Varje år utbildar Flygskolan tio till tolv elever för stridsflyg/transport och åtta som helikopterpilot.
I år är två av dem kvinnor. Flygskolan välkomnar fler kvinnliga piloter och ser i framtiden att fler söker till skolan och blir antagna.
Flygskolan utbildar även flyglärare inom Försvarsmakten. Utbildningen sker med skolflygplanet SK 60.
— Flygskolan på Malmen är internationellt känd för sin pedagogik och metodik vid utbildning av piloter, säger Johan Landin, lärare och kapten vid Flygskolan.
Bakgrunden till skolans unika uppbyggnad och pedagogik har sitt ursprung i kalla krigets dagar, från 1950 till 1970-talets slut. Det svenska försvaret med Flygvapnet i spetsen hade då en intensiv period för att bevaka Sveriges territorium. Många haverier inträffade. Orsakerna var många som till exempel ny teknik i flygplanen. Man började fundera och dra slutsatser om att förändra utbildningen av piloterna. Att minska antalet olyckor och utbilda nya generationer av bättre rustade piloter inför framtiden.
Hitintills hade man rekryterat ett större antal piloter som sedan vartefter utbildningen fortgick fick hoppa av för att de bedömdes som olämpliga. Det var en kostsam metod och man antog dessutom att man missade många talanger som kunde sägas vara late bloomers. Det betyder att personen vars en del av talanger och förmågor inte är synliga för skolan, senare än vanligt, kanske ett år in på utbildningen. För att ta vara på dessa talanger önskade man istället bejaka personer. Detta för att inte förminska individers utvecklingsmöjligheter. Man byggde nu upp en ny skola med en helt ny inriktning och framförallt pedagogik. Dess uppbyggnad är nu en inspirationskälla för andra flygskolor i Europa.
Vid rekrytering medverkar både psykolog och lärare på Flygskolan för att öka trovärdigheten av utbildningen och förbättra antagningen. En del av lärarna har numera en kvalificerad utbildning från studier inom psykologi på universitetet.
En pilot genomgår många matematiska, analytiska och psykologiska tester. Framförallt testas förmågor under stress.
Att vara pilot är ett ensamt jobb i luften. I strid kan stridlednings- och luftbevakningsbataljonen vara utslagen och denne får själv fatta avgörande snabba beslut. Då krävs att man har övat in olika scenarior så att stresströskeln minskas.
— Hjärnan har olika delar som stängs av vartefter stressen ökar och till slut är bara Amygdala aktiv. Det är då vi tar till flykt. Det handlar om att motverka detta, säger Johan Landin.
Minskad stress gör att man minskar risken för felbedömningar och får livsavgörande snabbhet i beslutsfattandet.
— Piloter inom flygvapnet har en högre stresströskel än människor i andra yrken, säger Johan Landin.
En hel del av pedagogiken har hämtats från teorier inom psykologi från universitetet.
— Vi använder oss bland annat av Freuds teorier om för förståelsen av sinnet och beteendet, säger Johan Landin.
Det som är unikt med utbildningen i flygskolan är att man främjar pilotens grundegenskaper som man sedan genom träning förfinar. Detta för att istället döma och betygsätta personens handlingar som kan ge hämningar hos individen. Detta gör man genom att skapa en unik miljö som ger bättre rustade piloter.
— Det handlar till största delen om att ge rätt förutsättningar för den enskilde individen, säger Johan Landin.
På skolan råder en total öppenhet genom att skapa en trygghet för personer. Det finns nästan en lärare per elev och man umgås stora delar av dygnet. De kan sägas vara som en familj. Känner man trygghet så känner man också tillit till sig själv och läraren. Detta leder till att man kan vara 100% öppen med det man känner och gör.
Dessutom bedömer inte läraren eleven vid flygpassen utan låter helt enkelt individen själv berätta om sin genomförda flygning och reflektera över eventuella missar. På detta sätt blir lärandet effektivare eftersom eleven oftast själv är medveten om sina missar. Dessutom är det ett sätt repetera sin kunskap, att göra rätt.
— Lärarens roll är att uppmuntra, stödja och framförallt påpeka det positiva som eleven genomför till exempel vid tidigare flygningar, säger Johan Landin.
Det finns naturligtvis tydliga föreskrifter för när eleven går över gränsen vid flygningarna och äventyrar flygsäkerheten.
Den fysiska miljön är viktig på flygskolan. Man har toppmoderna gemensamma omklädningsrum och matsal för lärare och elever. Kontorsdörrarna har inga lås. Skolan gör helt enkelt slag i saken för sin öppenhet.
TEXT: Per Oddman
FOTO: Jan Basilius
