För att nå målet om ett helt förnybart elsystem till år 2040 behöver små och medelstora företagsinvesteringar främjas i de energikällor som för samhället dit.
Solel är inte bara ett sätt att minska elkostnader för företag och privatpersoner – den ökade efterfrågan genererar också många nya arbetstillfällen.

Sverige är ett relativt glesbefolkat land, med goda tillgångar till bioenergi, vattenkraft och vindkraft.
Inte minst lämpar sig vårt kyliga klimat utmärkt för solceller. Vi befinner oss just nu i en omställningsfas mot ett fossilfritt samhälle.
Som en del i det genomförs riktade insatser mot ett 100 procent förnybart energisystem. På uppdrag av regeringen har Energimyndigheten tagit fram en strategi för ökad utbyggnad av solel.
– Solel kan kapa effekttoppar i verksamheter och göra små och medelstora företag miljövänligare, investeringen är dessutom ofta långsiktigt lönsam i och med de sjunkande priserna, berättar Ranko Simic, projektledare för Framtidens Solel i Östra Mellansverige fas 2.

Fas 1 inleddes under 2015 – och nu är det alltså dags för nästa steg.

Vilken är huvudmålgruppen ni riktar er till?
– Små och medelstora företag i Östra Mellansverige som vill växa genom att satsa på solel som affärsidé. Även de som vill öka sin konkurrensförmåga genom att minska sin elkostnad, eller satsa på solel som en del i marknadsföringen, alternativt som varumärkesbyggande insats.
Det handlar om att främja investeringar bland SMF genom att röja kunskapshinder om exempelvis regelverk och okunskap om marknaden.
– I fas 2 kommer vi arbeta tydligare med på strukturpåverkan för att få långsiktiga resultat och i detta fall använda horisontella kriterier som hävstång. Arbeta mer branschvis, bland annat för att komma åt outnyttjad potential. Exempelvis genom att nå branscher där det finns många företagande kvinnor eller personer med utländsk bakgrund. För att uppmuntra nya, innovativa affärsidéer som inbegriper solel samt inom branscher som är underrepresenterade gällande utbyggnaden av solelssystem kommer projektet att använda sig av insatser i form av rådgivnings- och konsultationsstöd till företagen.
Hur är bilden hos många företag vad gäller lönsamheten av solel?
– I många fall att det inte är lönsamt och inte går ihop sig. Men vi har färska siffror som bevisar motsatsen. Nu när ränteläget är så pass lågt också har det visat sig att det är en bättre investering att satsa på solel än att ha pengarna på banken. Vi behöver ge ökad kunskap till de små och medelstora företagen och upplysa om att det även går att få solcellsstöd på 20 procent, som beviljas av Länsstyrelsen både till företag och privatpersoner.
Länsstyrelsen i Östergötland håller ihop projektet, medan Energikontoren i länen sköter det operativa.
-Vi sköter det administrativa och kopplingen mellan andra myndigheter och regioner, berättar Simic.

Vilket är målet?
– Att nå ut till minst 500 små och medelstora företag att delta i aktiviteter anordnade av projektet och vi anser att det är rimligt att 25 procent av dessa ska investera i solel. Vi erbjuder individuell rådgivning till små och medelstora företag.

Hur når ni ut till de olika företagen?
– Genom bland annat näringslivskontoren på respektive ort. Frågan om solel är väldigt het och det kommer ofta många företagare på våra aktiviteter. Det är nästan alltid fullt hus. Även privatpersoner tar sig dit för att lyssna. Både i Östergötland och Västmanland anordnas så kallade Soldagar. De kan ha olika aspekter – som exempelvis att stärka sitt varumärke genom att bygga solel, hur man optimerar sin solelsanläggning och hur man får en bättre lönsamhet.

Gör ni någon uppföljning efter era aktiviteter?
– Ja, vi kontaktar respektive deltagande företag ett halvår efteråt – då statistiken lyder att mellan 20 och 25 procent av dem har investerat i solel. Många av de andra har tänkt att göra det, men inte vågat. Med ekonomiskt stöd och rådgivning är det fler som kommit i gång.

Fas 2, som inleddes i februari, ska ha ännu fler aktiviteter än de 70 som anordnades i fas 1.
– Östergötland är bland de främsta solcellsutbyggda länen i hela landet. Mycket tack vare att det finns så bra infrastruktur och leverantörer. Något som har gett ringar på vattnet, då vi var ute tidigt med att investera i solel.

Hur tror du situationen ser ut om fem-tio år?
– Vi kommer att fortsätta öka för varje år mot målet att tio procent av elen ska produceras av solel år 2040. För tillfället ligger det på ungefär 0,1 procent per år. För att uppnå tio procent krävs det att 77 000 företag och 800 000 privatpersoner investerar i solel, säger Ranko Simic.

Förväntat resultat av projektet Framtidens Solel i Mellansverige fas 2

Vid avslutat projekt förväntas:
500 små och medelstora företag ha deltagit i aktiviteter anordnade av projektet.
25 små och medelstora företag ha fått behovsanpassat stöd av projektet.
25 procent av de företag som har deltagit i aktiviteterna genomföra investeringar i solel inom fem år.
Minst 20 procent av de företag som projektet når vara drivna av kvinnor.
Installerad soleffekt fortsätta öka i minst samma takt som de senaste tre åren.
Projektet ska bidra till att Östra Mellansverige-regionen är i topp gällande installerad soleffekt i Sverige, både totalt och per capita.
En modell för samverkan mellan Almi och EKR vara utvecklad och implementerad.
Relevanta externa aktörer nås med information och kunskap om solel, och framför allt visa hur solel kan användas som ett verktyg för att nå målet om 100 procent förnybar energi år 2040.

 

TEXT: Joakim Löwing
FOTO: Björn Lisinski