Kiruna.

Tittar man på företaget i stort tycker jag att det händer så mycket i omvärlden och då känns det som vi har rätt förutsättningar att kunna påverka med den kompetens vi har. Vår vision är att vara internationellt ledande och det är ju ganska spännande då vi har redan mycket kunder utanför Sverige. Vår affärsidé handlar om att sälja strukturerad information, och nå en hållbarutveckling. Och det tycker jag är något som fungerar globalt.

Man borde se byggnader som materialbanker förklarar Lisa:

– Eftersom jag är ganska mycket inne i det här, så tänker jag på bolaget som en möjlighet att bidra till en cirkulär ekonomi. Vi har en tanke om att byggnaden ska vara en materialbank. Man ska inte se byggnaden som en hög med avfall som kommer att kosta pengar. Utan mer som en bank med värdefulla material. Man vet vad man har i byggnaden. Man kan plocka isär den. Man kanske leasar fasader, Man kanske hyr ett golv. Och vi kan skapa nya affärsmodeller, där man som materialtillverkare får helt nya flöden.

Det är ett helt nytt sätt att se på det. Det är framtiden.

TEXT: Björn Lisinski

FOTO: Johanna Demir

Tidigare publicerat i Affärsstaden 11 – 2016